Fredagsbuketten

Höststorm ute, höststorm inne, höststorm i sinne. Vinden skänkte chokladblommorna nya former, blandade och gav några böjda huvuden, andra krokiga lemmar medan de sista gav upp och la sig platt. Varje liten blomma med sitt egna uttryck och sin unika form som ändå håller ihop och säger ”tillsammans kan vi göra det” och så bildade de septembermånads sista fredagsbukett. Kanske har vi något att lära av blommorna.

Fredagsblomman

Två nätter med frost har passerat. Halvvägs in i september känns det lite för tidigt med minusgrader, även om längtan efter snö och frost växer för varje dag. Än så länge har blommorna stått emot kylan, men nedräkningen har nu startat och snart kommer nog morgonen då slokande knoppar inte orkar återhämta sig.

Bäst att försöka supa in så mycket som möjligt av det som fortfarande ger lite blomsterglädje tänker jag, och pelargonerna som troget blommat hela sommaren levererar fortfarande dansande ljuspunkter i både gryning och skymning. Nu förgyller några små avbrutna knoppar även inomhus ❤ Måste nog ändå säga att pelargon som ”snittblomma” är något underskattad, men hemma hos mig får den ofta vara i strålkastarljuset i favoritvaser. Älskad och anspråkslös.Trevlig helg!

Min fredagsbukett

Det är fredag och för några år sedan hade instagram svämmat över av maffiga fredagsbuketter. Men nu? Nja, inte så vanligt. Kunskapen om hur importerade blommor påverkar klimatet har nått ut i hemmen och på precis samma sätt som vi pratar om flygskam finns nog även en ”importerade-blommor-skam”.

Ändå älskar jag verkligen blommor! Eller kanske inte blommor specifikt, det duger ju lika bra med grenar, blad och gräs, men växtlighet vill jag gärna omge mig med, på något sätt påminner det mig om livet, hur man föds, lever en stund och sedan lämnar livet. Att leva bland blommor, blad, grenar och annat plockat direkt i naturen är också ett sätt att få njuta av årstidernas växlingar, tänk grenen med kaprifol som visar nya små blad redan i januari, snödropparna i den minsta vasen i början på mars, körsbärsblom i maj, lupiner i juni och rönnbären tillsammans med några nypon nu i slutet på augusti. Hösten som visar sin framfart på hedersplats hemma hos mig.

Så vad säger ni, skall vi sluta ”skamma” och skälla, och istället gå tillbaka till att visa massor av fredagsbuketter, men fredagsbuketter som inte har så stor klimatpåverkan? Just denna sista fredagen i augusti får några rönnbärsgrenar bli mitt bidrag.

Aprils första fredagsbukett

I mars rullar dagarna på och det känns som en lång väntan, som om det inte händer så mycket. Våren rör sig långsamt.

Så slår det om till april och plötsligt händer allt samtidigt! Det går att plocka så mycket fint nu, allt från späda små söta blommor till grenar med nygröna knoppar.

En hållbar fredagsbukett är fixad på någon minut och för att öva tålamodet har även kommande fredagsbuketter börjat titta upp i den små krukorna. Vi får väl se om jag lyckas hålla dem vid liv så juni kan bjuda på trädgårdsbuketter  : )

# Min hållbara fredagsbukett

Jo, jag älskar ju blommor. Blad också. Och grenar. Löv och blad är ju inte heller fel…

Även om lördagsmorgnarna så gott som alltid börjar med att jag går till jobbet är det ju ändå något speciellt med fredagar. En annan känsla i luften, ett större lugn i kroppen, färre pling i telefonen. Ro. Och för att hålla kvar den där känslan och njuta lite extra känns det fint att på något sätt ändå markera dagen så den inte bara rinner iväg i strömmen med alla andra dagar. Att få känna att just nu är lite speciellt och lite extra mysigt.

Fredagsbuketten har ju varit ett fenomen som skänkt just det där – lite extra omtanke och kärlek till dagen. Turligt nog öppnas ögonen och vi lär oss hela tiden, för kanske är det inte riktigt rimligt att varje vecka köpa snittblommor odlade långt borta och fraktade många mil. Vissa saker har man ju gjort av rutin och tradition och inte tänkt på i några längre banor.

Men måste det bli så ”skammat” med en fredagsbukett? Är det rätt väg att gå? Måste verkligen fenomenet nödvändigtvis dö ut helt? Finns inte möjligheten att istället visa på de bra exemplen och uppmuntra till bättre alternativ? Alternativ som kan vara minst lika vackra? För vad är egentligen vackrare än några klart blå skillor när våren så sakta smyger sig in över landet?

Kunskap är allts moder så framöver är det jag som läser på mer och firar in helgen med blommor som valts med eftertanke. Ja, så får det nog bli! Mindre skäll och skam och mer uppmuntran till goda exempel.

Denna fredagen finns #minklimatsmartafredagsbukett på köksbordet. Just de blå små skillorna på bilderna har redan hunnit vissna, men vad gör det när man bara kan plocka nya?

Trevlig helg!

Det dåliga samvetet

Fredagsbuketterna blir färre och färre. Med all rätt. Information om klimatpåverkan är inte alltid lätt att få tag på och kunskapen är inte självklar eller svart/vit.

Jag funderar på valen jag gör. Jag älskar blommor men samvetet säger stopp och köp-buketterna blir mer och mer sällsynta. De få gångerna något ändå får följa med hem kanske det blir några få snittblommor som får fyllas ut med de grenar och kvistar som går att plocka utanför dörren? Och skall jag egentligen välja en bunt svenska tulpaner eller är det kanske ett snällare val med små lökar i kruka? Just den frågan slängde jag ur mig på instagram och fick i alla fall lite till svar här. Kunskap är makt och på detta ämnet vill jag lära mig mer, blommor är något av det bästa jag vet så att tänka sig ett liv helt utan skulle kännas sorgligt.

Fröer? Och odla själv? Bör vara ett av de bättre alternativen. Och inte välja fröer, knölar eller lökar som beställs från långt-ifrån och skickas med flyg?

Drömmer mig bort till mina favoritbuketter, de där man plockar i diket under kvällens promenad. De måste ju ändå vara de allra bästa på alla sätt ❤ men idag skäms jag lite och köper med mig tre stänglar fresia. Fresia påminner mig om när min lillasyster föddes, doften är en av mina favoriter och jag minns genast den där spända förväntan när vi skulle få se vår nya syster på sjukhuset. Att det var en alldeles fantastisk syster gör inte minnet sämre. Så många fina minnen genom dessa tre stänglarna. Nästan som om jag försöker försvara mitt köp.

På Odla.nu står följande om Fresian:

Eftersom freesia odlas under förhållandevis låga temperaturer kräver odling av produkten relativt lite energi. Kemiska bekämpningsmedel används i mycket liten omfattning och produkten tar inte mycket plats, vilket innebär färre transporter. Produktion och frakt av freesia är därför tämligen skonsam för miljön.

Min fredagsbukett

En enkel liten klematis som nu får agera fredagsbukett på köksbordet. Visst är det en skogsklematis? Mina klematis-kunskaper är bristfälliga…

Frukost på Frölunda Torg och Fredagsbukett

En lite extra trött fredag piggas upp med några pioner, lite daggkåpa, underbart doftande lövkojor, någon alstroemeria och gerberor. Kanske en bit ifrån Weronicas ljuva trädgårdsbuketter, men ändå så himla fina och väldoftande bukett.

Buketten fick jag själv binda igår på Frölunda Torg och jag påmindes om att det en gång i tiden gick lätt att få till en spiralbindning. Nu kändes händerna mest klumpiga och ovana, så dags att plocka mer blommor med andra ord!

En gång i tiden gick pioner under smeknamnet ”myr-blommor” då det alltid var myror på de pioner som fanns i trädgården där jag växte upp. Just pioner är en av de blommor jag minns starkast från barndomen, andra sorter som jag verkligen förknippar med sommarlov och dagg i gräset är jättevallmo och ringblommor.

Vad har ni för trädgårdsfavoriter?

Fredagsblommor

Fredag idag, men alla dagar är blom-dagar nu. Knoppiga kvistar som får följa med in slår snabbt ut och våren spirar verkligen. I tysthet önskar jag att värmen skall stilla sig lite så det inte går för fort…

…för vem vill inte kunna njuta av detta så länge som möjligt liksom?

Några av fredagens blommor

 

Hur mycket hon än försökte verka frisk imorse gick det liksom inte att förneka. Whiskey-röst, hosta, lite små-varm. Är det disco senare på kvällen och man dessutom skulle ta med sig en kompis hem från skolan så är sjukdom en stor sorg, men till sist var VAB – eller jobba hemifrån –  ett faktum.

Lite morgon och förmiddags-vila, men sedan svämmade liksom våren över och att titta ut på visset påskris kändes bara för trist. Liten hostig dotter hade dessutom piggnat till något och var sugen på blommande blommor (obs! mycket viktigt det där med att det är blommor och inte bara blad). En stund senare –  efter Blomsterlandet, torget och Rallarrosen – var det livlösa riset ett minne blott!

Nog för att det alltid går att finna vackert i naturen, men idag tog vi genvägen och i Rallarrosens kyldisk fann vi scabiosa och något litet vippigt gräs. Enkel men uppiggande fredagsbukett.