Fredagsblommor…

…saknas här idag. Förhoppningsvis kommer vi iväg till Åre i morgon och blir borta en vecka, så idag städar vi snarare undan än plockar nya fina blommor. På vår jordplätt, också kallad trädgård, finns ytterst lite blommande växter kvar men tittar man in i grannträdgårdar blommar fortfarande rosor på rätt många ställen.

Rosor är det sällan jag själv väljer att ta hem. För mig står rosor för något lite mer lantligt, romantiskt, gulligt – något jag inte riktigt känner mig hemma i. Men vid denna tiden på året, när allt annat blommande har vissnat ner, funderar jag gång på gång om det kanske ändå skulle vara läge för plantering av någon sorts ros som kunde skänka fredagsbuketter ända in i november? Våra trädgårdsprojekt går ju dock inte så fort fram så svaret på den frågan blir nog inte klart förrän om 4-5 år om vi inte ökar tempot snart…

 

7

För precis 7 år sedan satt jag nyduschad i soffan efter kvällens träning. Det var måndagskväll och dimman låg tät när en vän var på ett kort kvällsbesök. Allt var precis som vanligt just då men 5 timmar senare var hon född. Söt som tusan med sitt mörka trollhår och fina (gulsot!) hudton. Liten och nätt och alldeles ljuvlig. Kl. 05 imorgon bitti fyller hon 7 år. 7 år av den största av alla kärlekar. 

We decor life – gammalt

 

”something old, something new, something borrowed, something blue” är egentligen ett ordspråk som hör bröllopen till, men kanske går det lika bra att sätta i inredningssammanhang?

 

För tjugo år sedan var det helt otänkbart för mig att besöka en loppis. Samma motstånd kände jag för att ärva någon annans saker. Det var som om en påhittad lukt av gammalt hade fastnat i näsan, en lukt jag aldrig trodde gick att få bort.

För femton år sedan gick svärfarmor bort och en lägenhet var fylld av föremål. Motståndet gnagde fortfarande men där stod vi, ett gäng barnbarn som fick i uppgift att se om något skulle sparas före Röda Korset hämtade rubb och stubb. Rubb och stubb som i ett helt livs älskade föremål nedplockade i kartonger. Saker valda med omtanke genom år av familjeskapande, åldrande, änkeliv och livsslut.

Jag kan minnas vart någonstans i lägenheten jag stod när känslan slog mig, känslan som inte gick att avgöra om det var sorg eller kärlek eller kanske en blandning av båda? Känslan av att en människa på sätt och vis fanns kvar hos oss genom hennes val av saker genom livet.

Plötsligt vaknade ögonen. Kanske fanns ändå något vi faktiskt ville spara? Idag, femton år senare tänker vi fortfarande på svärfarmor när vi plockar fram mon Amie kaffekopparna eller slänger ner mynten i träskålen. Och doften av gammalt har fått en helt annan innebörd.  

Här, hos living by W, finns Karins fina tankar om gammalt.

 

Min fredagsbukett

Några få krukor blommar fortfarande. Bäst att plocka medan det fortfarande går.

Inspirationskväll på Spinneriet

Iittala och Trendenser bjöd i kväll in till en inspirationskväll på Spinneriet. Frida pratade om vasgarderoben – vad man kan tänka på och vilka vaser som kan komma till användning till olika sorters buketter – och berättade även om Alvar Aaltos klassiska Savoy-vas. Lilla Spinneriet hade ordnat snittar som var svåra att sluta äta av, och Iittala hade med sig och visade många av deras fina produkter.

Min Iittala-favorit är Kastehelmi. Vi dricker ur glasen här hemma och sedan innan har jag en blå ljuslykta för värmeljus, idag fick ljuslyktan en kompis i frostat glas. Tack Iittala, Frida och Anna för en fin kväll, och tack Cissela för sällskap. Ljuslyktan används redan 🙂

 

We decor life – rosa

Ibland gör motståndet motivationen större. Rosa är egentligen inte min kulör så en extra tanke behövdes för att hitta något rosa att fota men när tanken väl väckts hittades – utöver favorit-doftljuset – ett kärt loppisfynd. I samma veva höll vinden på att blåsa sönder höstanemonen så med saxens hjälp lever nu istället blommorna vidare inomhus.

Hos Weronica finns nu en hel del rosa länkar att klicka runt bland. Scrolla och kolla vetja!

We decor life – Rosa

Denna veckan har Weronica valt rosa som ord till #wedecorlife och som avslutning på dahlia-säsongen visar hon den allra mest fantastiska trädgårdsbuketten. Det är kanske inte någon hemlighet att jag är löjligt förtjust i de kreationer Weronica skapar av de hon själv stoppat i jorden månaderna före, och denna buketten är som sagt inget undantag.

Mitt förhållande till rosa är lite kantstött. Båda mina systrar älskar rosa men jag har aldrig känt mig hemma i kulören. Kanske är en av orsakerna känslan av att jag är långt ifrån typiskt ”tjejig” – vad nu det skulle innebära – eller så finns det inget att analysera mer än att mina ögon anser att en hel del andra kulörer gör sig bättre hos mig.

Hur som helst så har oktober kommit att bli den rosa månaden. Främst handlar det om bröstcancer men alla former av bidrag till cancerforskning – oavsett form – är självklart positiva. På mitt jobb har vi kommande söndag event där hela entrésumman går till bröstcancerfonden samtidigt som rosa vattenflaskor säljs för fullt hela månaden, och ett enkelt sätt för oss alla att hjälpa forskningen framåt är ju att välja det där doftljuset där en del pengar går till något bra, plocka ner varorna i den rosa påsen på Ica och lyfta blicken mot de lite bättre alternativen. Självklart ligger barncancerfonden lite extra nära mitt hjärta.

Så Hannas passion för rosa kommer jag nog aldrig få uppleva, men just nu i oktober får nog ändå rosa flyttas upp bland favoriterna med tanke på allt gott kulören för med sig.

Söndagsstilleben mitt i hösten

På väg hem får jag nästan gnugga mig i ögonen. När eftermiddagssolen träffar trädens höstlöv uppstår de mest mättade gula kulörerna som skådats. På just vår gata har grannarnas buskar låtit sin jullängtan blomma ut fullt och visar upp rödare toner än tomten själv skulle kunna frambringa. Hösten visar just nu upp sig i all sin prakt.

Innanför vår dörr är intrycket ett helt annat. Här har istället höstens löv hunnit falla till marken och tappa sin kulörthet. Tonerna är dova och ljuset lugnt. När någon säger att jag har ”natur-toner” hemma hos mig undrar jag lite – för är det inte i naturen just alla livets färger finns? Från fuchsians mättade lila till körsbärsträdet pastelliga rosa eller vårens första små gröna blad?

Onekligen börjar naturen i alla fall dra sig tillbaka. Några luktärter blommar fortfarande och chokladblomman är ännu frikostig, men snart är det dags att byta till mossa, äpplen och gran. Var sak har sin tid. Men just idag fick chokladblomman hedersplatsen på matbordet tillsammans med loppis-lampan. Länge leve höstmyset!

 

#We decor life

 

Vissa ord har så många bottnar att mitt ordförråd på alla sätt och vis är undermåligt. Språket finns inte i mig och meningarna går inte formulera.

Ljus är ett sådant ord. Utan ljus – inget liv. Ljusets återkomst på våren. Brinnande solnedgångar över västerhav. Kura skymning när hösten omfamnar. Vinterns snö som ger ljusterapi eller bara samlingen med ljusstakar. Så många tankar om ljus och så många stunder i livet som helt är beroende av ljuset.

Nej, mina ord finns inte, men om ett favoritord ändå skall präntas ner så väljer jag morgonljus. Just idag ett dunkelt nästan lite smutsigt sådant, som om en eld brinner bortom dimman.

Johanna presenterar ljus på ett helt ljuvligt sätt och fler bidrag finns att finna här.

Om ett par dagar presenterar bästa Weronica ett nytt tema. Häng på du med!

 

 

 

 

Oktoberlista

En bit in i Oktober och mörkret är här redan vid sju på kvällen. Dags att plocka fram pannlampan och ta djupa andetag av den klara höstluften.

ÖNSKAN

Dimmiga morgnar, disigt morgonljus och krispig luft.

HEMMA

Tända ljus, svepande skuggor, mjuka och varma material

PROJEKT

Lök-plantering, klätterväxt-val och tillsammans-ätning.

KULÖRER

Höstgula löv, vildvin i varma toner och gråblåa kuddar i soffan.