Julstil

DSC_7804

”Min julstil” – har jag någon sådan?

Sedan jag var 10 år har vi firat jul i Åre. Något år var vi hemma sjuka och när Stina var mitt inne i sin leukemibehandling bodde vi ju på sjukhuset, men de andra jularna har varit vita med skidåkning.

I oktober börjar längtan, i mitten på november får några små saker smyga fram, men sedan när det väl är dags på riktigt är det få dagar kvar tills vi skall åka iväg och ingen idé… I Åre är det inte riktigt mitt ”hemma”, inte mina saker, inte det jag hade valt, sällan har man väl precis samma smak som sina föräldrar?

Nästan varje år när julen kommer riktigt nära kommer en längtan att ”få göra jul” precis som jag själv hade önskat, och tankarna glider iväg till att nästa år blir nog första året hemma. Dock vinner alltid den där snölängtan när nästa år faktiskt är ett faktum. Och jag står utan julstil ännu ett år.

Mera Julstil av härligt färgglada Weronica finns här.

 

Advent

DSC_7375Minns ni när internet svämmade över av bokstavsgirlander? Glada uppmaningar blandat med kloka citat uppsatta i både barnrum och rum för vuxna. När något blir så exponerat försvinner det ju oftast lika plötsligt och senaste åren har internets väggar burit prints och tavlor medan bokstäverna har fallit i glömska.  Våra bokstäver hamnade i en kartong i pysselskåpet och häromdagen när det var dags att se vad som faktiskt låg där bland tapetbitar och papperstejp fick dom återigen komma ut i dagsljuset (…om det nu ens går att prata om dagsljus de senaste dagarna?) Så nu sitter där ett ”advent” som en påminnelse att novemberrusket förhoppningsvis snart byts mot frostmorgnar och glimrande stjärnor i kvarterets alla fönster. DSC_7414Något annat som också fått komma fram ur gömmorna är denna stjärnan från Afro Art. Kanske den finaste jag har faktiskt. Ville nästan inte plocka ner den i januari förra gången.DSC_7417Kanske – men bara kanske – blir det något tallgren med små kulor när december är ett faktum, men tills dess känns det lagom med några torkade grenar som fått behålla sina bär. Pappershängena har också några år på nacken, men lägger man bara ner dem försiktigt så kan de nog klara ytterligare ett par år.DSC_7392Nu är advent verkligen overkligt nära och nog känns det efterlängtat? Gråvädret har fått ta emot en hel del kritik men visst finns ändå det vackert mitt bland snålblåsten och regnet som tränger innanför jack-kragen? Några bär på en gren och allt känns genast fint igen.

Jul på Håkesgård

Som alltid vill jag tipsa om fina platser att besöka. Just Håkesgård är kanske, som bekant, en av mina favoriter som vi även bland annat besökt på sommaren här och på hösten här. Detta besöket fick jag dela med Tina. Fint med någon som också gärna stannar upp med kameranDSC_7462En liten titt in i butiken. Måste ut i skogen och leta grenar med mossa. Kan ju inte bli finare?DSC_7443Hade jag haft ett riktigt stort bord utomhus hade en låda gamla glasvaser fått stå där för jämnan. På våren med de första kvistarna på väg i blom, på sommaren med praktfulla pioner och kombinerade med vippiga gräs, på hösten med grenar från bok där både bladen och bokollonen sitter kvar och på vintern med enris som fått behålla sina små blå bär. Visst hade det varit tjusigt?DSC_7454En marschallhållare har jag länge, länge tänkt att jag vill ha i den stora lådan på baksidan. Vill ha liv även när det inte växer, och nu var det dags. Tog bara kanske två år att bestämma sig för vilken som var finast… men denna blev det tillslut. DSC_7439I växthuset ❤ Enris är nog min favorit bland barren (eller kanske lärk?). Tänker på min morfar som förr rökte fisk (tror jag det var?) på landet i en egenbyggd mojäng fylld med just enris.DSC_7438Just ett sånt här växthus skulle jag kunna tänka mig. En plats att vara, fixa, göra fint. Fly vinden när det blåser, fly stormen i sinnet när vinden blåst dit…DSC_7430Älskar trädgårdar med många rum och många olika platser att slå sig ner på. Lite som ett äventyr att gå runt en häck och se vad man hittar där.DSC_7434Återigen. Enris-kärlek!DSC_7433Såhär såg det ju ut hos mig förra året. Detta året blev det bara tre hyacinter i en mindre kruka. Alltid denna ambivalens. Vill fixa redan tidigt, men då känns det för tidigt – och sedan när det är dags har jag redan börjat räkna ner tills vi skall åka till Åre och då blir det nästan onödigt att göra för mycket för några få dagar.DSC_7458Och till sist, nedan: Kanske har hon råkat få lite av maten utanför munnen? Hur gullig? Påminns om djurens förmåga att bara utstråla självklarhet. Inte bry sig, bara göra det som känns bäst just där och då. Har så mycket att lära…DSC_7429Tack Marie för ett – som alltid – fint besök! Och har ni chansen – Bo över en natt!

En granskog

DSC_7364Papperspyssel ändå ❤ Händer som jobbar och koncentration som inte tillåter för många distraktioner.

Ämnet ”skärmar och barn” kan ses ur så många perspektiv, med både negativa och positiva konsekvenser, men något jag gärna ser att mina barn använder sin skärmtid till är att hitta nya pyssel. Att pysslandet sedan kan gå lite överstyr gör inte så mycket… Nu har vi i alla fall en granskog hemma. De på bilderna är nämligen bara en liten del av samlingen : )

Googla och gör en egen skog vetja! En film finns här. Och har du tips på andra papperspyssel får du gärna dela med dig!DSC_7365

Höstkrans

DSC_6595En krans för varje årstid var tanken.DSC_6596Ormbunkar, gråbo, rölleka, gräs, bär. Lite allt möjligt som gick att hitta. Blått sidenband som kontrast mot det torkade bruna. Så gott som gratis materia som står sig fint – och går att finna – fram till våren när ljuset återvänder och knopparna visat sin växtkraft.DSC_6598…och redan är julens kransar på ingång. Tänk så fort det går.

Äntligen

DSC_6583Frosten som förstärker konturer, glittrar till som små kristaller. Bären, rödare än någonsin, pockar på uppmärksamhet. Ögonen kan inte annat än landa där på trappan. Ögonen landar och huvudet snurrar. Aldrig någonsin kommer jag kunna skapa något vackrare än det naturen bjuder på och vinterlängtan tar över varje cell i mig. Äntligen har tågbiljetter till Åre bokats. Äntligen. För hur väl jag än kommer överens med november har nedräkningen börjat. Kliva på nattåget på en brusig grå station och vakna i en annan värld. I ett annat liv. Jag längtar.

De första små tecknen…

…smyger sig så sakta in. Lite trevande, försiktigt till att börja med, som om man inte ens vid 37 års ålder faktiskt själv får välja vilket datum hyacinter känns okej. Vem är jag rädd skall döma ut mig, säga att det är på tok för tidigt? Vad spelar det för roll vad någon annan anser?DSC_6594Nä, nu skall jag bli vuxen på riktigt och göra det jag själv känner för. Till helgen kanske det blir en inventering av stjärnor, ljusslingor och stakar. Lite förberedelse så allt fungerar när det väl är dags. Om det nu inte är dags redan till helgen…

Lökarna

891AF83B-647B-48A6-82E2-331A35604FF7144st. Förhoppningsvis blir det en härligt blommande vår, men visst är de vackra redan som lökar? Nästan lite svårt att förstå att allt liksom redan finns där i, att växtkraften bara ligger där och väntar, att den lilla knölen skall genomgå en metamorfos, sträcka på halsen och bli en ståtlig tulpan.

De första två butikerna jag var i hade redan sålt slut alla tulpanlökar, så när jag väl hittade var glädjen stor och det blev en blandning av vita (såklart!), mörka och aprikosa. Att få ner dem i jorden är alltid lika tråkigt, är det dessutom en dag när det regnar igenom alla kläderna och jorden börjar likna lera känns det inte direkt roligare, men två timmar nu jämfört med (förhoppningsvis) flera fina veckor i vår gör ju ändå valet enkelt. Kommer bli så fint! Men nej, jag längtar ändå inte efter våren. Nu vill jag ha frost och snö. Gärna tre månader på raken utan en enda plusgrad : )

En krans för varje årstid

DSC_7153Visst behöver varje säsong sin egen inramning? Våren med de nygröna små knopparna på grenarna som får slå ut i inomhusvärmen, sommaren med sprakande blomsterprakt i alla färger som får bilda buketter i hemmets alla vrår, vintern med doftande hyacinter och hösten med rönnbärskvistar och färgsprakande blad. På samma sätt kanske man kan tänka med kransar?

Några år har det nästan gått över styr till jul med just kransar. Mina händer har bundit krans efter krans som någon slags meditation och tillslut har dom fått flytta hemifrån på grund av platsbrist. Men som med allt går det ju upp och ner och sedan har det ibland gått flera månader utan att en enda ring klätts på nytt.

För några dagar sedan var det dock dags igen och det var då Stina – som för övrigt är familjens experten på kransbindning – sa det; ”man borde ju binda en krans för varje årstid”, och jag är inte sen att haka på, så nu är höstens kransar bundna, när det närmar sig jul blir det nya, kanske med bas av lingonris, gran eller tall.

Kransen på bilden är bunden med ljung och spansk mossa och är från förra hösten, de vi gjorde härom dagen kommer kanske bildbevis på senare : )

Halloweenpumpor

DSC_6186Halloween som högtid har jag inte riktigt lärt mig ännu, har inte riktigt förstått vilken dag som gäller och tänker nog att ”bus eller godis” inte alltid är ett bra nytillskott till traditionerna. Eller…snarare så känns det väl inte riktigt okej på sättet det i vissa fall utförs, att kasta ägg är aldrig en bra idé oavsett om det är halloween eller inte.DSC_6193Att mötas av levande ljus och pumpor när man kommer hem känns däremot betydligt trevligare så idag gjorde vi varsin pumpa. Som alltid är det lite vånda före barnen kommer igång, svårt att bestämma sig och så har man ju liksom bara en chans. En googling bort finns dessutom tusen möjliga alternativ vilket inte gör valet lättare.DSC_6194Men till sist bestämde sig Stina för en mer klassisk pumpa och när hon väl bestämt sig är viljan stark. Söt och lite lagom läskig blev den tillslut.DSC_6191Något självporträtt blev det uppenbarligen inte : ) DSC_6187Lisa gjorde en ny variant med ett spöke utskuret ur skalet. Superfin den med! Min egen pumpa skall vi dock inte prata om utan den får nog stå lite mer undangömd och låta resten av pumporna ta rampljuset. Men visst är det härligt att mötas av alla ljuskällor på entrétrappan? Nästan så man vill gå ut för att få komma hem igen : )