Min fredagsbukett

Redan för mer än en månad sedan kunde en och annan luktärt dyka upp på instagram. Flitiga fantaster som förodlat fick redan då njuta av dofterna. Flitens lampa har inte lyst över några odlingar här så först för någon vecka sedan började mina luktärter blomma, men bättre sent än aldrig. Nu plockar jag nästan varje dag och låter dem gärna stå bredvid sängen för att få vakna upp till den ljuva doften.

DSC_9172

Även på kökshyllan står några små creme-vita luktärter nedstoppade i en av mina absoluta favoriter här hemma, nämligen bollvasen från vasakeramik. Även om vaserna har några år på nacken nu tröttnar jag inte, enkel vacker form och den prickiga gaseringen är den som jag gillar allra bäst. Bakom luktärterna finns brickan med Emma von Brömsens fågel som uppkommit i samarbe med Götefors. När sommaren tar slut lanseras den fina fågeln på porslin, längtar lite tills dess.

DSC_9175

De små luktärterna får bli mitt bidrag till volangs och skillas initiativ #minfredagsbukett denna veckan.

DSC_9177

 

Fredagsbuketten

Underbart är kort stämmer ibland. Vallmon lever inte länge när den hamnar i vas och kanske är det därför vi uppskattar den lite extra? Hemma plockar jag sällan röda blommor men nu när vi bor några dagar här passar vi på då det röda riktigt lyser mot den monokroma bakgrunden. Om boendet finns förresten att läsa här.

Volangs fredagsbukett har idag fått namnet ”sommarens bästa” och kanske vågar jag sätta samma epitet på vallmon. Svårt bara att bestämma mig om just det där ”bästa”, har fler än en favorit, men vallmon ger så många barndomsminnen och kvalar nog åtminstone in på topp 10.

Min fredagsbukett

DSC_7580

Ibland blir jag nästan rädd. Saker jag vet att jag kunnat namn på förut minns jag inte längre. Känslan är att det finns där långt, långt inne och ibland kan första bokstaven kännas tydlig – men ändå kommer inte namnet, inte ens efter en dag, som det brukade göra förr.

Tack då instagram som hjälpte mig denna gången. Något med viol gissade jag men rätt skall ju såklart vara rosenvial som @evalenaadamsson hjälpte mig med. TACK för det, så skönt när jag slipper fundera mer!

DSC_7584

Så några avklippta så blommor från min rosenvial fick bli #minfredagsbukett och hos Linda/Volang finns fler fina blommor. Trevlig helg!

Från förra veckan

Lite av allt möjligt – både från dikeskanten och krukan på altanen – fick samsas i favoritvasen som lika väl fungerar fint som ljuslykta vid andra tillfällen. Lite skirt gräs för att få luftig känsla, en kvist murgröna för det där härliga utsvävande och några klassiker i form av prästkragar för riktig sommarkänsla. Visst är snittblommor ljuvliga, men de man själv plockat hamnar nog ändå högre upp i favorit-listan. Kanske handlar det om att buketten vid varje ögonkast påminner om sommarens dofter, den där stillsamma promenaden och hur få dagar om året möjligheten att plocka eget finns? Så många fler känslor inbakade i dessa små buketter och hos mig viner känslorna över ren skönhet.

DSC_6999DSC_7006

Min fredagsbukett

 

DSC_6017Precis som Wikipedia skriver råder det delade meningar om vad som är ogräs, och med den del av Wikipedias beskrivning som säger ”växer på platser där de för människor inte är önskvärda” kommer man ganska långt. Maskrosor i gräsmattan = ogräs, maskrosor barnen plockat med stor stolthet = vackert. Kriskål i hela rabatterna = ogräs, kirskål som gått i blom och fyller ut buketter med ett skirt ljust bakgrundsljus = bra.

DSC_6026

På samma sätt tänker jag mig dessa växter som jag tappat namnet på. Ogräs för vissa, men i min trappa en fin glädjespridare som ger mig minnen från en något vildvuxen trädgård ute på västkustens fina Hamburgö. Kanske minns någon annan namnet på växten?

DSC_6025

Fortsatt fin fredag!

#minfredagsbukett

 

DSC_5874

Hos Volang och Skillad finns idag en ljuvlig bukett bestående av grön och vit bas mixad med en mjuk aprikos ton. En fantastisk skapelse värdig ett bröllop.  Min egen fredagsbukett är långt ifrån bröllopslik, men idag när temat är ”hej juni” var detta vad just junis skog gav mig. Och inte är det så dumt det heller för hur begeistrad jag än blir av stora ljuvt komponerade buketter är det inte alltid de kommer till sin rätta hemma hos mig. Här kan det lilla ibland skänka lika mycket glädje.

DSC_5876

Fler fredagsbuketter här.

 

 

 

Min fredagsbukett maj 2017

Inget slår naturens dofter. Jag vill inte missa en sekund med dofter av varm kåda och barr eller syrenens söta toner. Dofterna ger så många minnen.

DSC_5546

Dofter och blommor är några av de klaraste minnen jag har från min barndom. Med lätthet minns jag Nääs-skogens vitsippor då vi plockade buketter större än vad händerna kunde hålla och fäste dem på pakethållaren, jag minns hur huvudvärken nästan smög sig på när Häggen blommade som mest och lika tydligt sitter minnen kvar från fresiorna vi valde till mamma då min lillasyster föddes.

DSC_5547

Hundkäxen plockades aldrig för doftens skull men plockades – det gjordes dem ändå flitigt. I slutet på mellanstadiet minns jag att blomplockandet plötsligt blev mer medvetet. Från att ha brutit av de flesta blommande växter som kom i min väg kan jag minnas att jag istället började fundera redan i förväg vilka färger jag skulle välja och vilken form jag ville skapa.  Hade jag siktet inställt på att hålla basen vit var naturligtvis hundkäxet en favorit.

DSC_5552

Och fortfarande är hundkäxet (liksom daggkåpan) en favorit – så skir, lätt och luftig i sitt uttryck.

Min fredagsbukett denna veckan går att plocka upp från vilket dike som helst. Fler fredagsbuketter går att finna här, här och här.  Fin fredag till er!

Fredagsblommor på en lördag

Denna vår-vintern har tulpanerna varit få hos oss. Tulpaner utan sällskap från matbutiken har inte lockat, knoppiga, krispiga första dagen och sedan gulnande toppar på bladen nästa. Gult är som bekant inte en av mina favoritkulörer – och besöken hos floristen har varit relativt få när tid behövts till annat – så tulpanerna har inte hunnit bli uttjatade direkt.

DSC_3922

Men så idag skulle ett par timmar spenderas på vårt torg där folkhälsan gjorde sig påmind i form av löparlopp. Min funktion var att en gång i kvarten se till att förbispringande små knattar mellan 2 och 6 år inte sprang vilse. En sådan funktion innebar också minutrar mellan starterna där ögonen kunde vandra vidare till närmsta trappan där Alis frukt skyltade ”kanske säsongens sista tulpaner?” för 50 kronor. Säsongens sista tulpaner blev inte riktigt säsongens första, men inte heller långt därifrån. De – möjligtvis – sista dock så mycket finare än buntarna i närmsta spann på Ica.

DSC_3925

Men vad hände egentligen? Valde jag just rosa tulpaner? Frivilligt? Undrens tid är inte förbi.

DSC_3924