Oväntat

Jag tror nästan det otroliga, helt oväntade, mycket förvånande har hänt.

DSC_4190

Kanske att jag faktiskt lärt mig tycka om en stad. Börjar hitta, ser det fina, känner mig nästan hemma. Små stunder när fasadernas vackra kulörer känns mer än de tomma blickarna på centralstationen kl. 08 en vardagsmorgon, när utsikten över vattnet i solnedgång överglänser trafikstockningarna, och när de små butikerna med fantastiska skapelser i lera uppenbarar sig som motpol till ett överfullt och smått illaluktande HM/Åhlens/you name it…

DSC_4186

Stockholmsfasader, Garageportar och Swedish Nature Collaborations. Ändå rätt fin huvudstad vi har?

DSC_4173

Men varför köpte jag inte dessa?

40-års-kris

Nu är det några år kvar men kanske är det ändå en form av 40-års-kris? Att fundera och grubbla på livet i stort och smått.

DSC_3539DSC_3534

83 mil i bil mellan Åre och Lerum sätter fart på tankarna. Många vyer är så vackra, landskapet skiftar från de djupaste barrskogar till böljande åkrar. Gårdar ser övergivna ut och vissa hus hade nog gått att köpa genom ett drag med visa-kortet, om de inte skulle kunna övertas så gott som gratis.

DSC_3544DSC_3518

Några hus har fortfarande värme lysande från fönstren. Vem bor där? Hur är det att bo där? Hur ser dagarna ut? Kommer de närmsta grannarna flytta snart och bygden bli helt tom?

DSC_3547

 

Hur påverkar det en att vakna till fri luft utan grannar inpå knuten? Till kompakt mörker utan gatlyktor? Att se solen gå upp över fälten?

DSC_3527

Trots foton från en bil som susade fram i full fart i lördags får det mig att fundera. Har vi aktivt valt det liv vi lever eller har det ”bara blivit”? Vad tror ni?

7

För precis 7 år sedan satt jag nyduschad i soffan efter kvällens träning. Det var måndagskväll och dimman låg tät när en vän var på ett kort kvällsbesök. Allt var precis som vanligt just då men 5 timmar senare var hon född. Söt som tusan med sitt mörka trollhår och fina (gulsot!) hudton. Liten och nätt och alldeles ljuvlig. Kl. 05 imorgon bitti fyller hon 7 år. 7 år av den största av alla kärlekar. DSC_1651DSC_0186DSC_9964DSC_2446

Inspirationskväll på Spinneriet

Iittala och Trendenser bjöd i kväll in till en inspirationskväll på Spinneriet. Frida pratade om vasgarderoben – vad man kan tänka på och vilka vaser som kan komma till användning till olika sorters buketter – och berättade även om Alvar Aaltos klassiska Savoy-vas. Lilla Spinneriet hade ordnat snittar som var svåra att sluta äta av, och Iittala hade med sig och visade många av deras fina produkter.

Min Iittala-favorit är Kastehelmi. Vi dricker ur glasen här hemma och sedan innan har jag en blå ljuslykta för värmeljus, idag fick ljuslyktan en kompis i frostat glas. Tack Iittala, Frida och Anna för en fin kväll, och tack Cissela för sällskap. Ljuslyktan används redan 🙂

 

Formex III

Blått har hängt med ett tag nu, och fanns fortfarande med i både små och stora montrar. Inte mig emot för finns någon mer lugnande färg? Blått som himlen och havet och tusen nyanser till…

DSC_9882

I entréhallen blåstes såpbubblor.

Paradisverkstan ligger mig alltid varmt om hjärtat – och de där små böckerna, kanske måste dottern ha ett fint block att skriva glosor i?

I restaurangen fanns många färger representerade, fint uppdelade i varsin liten monter.

Danskt. Grannlandet som ofta visar favoriter.

Lindform och…kanske Broste ?

DSC_0162

Klei som jag blev förälskad i när jag såg dem på Formex för två år sedan.

DSC_0090

Jotun

DSC_0135

Blåa textilier

DSC_0191

Hur fina är inte dessa då? Om Klei var kärlek vid första ögonkastet för två år sedan var dessa ljuvliga små print favoriter nu. Och så fort jag rotat genom anteckningar, kataloger och lappar skall jag länka till skaparen. ❤

Och föredrar man rosa, rost och rött före blått fanns det med.

 

Färg – Formex II

DSC_0108DSC_0112DSC_0115DSC_0116

Tre stora hallar fulla av kuddar, porslin, tyger, mönster, färger, krukor, choklad och allt där mellan. Tre stora hallar avverkade på rekord-fart. Tre stora hallar med tusen intryck. Nä, jag kan inte riktigt sammanfatta Formex mer än att det var mycket sammet, många varma rostiga, rosa toner, en hel del blått och grönt men även natur. Låter mest som lite allt möjligt – men så bra då att det går länka till andra har orden i sig och kan beskriva.

DSC_0073DSC_9997DSC_0178

DSC_9964

För mig är bilder, färger och former starkare än orden så för att försöka reda ordning bland mina intryck blir det färgindelning och en hel del rostiga och rosa toner fanns som sagt. Några toner som nästan närmade sig Stockholms soluppgång.

DSC_0257

Formex del I

Varje mässa dyker det upp en monter eller en plats som ingen vill missa och som alla helt okritiskt unisont hyllar. Denna gången var det Jotun som hamnade högst på ”missa inte-listan” och visst har jag full förståelse. Jag upplever montern varm, lugn och harmonisk. Rum helt utan textilier med kantiga piedestaler skulle kunna vara den raka motsatsen; kanske hör man ekot utan att först gjort ljudet, ögonen studsar runt och ger rusande energi som främsta känsla, men de jordade färgerna gör mig lugn, jag vill andas djupa andetag och dra händerna längst de målade väggarna. Helt klart lyckat.

DSC_0092

Lyckat och till viss del lite likt Lotta Agatons trendutställning på Furniture & Light fair i vintras om än i mycket mindre skala. Eller?

Ypperlig – IKEA & HAY

DSC_9719

DSC_9711

DSC_9715

Alla goda ting är tre och när fina produkter stylas av favorit-stylist i underbar miljö kan det inte gå fel. Ypperlig – som är samarbetet mellan IKEA & HAY – visades idag på Artipelag, en otroligt vacker miljö där Pella Hedeby verkligen lyft fram det fina i kollektionen.

DSC_9790

Säkerligen kan man läsa om detta på en mängd ställen i sociala medier (bland annat här, här och här) så jag nöjer mig med foton från dagen.

 

DSC_9769

DSC_9770

Kollektionen kommer finnas under ett helt år så ingen anledning att hänga på låset i oktober då produkterna landar i varuhuset. Fina, enkla, lättplacerade produkter – troligen försäljningssuccé 🙂

DSC_9775

DSC_9782

DSC_9741

 

 

Världens vackraste utsida

Vet inte hur många gånger jag sagt till barnen att det är insidan som räknas, insidan som är viktigast och insidan som faktiskt betyder något.

DSC_7036

Så plötsligt låg den där i brevlådan. Inte en enda bild eller ett enda ord inne i tidningen har ännu tittats på eller lästs men ändå är förälskelsen total. Kan en utsida bli vackrare än såhär? Älskar allt i bilden; Speglingen i vattnet, det milt blå-gula, naturen runt huset, den gyllene kvällstimman, husets arkitektur…allt! Och helt plötsligt är utsidan viktig som tusan. Tur att det är skillnad på människor och tidningar.