Besökstips – Gunnebo Slott

Vill så gärna dela med mig av härliga ställen som går att besöka i fina Sverige och detta är en sådan plats:

Gunnebo Slott och Trädgårdar

DSC_0922Snart blomstrar och spirar det för fullt, men även när knopparna är få och tonerna fortfarande dämpade finns mycket vackert att se på. För att minska smittspridning är slottsvisningarna inställda tills vidare, men en tjuvkik genom fönstret avslöjar pampiga salar med fantastiska fönster och ljuskronor som bara skulle platsa i just ett slott.DSC_0924DSC_0927Arkitektur som denna. Vackert, välgjort, arbetat…DSC_0925…med detaljer som någon en gång i tiden la lite extra tid på.DSC_0929Kulörerna är mjuka, som utblandade med grädde. Om en kulör kan kännas är det som att svepas in i en mjuk, svagt doftande babyfilt.DSC_1009I den lilla butiken lyser solen in och träffar glasvaserna, bildar solkatter och hela rummet lever upp. Glasföremål placerade i grupp i solsken är ett enkelt tips att inspireras av och kanske testa hemma.DSC_1002En trädgårdsmästare måste väl ha en solhatt? Mer sommar än stråhatt finns inte i min värld! Än så länge är det många sysslor som hamnar före trädgård på min ”att göra lista”, men någon gång hoppas jag på att ha vanan att ta den dagliga trädgårdsrundan och se till att allt mår fint. I min imaginära bild kan det då finnas en stråhatt på mitt huvud.DSC_0997Vackert torkat i väntan på grönare toner. Naturen har alltid något att bjuda på, oavsett årstid, det gäller bara att öppna ögonen.

Här finns lite bilder från restaurangen och här är trädgården i ett lite grönare tillstånd. Är du i närheten så planera in ett besök : )

 

”Hemma hos”

Listan om hemma hos mig:

Med tack till Frida och Weronica

Min favoritplats hemma

Är nog ändå köket. Navet i allt på sätt och vis. Där livet pågår – precis som IKEA-reklamen säger. 13 år gammalt kök, med mycket man skulle kunna önska annat om, men fungerar utan större problem, så önskningarna får stanna som önskningar.

DSC_7451DSC_7454DSC_7441DSC_7453

Min käraste ägodel

Kan bli störtförälskade i små vackra föremål, men nostalgisk över saker blir jag sällan. De flesta prylarna turas om att finnas framme och i skåpen, men ett par föremål finns alltid i mitt blickfång. Den runda lilla vasen från Vasakeramik är en sådan. Träskålen – ärvd, slipad och vaxad – är en annan. Kajsa Cramers keramik en tredje.

DSC_7105

Jag samlar på

Sedan Lisa och jag hade en hemlig klubb som samlade på glasspinnar har jag inte medvetet samlat på något, men skall jag vara mer insiktsfull så går det ju inte förneka svagheten för keramik…

DSC_2522DSC_3201DSC_7216

Det första jag gör när jag kommer hem

Är att vila blicken två sekunder på vad som för dagen står på hyllan innanför dörren. På så sätt slipper jag ju mötas av kaoset som oftast råder på golvet nedanför och de överfulla krokarna… Sedan tömmer jag fickorna så allt hamnar på rätt plats, tar av mig strumporna och sätter på tofflor eller mjuka ulliga sockor.

DSC_5593DSC_8579DSC_8057

Min älsklingsfärg är

Blått, beige, grått, brunt. Svärta i kulörerna och naturnära.

DSC_8693

Det här skulle jag lämna kvar om det började brinna

Allt utan barnen kanske?

När ingen är hemma brukar jag

Passa på att byta ut blommor och grenar som blommat över. Har så gott som alltid små vaser stående både här och där.

DSC_1337

Mitt bästa loppisfynd är

Svårt att välja ut. Blå-vitt porslin står högt på listan i alla fall.

DSC_5450

Det här vardagsljudet gör mig lycklig

De gånger barnen spelar på pianot eller grannens katt ligger och spinner. Full pott om båda händer samtidigt. Mer hemma-känsla går inte få.

DSC_6190

Den som hälsar på hos mig får inte

Pluspoäng om man köpt stora maffiga buketter ”bara för att”. Noga utvalt, genomtänkt efter vad just jag gillar, oavsett storlek eller prisklass, uppskattas så mycket mer!

DSC_3168

Jag fantiserar om att

Bli ”färdig” i det lilla, lilla som är vår trädgård. Vill så mycket; Byta häck, hitta bra marktegel, lägga gång runt gaveln, sätta nytt staket, fixa cykelparkering, göra nya planteringar på framsidan. Så tråkigt att inte vara två med gemensam entusiasm när hemma-projekt skall göras.

DSC_0696DSC_0695DSC_0699

Mitt lyckligaste minne från mitt hem

Har inte med hemmet att göra. Minns hur Lisa och jag gick hit (Lisa tre månader gammal i vagn) när vi precis fått tillträde, minns första natten hemma med Stina, mindre än ett dygn gammal. Barnen – det enda som egentligen betyder något.

Men nu är ju detta en något mer materiell lista så första eldningen i nyinsatt kamin, när sprakandet från elden hördes och doften spred sig var inte heller fel.

DSC_9565

Hemma ❤

Platsen jag vill skall ge återhämtning, trygghet, lugn. Platsen som växer av fina minnen. Platsen för experiment med färg och form. Platsen att samla mina käraste på. Platsen som efter snart fjorton år fått stå ut med både det ena och det andra. Älskade hem!

 

 

Påsk 2020 II

Glad påsk!DSC_0730Många är vi nog som kommer minnas denna påsken flera år framöver. Påsken som blev lite annorlunda, lite mindre firande och när nya sätt att ses introducerades i mångas liv. För mig som inte är så förtjust i stora fester när allt måste vara ”perfekt” så känns ändå inte detta så betungande.DSC_0726Vi har haft med oss några vänner med barn till mitt jobb och passat på att ha badet för oss själva när det är påsk-stängt för allmänheten. Sedan har vi har skurat altanen i regn (typiskt bra påskaftons-aktivitet!) och så har vi ätit påskmats-rester förstärkta med nya grönsaksblandningar. Svenska gulbetor – visst borde det bli ett stående inslag på påskbordet? Perfekt färgglatt!DSC_0789Och det bästa av allt – baren (om man fortfarande får kalla den ”barn”?) har suttit och målat tillsammans i timmar, nästan utan att säga ett dumt ord till varandra. Finns inte mycket som kan slå det ❤

Hoppas påsken är snäll mot er med!

Glädjeämnen

Det går inte förneka.

DSC_0702

Vardagsrummets stora fönster tar in altanen utanför. Visserligen gillar jag torkade fröställningar, grenar och fint gräs, men efter månader med beige, gråa och bruna toner känns det ändå uppiggande med blommorna som äntligen står där på bordet utanför fönstret. Det liksom spirar i kroppen i takt med de små växternas livskraft. Ögonen vill återigen leta sig utanför fönstret och snart står altandörren öppen igen. Snart är luften så ljum så dörren inte behöver stängas och snart går fötterna barfota obemärkta mellan ute och inne. Snart.

Och den där lilla ljuva? Någon slags ornithogalum skulle jag gissa, kanske vet någon hela det rätta namnet?

Påsk 2020

DSC_0451Skulle jag få ett nytt mellannamn kunde kanske ”tråkig” bli mitt nya?

När påsken bjuder in till färgsprakande blommor, pynt av kulörta fjädrar och silkespapper i regnbågens alla färger är jag väldigt nöjd med några grenar från min systers trädgård, några fram-plockade fjädrar som fanns i lådorna sedan många, många år tillbaka, och ljuslyktorna som ändå stod där sedan innan. Beige, grå, bruna och vita toner. Lugnt och stilla.

Mitt sinne är inte på sin bästa plats just nu och de där knopparna som är på väg att slå ut till något helt nytt påminner mig om ”this too shall pass”. Fjädrarna ger känslan av lätthet, luft och mjukhet. Känslor jag gärna välkomnar in i mängder. Men visst, fjädrar känns väl inte riktigt okej – vilket jag nu har full förståelse för – men den insikten fanns inte då för kanske tio år sedan. Och ligger dom ändå där på vinden kommer inte fler fåglar ta skada för att just dessa fjädrarna förflyttas från vinden till vårt vardagsrum.DSC_0454Någonstans i mig fanns en längtan efter en påsk med blomspaning på botaniska trädgården eller trädgårdsföreningen, hotellövernattning, goda middagar med intressanta samtal och kanske lite sol på näsan. Drömma får man va? Och jo, det blir nog ändå några mer kulörta påskliljor : )

I ett annat liv

Två månader.DSC_9109DSC_9161DSC_9174DSC_9179

I vanliga fall hinner man knappt blinka. Månaderna bara flyger förbi. DSC_9128DSC_9149DSC_9155

Så är det nu med. Men samtidigt inte. DSC_9130DSC_9124

För två månader sedan låg jag i hotellets säng. Försökte sortera alla synintryck. Många runda former. Blockfärgat. Tydliga kulörer. DSC_9230DSC_9228DSC_9181DSC_9254

En mässa, full på människor, liv och rörelse. (Även om alla de där sakerna saknas på bild…)DSC_9264DSC_9267DSC_9277DSC_9296

Klipp till nu och allt är förändrat. Den där mässan känns mer avlägsen än någonsin. Nu byggs där tillfälligt sjukhus.DSC_9276DSC_9319DSC_9324

Svårt att förstå hur allt kunde ändras så fort, och ändå så viktigt att ta sitt ansvar. DSC_9309DSC_9337DSC_9214DSC_9207

Jag tittar på foton, funderar på vad som händer efter detta. Vad vill vi komma tillbaka till. Hur kommer det nya livet se ut?DSC_9343DSC_9340

Inga svar finns hos mig, huvudet producerar bara korta fragment som längtan efter livfulla platser, kulören blå, mjuka material, spännande nya möten, välvårdat trä. DSC_9359

Ett nytt liv. Ett annat liv. Eller en återgång till det som var.DSC_9294

Kanske bara vi glömmer och återgår. Gör allt i gamla hjulspår. Som efter en svår sjukdom när man fått en insikt om hur värdefullt livet är, en insikt som håller i sig någon månad för att sedan falla ur minnet. Och så är allt som vanligt igen. DSC_9331DSC_9291

Eller kanske har vi skakats om i grunden och landar på stabilare fötter. DSC_9234DSC_9235

Fötter som i februari nästa år går runt i mässgångar och tittar på möbler? Vem vet…

vår!

DSC_0520Försöker glömma verkligheten för en stund, planterar penséer, smörjer kylbalsam på vattkoppor, ser att det är mer än hög tid att skrubba altan, funderar på påskpyssel, jobbar sena timmar med jobbdatorn i soffan, springer i skogen, letar dikesfynds-grenar, norpar en och annan liten lökväxt som tagit sig utanför grannars tomtgränser, fryser i iskalla vindar och kommer ihåg att vattna de små fröna i fönsterkarmen. Mina senaste dagarnas verklighet. Hur är ert liv just nu?