Söndags-sommar-stilleben

DSC_6830

Fin granne och svägerska delar med sig av sin trädgård som får bli en del av söndagens stilleben som just nu står på vardagsrumsbordet. Bredvid den vita väldoftande pionen en keramikburk från Jonsereds Loppis. För någon vecka sedan gav den hjärtklappning redan på håll. Älskar det matta oregelbundna prickiga och den tunna blå linjen nästan längst upp. Kan inte få nog av matt lite grov keramik där händernas skapande får synas.

 

Söndagsstilleben på frukostbordet

Stunden vid matbordet är som något typ av fredad zon för mig. Bråttom får inte existera – om sanningen skall fram så hoppar jag hellre över att äta då. Ringer telefonen får det vänta och knackar någon på dörren skall det erkännas att jag blir lite lätt besvärad.

DSC_6194

Barnen vill sällan sitta vid bordet längre än nödvändigt, men de där stunderna vi faktiskt får tillsammans är så uppskattade. Det måste inte vara långa eller invecklade konversationer, att bara få sitta bredvid varandra – när man nästan alltid annars är på språng – känns fint.

Och så var det det där med porslinet. Tänk att maten kan smaka olika beroende på vilken tallrik den ligger på, att teet är godare i kopp med tunn porslinskant och att ett levande ljus fungerar på samma upphöjande sätt som att få salt på smaklös mat. Fram med finporslinet för alltid!

 

 

Söndagsstilleben

DSC_6214

Den eviga favoriten – bollvasen från Vasakeramik – har fått en liten ros i sig. Sandra skrev att ”våren gör oss alla till tjuvar” då vi plockar med oss kvistar hem, och i mitt fall har hon helt rätt. Dock må jag ju försvara mig med att jag aldrig plockar något från någon annans tomt eller där det syns tydligt. Denna lilla rosen satt på en buske bakom någon typ av el-hus eller vad det nu kan heta, och där såg nog ingen annan än jag den. Nästan bättre då att den får full uppskattning hemma på min kökshylla. Eller var det bara ett dåligt försvars-tal?

Fler Söndagsstilleben här eller här.

Söndagsstilleben och oväntad kulör…

..för nej, rosa är ju inte det jag väljer i första hand. Nu var det dock så att blommorna vi plockade fick styra och det ena gav det andra.

Det händer att jag får blommor i kulörer jag har svårt att se tillsammans med de toner jag redan har hemma. Röda rosor kan verka romantiskt men i ärlighetens namn längtar jag nog mest efter att de skall vissna så det där starkt röda som skär sig lite mot resten av rummet med gott samvete kan flytta till komposten.

Men så var det lördag och blomsterplockarbehovet (mycket användbart ord!) var gigantiskt. Kl. 06 snörades skorna på, vid 07.30 var famnen så full att det knappt gick att bära mer. Hem till vakna barn för frukost och då blev den äldre dottern också lite plock-sugen. Två timmar senare kom vi hem med två famnar till. Tur att vi kunde ge bort lite ”presenter”…

Så står man då där med en uppsjö av fantastiskt söta rosa blommor och det finns inte så mycket annat att göra än att gömma undan de blå-grå kuddarna och låna en rosa dito av yngsta dottern som förvånat lyfter på ögonbrynet. Va? Låna en ROSA kudde?

DSC_5936

Men så fick det bli. Så länge lupinerna och de andra rosa små ljuvliga blommorna (som jag inte kan namnen på?) blommar får livet helt enkelt gå i lite mer rosa.

DSC_5954

 

 

 

Söndagsstilleben maj 2017

Öppna hyllor har som allt här i världen både bra och dåliga sidor. Luftigheten i köket – om man jämför med känslan när hela väggen var täckt med skåp – går inte att prata bort. Å andra sidan är också dammet som samlas svårt att förneka.

DSC_5870

Med dammtorkning kommer alltid en eller annan liten ny blomma/kvist/gren upp på hyllan. Själva hyllplanen börjar bli rejält slitna och repiga, men med lite tjuvplockad silverarv i favorit vasen (alt. ljuskoppen) från Kajsa Cramer glömmer vi reporna ett tag till.

DSC_5871

Efter många dagar med ljus som aldrig tagit slut var plötsligt gårdagen grå. Skönt tänkte jag även om kameran fick skruvas upp till högt ISO-tal och därmed gryniga bilder…

Söndagsstilleben vecka 16 2017

DSC_3828

Sista veckan av april och många minusgrader på natten. Blommor och knoppar har mist livet och vinterjackan används fortfarande flitigt. Kylan och vinden lockar inte direkt till att äta utomhus men dagarna går fort och snart tänker vi nog annorlunda.

DSC_3813

Närmsta månaderna hoppas jag vår baksida skall få sig ett lyft med ny plantering och pergola. En pergola med klättrande grönt som skall skugga sådär lagom när man sitter där under med sin utburna bricka uppdukad med något gott i fint porslin.

DSC_3835

Planering, funderingar och drömmar, kanske den roligaste delen av projekten, för i ärlighetens namn får vi nog se hur mycket sittande det sedan blir. Men att duka bricka är ju alltid roligt.

Söndagsstilleben vecka 15 2017 + tips!

Såg detta vackra foto för ett par dagar sedan och blev något små-kär. Bilder kan stanna hos mig flera dagar och vips gick jag förbi några vackra grenar mitt i skogen. Jag vet att man inte får bryta kvistar och brukar faktiskt hålla mig till sådant som går att plocka från marken men denna gången kunde jag liksom inte motstå. Det där fotot var så starkt på näthinnan.

Nu låter det nästan som om jag försöker skylla ifrån mig – att det inte var mitt fel att kvisten blev avbruten – men så är det självklart inte 🙂 Tar fullt ansvar för olaglig handling och går direkt vidare till att tipsa om Babes fina blogg. Troligen har ni inte missat den, men OM så skulle vara fallet så finns den om du klickar här.

DSC_3553

Varje söndag vill jag också tipsa om Åsa och Annelie. Såhär på påskdagen passar Åsas ägg fint eller kanske Annelies videung som ju matchar med dagens tema.

Söndagsstilleben vecka 14 2017

Det finns några föremål som jag aldrig tröttnar på. De små bollvaserna från vasakeramik är ett exempel, keramik från Lindform ett annat och Kajsa Cramers tunna lervaser – som lika gärna kan vara ljuslyktor eller penselförvaring – ett tredje.

DSC_3234

Den tunna oregelbundna lerkanten är så vacker och ljuset blir behagligt om blommorna byts mot ljus framåt skymningen, men i ärlighetens namn så har nog mina ”vaser” mest fått bära upp blommor. Just idag blev det vädd och en lupiblad.

DSC_3221

De första vaserna fick flytta hit när jag genom något socialt medie läst att man kunde få besöka Kajsas verkstad i bottenvåningen på en villa. Pappa och jag åkte dit några veckor före jul då mammas julklapp skulle inhandlas. Inte kunde jag motstå att julhandla till mig själv, hade haft vaserna på önskelistan länge och att få se drejplatta, lera och kajsa själv gjorde inte förälskelsen mindre.

DSC_3221

Samlingen är idag något större men fortfarande lika uppskattad. Tidlöst vacker och ändå så enkel att man inte tröttnar i första taget.

Söndagsstilleben vecka 13 2017

Närmre 2 månader för sent har vi så smått firat min 35-års dag idag. Firande är inte min favoritsyssla, men Lisas önskningar om att få baka och bjuda smälte ändå mammahjärtat och ett mindre kalas fick gå av stapeln.

DSC_2884

Många fina blommor kom med de lika fina gästerna, och kanske syns de en annan dag, men efter kalaset fick Lisa och jag äran att följa med yngsta kusinen i vagn på en promenad. Och som vanligt kom jag inte hem tomhänt. Det går inte att blunda för allt smått, skirt och ljuvligt som nu äntligen går att plocka.

DSC_2886

Gult är inte min favoritfärg, men vem kan motstå dessa små söta? Tillsammans med några grenar från en spireabuske hamnade dom i Kajsa Cramers fina keramik och blev veckans söndagsstilleben. För fler stilleben, titta in hos Åsa och Annelie eller på #söndagsstilleben.

 

Söndagsstilleben vecka 12 2017

DSC_2653

Färgglad mat är aldrig fel. Gärna mycket grönt men även rött, orange och gult. Är jag ensam vid bordet är råa grönsaker av olika sorter och lite tahini eller jordnötssmör en favorit. Inget att tillaga, bara att skölja och möjligtvis hacka. Snabb-mat som snabbmat borde vara. Men framför allt gott!

DSC_2641

Rostade pumpafrön är också något som passar till nästan allt. På sallad, till skinka och keso eller på soppan. Alltid lika gott! Topping gör liksom hela måltiden. En favorit är finn crisp, avokado, rökt skinka, chili, keso och rostade pumpafrön.

DSC_2662

Tänk att vi snart kan plocka sallad och färska örter utomhus. Även en vinterälskare som jag längtar tills dess.