We decor life – Rosa

Denna veckan har Weronica valt rosa som ord till #wedecorlife och som avslutning på dahlia-säsongen visar hon den allra mest fantastiska trädgårdsbuketten. Det är kanske inte någon hemlighet att jag är löjligt förtjust i de kreationer Weronica skapar av de hon själv stoppat i jorden månaderna före, och denna buketten är som sagt inget undantag.

DSC_2717

Mitt förhållande till rosa är lite kantstött. Båda mina systrar älskar rosa men jag har aldrig känt mig hemma i kulören. Kanske är en av orsakerna känslan av att jag är långt ifrån typiskt ”tjejig” – vad nu det skulle innebära – eller så finns det inget att analysera mer än att mina ögon anser att en hel del andra kulörer gör sig bättre hos mig.

DSC_2714

Hur som helst så har oktober kommit att bli den rosa månaden. Främst handlar det om bröstcancer men alla former av bidrag till cancerforskning – oavsett form – är självklart positiva. På mitt jobb har vi kommande söndag event där hela entrésumman går till bröstcancerfonden samtidigt som rosa vattenflaskor säljs för fullt hela månaden, och ett enkelt sätt för oss alla att hjälpa forskningen framåt är ju att välja det där doftljuset där en del pengar går till något bra, plocka ner varorna i den rosa påsen på Ica och lyfta blicken mot de lite bättre alternativen. Självklart ligger barncancerfonden lite extra nära mitt hjärta.

DSC_2710

Hannas passion för rosa kommer jag nog aldrig få uppleva, men just nu i oktober får nog ändå rosa flyttas upp bland favoriterna med tanke på allt gott kulören för med sig.

Söndagsstilleben mitt i hösten

På väg hem får jag nästan gnugga mig i ögonen. När eftermiddagssolen träffar trädens höstlöv uppstår de mest mättade gula kulörerna som skådats. På just vår gata har grannarnas buskar låtit sin jullängtan blomma ut fullt och visar upp rödare toner än tomten själv skulle kunna frambringa. Hösten visar just nu upp sig i all sin prakt.

Innanför vår dörr är intrycket ett helt annat. Här har istället höstens löv hunnit falla till marken och tappa sin kulörthet. Tonerna är dova och ljuset lugnt. När någon säger att jag har ”natur-toner” hemma hos mig undrar jag lite – för är det inte i naturen just alla livets färger finns? Från fuchsians mättade lila till körsbärsträdet pastelliga rosa eller vårens första små gröna blad?

DSC_2234

Onekligen börjar naturen i alla fall dra sig tillbaka. Några luktärter blommar fortfarande och chokladblomman är ännu frikostig, men snart är det dags att byta till mossa, äpplen och gran. Var sak har sin tid. Men just idag fick chokladblomman hedersplatsen på matbordet tillsammans med loppis-lampan. Länge leve höstmyset!

 

#We decor life

 

Vissa ord har så många bottnar att mitt ordförråd på alla sätt och vis är undermåligt. Språket finns inte i mig och meningarna går inte formulera.

DSC_1973

Ljus är ett sådant ord. Utan ljus – inget liv. Ljusets återkomst på våren. Brinnande solnedgångar över västerhav. Kura skymning när hösten omfamnar. Vinterns snö som ger ljusterapi eller bara samlingen med ljusstakar. Så många tankar om ljus och så många stunder i livet som helt är beroende av ljuset.

Nej, mina ord finns inte, men om ett favoritord ändå skall präntas ner så väljer jag morgonljus. Just idag ett dunkelt nästan lite smutsigt sådant, som om en eld brinner bortom dimman.

DSC_1935

Johanna presenterar ljus på ett helt ljuvligt sätt och fler bidrag finns att finna här.

Om ett par dagar presenterar bästa Weronica ett nytt tema. Häng på du med!

 

 

 

 

Oktoberlista

En bit in i Oktober och mörkret är här redan vid sju på kvällen. Dags att plocka fram pannlampan och ta djupa andetag av den klara höstluften.

ÖNSKAN

Dimmiga morgnar, disigt morgonljus och krispig luft.

HEMMA

Tända ljus, svepande skuggor, mjuka och varma material

PROJEKT

Lök-plantering, klätterväxt-val och tillsammans-ätning.

KULÖRER

Höstgula löv, vildvin i varma toner och gråblåa kuddar i soffan.

 

 

 

Återvinning

En bukett delas upp, görs om och glänser ett par dagar. Sällan står sig allt i buketten fint och friskt lika länge och denna buketten var inget undantag. Idag lever den vidare i två små vaser som jag nästan är mer förtjust i än den större varianten. Vet inte hur många gånger jag sagt och tänkt det men det slår mig liksom gång på gång; för mig är Ernst ordspråk ”I det enkla bor det vackra” verkligen mitt i prick.

Stor kärlek till det lågmälda, finstämda, ljuva som pratar med små bokstäver.

 

Söndag igen

Söndag igen och flitiga Åsa och Annelie fyller på med fina foton på #söndagsstilleben. Här rann tiden iväg och plötsligt var mörkret på ingång så kameran riktades mot något som redan stod färdigt på köksbänken.

Ibland tänker jag att praktiskt borde gå före fint och då borde min absoluta favoritvas ersättas av salt och peppar eller något annat som används dagligen köket, men ”ibland” är just bara ”ibland” och allt som oftast bestämmer jag mig ändå för att utan fint skulle jag inte trivas i köket – hur praktiskt det än var – så Kajsa Cramers fina keramik får stå kvar med en liten kvist av någon sorts brokbladig kornell. Just den här sortens kornell är en av mina favoriter. Kanske kan någon det kompletta namnet?

 

We decor life – Till bords (& den trista sanningen)

I min önskevärd sitter vi alla fyra i familjen tillsammans runt köksbordet. Maten vi äter är god, grön och fylld av bra näring, men det är inte det som är det viktiga. Samtalet är glatt och varmt och ingen tittar på klockan. När alla ätit upp dukar vi tillsammans ut och när barnen plockat in i diskmaskinen fortsätter vi vuxna att städa undan det sista. Trevligt va?

DSC_1641

Men det där har fortfarande inte hänt hos oss. Lisas allergier (mjölk, ägg, fisk, kyckling, skaldjur, bönor, ärtor, alla baljväxter, soja, alla nötter inkl. mandel och cashew, banan, ingefära, melon…listan är ännu längre) begränsar utbudet och Stinas första år med cancer och sondmatning är en del av sanningen, men lika mycket handlar det om tider att passa. Någon behöver stanna på jobbet, en annan har danslektion, den tredje får bråttom iväg till kusinen medan den fjärde har svårt att äta lagad mat för sent på kvällen.

DSC_1650

Skulle tre av fyra ändå lyckats samlas runt bordet som är dukat med tre olika alternativ slår hjärtat ett extra litet glädjeslag. Några minuters samtal om vad som hänt i skolan under dagen. Några få minuter blir det sedan behöver någon tydligen hälla vatten på sina nudlar som efter det inte blir goda vilket sammanfaller med en plötslig mättnad. En annan undrar varför man inte får ha Ipad när vettiga samtalsämnen ändå inte avhandlas och den där tredje suckar lite men är ändå varm i hjärtat för de där minutrarna matstunden började med.

DSC_1655

Sådan är vår sanning allt som oftast men med små steg kanske vi kan närma oss önskevärlden, åtminstone någon dag i veckan?

Hos Weronica finns ett mer levande bord jag mer än gärna sitta vid. Titta in där vet ja!

 

Min fredagsbukett

DSC_1674DSC_1669

Rallarrosen fanns idag färdiga höstbuketter fint sammansatta i två olika färgställningar. Med mig hem följde en variant som gick i rosa-blå kulörer tänkt att hamna som den var i en vas.

DSC_1682DSC_1685

Men som vanligt kunde jag inte låta bli att börja plocka isär buketten. Någon gren fick stå ensam i en vas, några luktärter tillkom och det mesta klipptes ner i kortare längder. Tillslut hamnade en del av det i Tine K-vasen och blev till #minfredagsbukett.

DSC_1666

Några tistlar som också följde med buketten fick istället hamna i en krans och hos Volang och Skillad finns just två fina kranser idag.

Delad glädje är dubbel glädje?

I jobbet och även privat har det blivit ett par resor till Stockholm senaste året så nu hittar till och med jag, helt utan lokalsinne, åtminstone hjälpligt i vår fina huvudstad. Några favoriter får återkommande besök men nu är jag lite sugen på att se nytt vid nästa besök. Så vart hittar man de bästa tipsen?

DSC_9827Artipelag var ett ställe jag länge velat besöka och när tillfälle gavs i augusti överträffade det förväntningarna.

DSC_9666En toalett som fått extra kärlek är aldrig fel. Dessutom hör den till bästa Pom och Flora. Skålmat (fortfarande favorit!) på högsta nivå!

DSC_9692På Pom och Flora finns ju även annat, men det är skålmaten jag ständigt längtar efter.

DSC_9701Oscar och Clothilde är väl egentligen inte riktigt mitt förstahandsval men bland sakerna som är ”lite för mycket” för mig finns ett och annat som får hjärtat att slå hårt. Dessa harar/kaniner (?) skulle jag mer än gärna ta med hem.

DSC_9697Även Snickarbacken 7 är värt återkommande besök liksom Gamla orangeriet, Zetas och Rosendahl. God mat har jag funnit på Portal och Hermans, är ju förtjust i mat som innehåller mycket grönt. Men kanske vill någon dela med sig av en ny pärla?

Söndagsstilleben

Stress och press är ämnen som det pratas om i många kretsar. Ibland handlar det om att vi, t.ex. via instagram, har tillgång till så många andras liv som alltid framstår som fantastiska och i jämförelse känns våra egna vanliga vardagar rätt grå. Detta sättet att prata om sociala medier återkommer frekvent och lösningen verkar vara att ha en skärmfri vecka eller liknande, att försöka vara i sitt eget liv utan att känna en stress att ”alla andra” hittar på ”fantastiska saker”.

För mig är sociala medier något helt annat. Det är sociala medier som för en stund helt plockar bort det där med stress och press. Mitt näst bästa sätt att lämna jobbet och vardagen bakom mig är att få scrolla igenom vackert bildmaterial och stanna för att ta ett djupt andetag när det där fantastiskt vackra fotot rullar fram över min skärm.

DSC_1583

När jag har som mest att göra och huvudet inte kan släppa funderingarna ett tag vill jag gärna plocka fram kameran. Att bara fokusera på en bild. Se vart ljuset finns, hur färgerna harmonierar, om formerna samspelar. Det går inte tänka på timbudget, brandsäkerhet eller tillbudsrapporter då, ögonen och huvudet släpper allt annat.

DSC_1576

Så nu längtar jag. Längtar efter att ta mig tiden att knäppa den där bilden. Att flytta något en liten bit till höger eller ändra höjden på stearinljuset. Idag fanns inte riktigt den tiden, men några korta minutrar snodde jag ändå till mig mellan en dusch med en rasande arg 6-åring och en sagostund med samma 6-åring – nu dock strålande mysig och nöjd. Några få minutrar, något slarviga bilder, och strax skall jag ta en kopp av det där teet i den fina burken.

Här finns mer om Bliss (bland annat teet) som är ett samarbete mellan Kajsa Cramer och Emma von Brömssen.

Och PS. mitt allra bästa sätt att koppla bort och varva ner är fortfarande skogen, hög puls och svett. Helt prestationsfritt utan mätningar av distanser eller tider.