Med en enkel tulpan…

Efter en dag på Liseberg med tusentals tulpaner känns den egna lilla rabatten rätt futtig. Men egentligen – vad gör det? När inte mycket fungerar som det borde hemma så är det ändå en rätt lugnande känsla att kliva i träskorna, ta steget ut på altanen och låta blicken vandra över de tulpaner som står kraftiga och starka med stolta huvuden mot himlen. Ja, de tulpaner som står kvar då, efter att tonårsdottern – kanske i ett försök att slippa titta på högar (eller berg) med en blandning av ren och smutsig tvätt – plockat en bukett till sitt rum…

Alla studier visar ju att vara ute i grönska gör bra för sinnet. Att det är sant i mitt fall tvivlar jag inte för en sekund på, men stämmer det för alla människor? Skogsterapi mot tonårshormoner? Kan det vara något tro?

Lisebergs trädgårdsdagar 2019

DSC_9775

Hur många tulpanlökar grävdes egentligen ner i höstas?

Liseberg är så mycket mer än bara berg-och-dal-banor och snurrande karuseller. Tre steg innanför entrén möts man av tuplaner i mer än ”mängder”. Så många så man känner sig otroligt snål i sin egen lilla planeringslåda…

DSC_9777DSC_9776

Rosa rabatter kommer det inte bli här hemma, inte så länge jag bor i detta huset i alla fall. Känns inte som om 60-tals arkitekturen passar med de mer romantiska vibbarna rosa blommor ger mig. Men hade jag bott någon annan stans, med annan arkitektur så kanske förgätmigej i ovanlig kulör varit ett alternativ.

DSC_9806

Denna nejlikan ger så mycket barndomsminnen. Vi hade sådan – men i något mindre kulörstark ton – i ett stenparti i trädgården.

DSC_9779

Finaste sortens balkonglåda!Tycker så mycket om hur kulören hos penséen plockas upp i…har tappat namnet på grann-blomman : )

DSC_9830DSC_9827

Någon sorts äppleträd med hängande grenar. Fint och plats-snålt träd, men vill man ha många äpplen kanske det inte är rätt sort?

DSC_9811

Vita klockor mot grönt. Enkelhet. Lugnt intryck. Jag faller ju som alltid för sådant…

DSC_9855

…liksom mer ovanliga blad och grenar. Allt måste inte vara överdåd och sprakande färgglad blomsterprakt för att tilltala mig, ibland räcker ett litet barr.

DSC_9804

Liseberg är som sagt så mycket mer än bara för barnen. Skulle vara intressant att få gå en guidad visning och höra ansvarig trädgårdsmästare berätta om tankar, antal lökar, underhållsarbete o.s.v. Kanske en ny idé för Liseberg? Skulle ju i alla fall kunna erbjudas just under trädgårdsdagarna.

DSC_9847

Avslutar med denna som jag gärna skulle vilja veta namnet på. Kanske någon som kan hjälpa till här?

Mer Lisebergs trädgård här.

Trädgårdstitt på Håkesgård

Ute på landet, vägen slingrar sig och några gånger får GPSen hjälpa till. Handskrivna skyltar visar att vi är på rätt väg och plötsligt står där ”parkering” och en pil stakar ut riktningen.

Hade jag inte varit här förut hade nog frågetecknen varit fler. Vart är trädgården? Människorna visar vägen. En hög häck och när man tar klivet in öppnar sig en annan värld. Åkrarna utanför är som ett annat land och innanför tomtgränsen hamnar man i en trädgård utformad precis på det sättet jag älskar allra mest. Lite som en väl gömd skatt.

Rummen avlöser varandra och man vet aldrig riktigt säkert vad som skall visa sig bakom nästa häck, bakom nästa husknut eller på andra sidan dammen.

DSC_8420DSC_8495

Mamma anka promenerar med sina små, duvor kuttrar och en ägg ligger i redet. Här är liv!

DSC_8424

Här är också växthuset som är av den vackraste sorten. För mig känns växthus som mycket jobb men hade ett så vackert ramlat ner på min tomt hade jag inte tackat nej.

DSC_8415

Butiken är större än när jag var här sist. Väggarnas timmer som kontrast till det tunna glaset. Samlingen hattar går inte av för hackor.

DSC_8488DSC_8482DSC_8485DSC_8483

Vacker fika. Nästan så fin så man vill låta den vara, som en del i ett fika-stilleben.

DSC_8399DSC_8407

Snart blommar nog trädgården mer men än så länge är det vår även om ett och annat redan vaknat till liv.

DSC_8477

 

Pensèer hör ju våren till. Har finns alla de finaste sorterna.

DSC_8479

DSC_8480

Tack Marie för titten och OJ vad sugen jag är på en övernattning här.

Nu är det verkligen dags

DSC_0007

Idag var det riktigt varmt ute. Ett telefonmöte kan ju pågå vart som helst, så passade på att andas in vårluften, i alla fall för en stund. Solen värmde skönt på näsan och påminde om att det som skall föreställa en trädgård är dags att ta några beslut om och börja jobba på…

DSC_0016

Vad skall klättra här?

DSC_2725

Förra året. Gillar att fylla krukan med gamla löv, som om blommorna spruckit genom jordtäcket och inte alls planterats ”färdiga”…

DSC_2732

Daggkåpan – en favorit sedan barnsben ❤ Ofta faller jag ju för de gröna växterna och blommorna nästan glöms bort…

DSC_5947

…men nu har jag i alla fall bestämt mig för att det skall bli några blommor och jag tänker blått, aprikos och vitt. Kanske låter konstigt, men vi får väl se. Att göra om är aldrig omöjligt.

Långsamma beslut

Ibland kan jag fundera så länge så inget händer. Vill gärna vända och vrida på alla möjligheter före beslutet fattas och just så har det varit på vår baksida. Har inte riktigt kunnat bestämma mig om det är marktegel, grus eller granit som skall ligga på marken, och vilka perenner som skall få ta plats. Att det skall vara marktäckare och gärna grönt året om vet jag, men den där känslan att alla alternativ är genomgångna har inte riktigt infunnit sig och då har inget alls hänt.

DSC_2362

Senaste besöken hos blomsterhandlare har dessutom varit rätt torftiga, känslan som finns på våren infinner sig inte riktigt så köpen har uteblivit. Men så i fredags stod plötsligt en rudbeckia där, eller tre plantor var det ju. Kulören är inte vad jag tänkt mig men plötsligt kom en idé om rostiga växt-ställningar, mörka blad, dessa aprikosa (?) rudbeckior och några skimrande vita blommor som små ljus som och lättar upp de mörkare bladen….dock ännu ej hittade.

Kanske kan det bli bra. Annars är det väl bara att göra om och göra rätt?

Här är en liknande sort hos Anna.

I min systers trädgård

DSC_5030DSC_4953DSC_5028

Jag mötte en dag min systers närmsta granne som är hundägare. Hunden var för tillfället lite halvkrasslig och för ett par dagar sedan, framåt natten – någon gång vid ett – hade hunden behövt gå ut. Grannen gnuggade sömnen ur ögonen och öppnade i dörren i kalsonger, tänkte att hunden kunde gå runt lite i deras trädgård – ”ingen annan är ju ändå ute såhär dags.”

DSC_4997DSC_4998DSC_5026DSC_4960DSC_4984

När det kommer till trädgård så lönar sig flit. Trädgården blir inte frodig och välskött av sig själv, det är ju min lilla plätt ett tydligt exempel på. Alltså att den har saknat tid…

DSC_4981DSC_4964DSC_5021DSC_4987

Min syster däremot är uppenbarligen ute klockan ett på natten och ”skall bara fixa lite” i trädgården. När timmarna behöver prioriteras så finns hon i trädgården medan jag springer i skogen. När en liten plats är tom på växtlighet sätter hon dit något medan jag måste fundera på vad jag verkligen, verkligen, verkligen vill ha där. För jag tänker inte göra om det… När ett plank skulle vara bra att ha fixar hon det medan jag  planerar design och funktionalitet i evigheter. Vi är olika och när det kommer till trädgård ger hennes sätt utan tvekan bättre utslag.

DSC_5004DSC_5006

En grusgång, ett växthus, en damm. Sommarblommor, perenner, skuggväxter. Doftande buskar, fruktträd, rosor. Allt finns här.

DSC_5013DSC_4986

Jag beundrar. Beundrar ivern, energin och engagemanget. Och njuter av att komma dit och få fånga lite av härligheten med kameran.

 

Utomhus säsong

DSC_4009

Måste, bara MÅSTE, få ordning här på baksidan i år. Pergolan är – efter år av velande – på plats sedan hösten, men efter det hände inte mycket mer.

”Något” skall få klättra upp och ge oss ett lite grönare tak. Min tanke är att sy vepor av segelduk att dra in och ut efter behov. När det kommer hända är högst oklart.

Bordet har jag byggt av de bredaste plankorna jag kunde hitta och benbockar från IKEA. Stort och praktiskt, men varken superstabilt eller tjusigaste man kan finna. Frågan är bara vart man kan finna det som är både snyggt, stort och praktiskt?

Det är så många detaljer att ordna så jag vet knappt vart jag borde börja. Hänga om ljusslingan? Skura golvet? Plantera om i krukorna? Kanske blundar några dagar till istället.

DSC_3997

 

På min trappa

Att tankar om en kulör ens kan få ta plats i huvudet när det finns så mycket viktigare saker att fundera över låter ju helt…knäppt?

DSC_3122

Men ändå. Vad som dyker upp där i huvudet styr man oftast inte över och nu är det ju ett par veckor sedan gula tulpanlökar köptes. Tanken var att de skulle få lysa upp påsken, men sedan var det så fasligt kallt att de först nu slagit ut.

DSC_3158

Och visst är dom ändå lite fina? Tillsammans med en mörk oxalis gör dom sig riktigt bra där på trappan.

På bordet

DSC_6867

Förra – eller om det var förr-förra? – året letades utemöbler till förbannelse. Inget var både fint, bekvämt, praktiskt och överkomligt till priset. Det slutade med brädgården, färgaffären och IKEA. Av fem breda brädor, lite fönsterfärg och benbockar blev det till sist ett bord tillräckligt stort att stå på altanen. Inte drömbordet men ändå helt okej.

DSC_6861

Nu när bordet väl stod där skulle nog fler måltider intas utomhus. Bordet skulle få vara just bord och bära tallrikar, glas, bestick och kastruller… Men kanske att det inte blivit riktigt så. Med stora fönster mot altanen har snarare funktionen ”uppbärare av allt möjligt” blivit bordets primära syfte. Visst intas en och anan måltid där också men i huvudsak har det blivit en plats för favoritblomman, grenen eller något annat att vila ögonen på. Just nu finns klöver i en korg, trollhassel och några gröna glasföremål. Kanske en lika fin funktion som matplats.

DSC_6864

Trip 2 Garden

 

Minns ni den där varma helgen i maj, då sommaren var på besök?

Instagram är fint på många sätt. Dels fungerar det för mig som ett sätt att koppla bort jobb och vardag och bara drömma mig in i de vackra bildernas värld men också är det ett fint sätt att hitta nya fina platser att besöka. Nu var ju inte detta första besöket hos Victoria och Trip 2 Garden men det gjorde ju inte besöket mindre inspirerande.

Dagen var som sagt den varmaste hittills och solskenet starkare än vad kameran egentligen önskar. Kontrasterna blir allt för stora och färgerna lite för grälla för att göra Victorias fina trädgård rättvisa men håll koll på instagram för att inte missa nästa gång det finns chans att besöka trädgården så får ni själva uppleva allt det fina! Själv håller jag tummarna för att få till ett besök hos Marie senare i sommar.