Hunnebostrand

DSC_7839DSC_7757

Sommaren är varmare än någonsin och att semestra i Sverige kunde inte vara mer attraktivt. Trängseln i kustbyarna är ett faktum och jag önskar att det inte spelade mig någon roll. Barnen har funnit fina sommarvänner och badar dagarna i ända men jag orkar inte vara där bland alla andra.

Sanningen är den att havet är underbart. Klippor, vyer, frisk vind. Ljuvligt. Men jag vill inte trängas, orkar inte prata ytligt om grannar som gjort det ena eller det andra eller prata bara för pratandes skull. Men det är inte riktigt okej.

DSC_7846DSC_7828

Men barnlängtan kan övervinna allt och att fånga en solnedgång med efterlängtad dotter är ändå väldigt fint. Fint också att se hur väl hon trivs mitt bland alla människor. Lättad att märka att hon inte fått mina dåliga sidor. Och även om det alltid är insidan som räknas så är hon så fin där i solnedgången.

DSC_7741

Här bor någon med en riktigt brinnande passion för mat.

DSC_7193

Fina, fina Rina öppnade en konversation med ”vad brinner du för?” Vanligtvis handlar samtal med okända människor om jobb, barn, civilstatus och boende, men Rinas fråga öppnade mina ögon.

DSC_7196

En människa utan eld i sig intresserar mig inte sådär jättemycket. Ibland kan jag inte alls förstå det brinnande intresset men att se någon riktigt hänge sig och älska något är spännande, oavsett om det är surf eller att tillverka flugor. Att få höra berättelser fullproppade med inlevelse och glöd väcker intresse oavsett vad ämnet egentligen är.

DSC_7205

Cecilia – min fina vän – är en sådan brinnande människa. Hon kan prata mat, leva mat och jobba med mat som ingen annan. Hon strålar och man kan inte annat än att dras med i engagemanget.

DSC_7195

Våra nätter i Stockholm har vi spenderat i Cecilias lägenhet. Att ha tillgång till kök är nästan en nödvändighet om man skall vara borta ett par dagar med Lisa. Allergier och medföljande fobier sätter stopp för all mat som inte är ”den vanliga”. När jag drömmer om att få testa en ny kaféfrukost vill hon bara äta det hon alltid äter, till och med exakt samma fabrikat för att vara på den säkra sidan.

DSC_7202

Cecilia däremot äter nog ute oftare än hemma både i jobbet och privat.  Suget efter att testa nya saker går inte att ta miste på.

DSC_7187

Slänger man ett öga i bokhyllan är där kokböcker, bakböcker och böcker om mat.

DSC_7186

Tänk om lite av denna passion kunde smittas över på mina barn. Önska går ju alltid.

DSC_7185

 

Stockholm furniture fair – Designbaren

Stockholm furniture fairs designbar hade gestaltats av Luca Nichetto i år. Luca själv berättade på pressfrukosten att han hämtat inspiration från Colosseum. Maten stod Lina Ahlin från Argikultur för som pratade om sin strävan efter rena smaker och att hitta råvaror i säsong. Alltid intressant att höra tankarna bakom maten och designen.

Designbaren var i år, tillsammans med scenen, flyttad till Victoriahallen. Möblerna var mest ljusa, bulliga, mjukt formade med några inslag av röda fåtöljer och ett par mörkare soffor. Trots ljusa vägg-element och övervägande ljusa möbler var det – precis som Inredningshjälpen skriver – rätt mörkt. Belysningen var dämpad och en del av belysningen bestod av små möss. Svårt att fånga rättvist på bild men annars rätt mysigt.

Skulle gärna ha både en liten mus-lampa och sidobordet själv…

String – Stockholm Furniture Fair 2018

DSC_6635

DSC_6642

DSC_6636

DSC_6644

Hemma igen från Stockholm Furniture Fair och både kameran och huvudet är fullt med bilder. Mycket fint har passerat vy men hur sorterar man egentligen bäst intrycken? Vad kommer finnas kvar i minnet om ett par veckor – det jag tyckte var ”finast” eller det som var mest uppseendeväckande eller udda?

DSC_6653

DSC_6654

DSC_6649

Backar jag ett år minns jag mest Lotta Agatons trendutställning där varje rum hade sin egen färg. Fint och ett så tydligt genomfört koncept.

DSC_6655

DSC_6648

Nu till en av årets montrar; Strings monter – stylad av Lotta Agaton – bjöd liksom föregående år på riktig ljusterapi i vitt, grått, brunt och beige.

DSC_6652

DSC_6631

Har man lyssnat på billgren woods avsnitt om fredagsbuketten så är nog Lotta Agatons styling ett tydligt tecken på att Elsa och Sofia har rätt i sina framtidsspaningar och visst kan torkade buketter eller grenar vara fina.

DSC_6646

DSC_6633

Såhär i februari när vintern varit allt för grå uppskattas ljuset i montern lite extra, men oavsett årstid känns det fint med företag som hittat sin stil och kör på den fullt ut.

DSC_6632

DSC_6634

Att det fanns färg på möbelmässan pratas det om, men även det mer naturnära var lätt att hitta och Strings monter var bara ett exempel på det. Återkommer nog med fler.

IKEA #spelaroll

Konsumtion har nästan blivit ett fult ord och IKEA förknippas ofta med ”slit och släng”. Kanske är det dock en förlegad bild av företaget som är värd att fundera ett varv till på? Och är det IKEAs fel eller vårt fel om produkterna används på så sätt?

DSC_7054

Idag bjöd IKEA in till presslunch och pratade visioner istället för att bara visa upp produkter. Representanter från teamet som jobbar med frågorna på IKEA berättade om hur framtidens planer ser ut och vad som händer just nu. Ett exempel är att allt trä skall vara från hållbar produktion 2020, i dagsläget är det 77%. Bomullen är sedan 2015 100% hållbar.

DSC_7052

Materialens påverkan på miljön är intressant men något annat som också fångade mitt intresse var tankarna om en produkts livscykel. En trappa visades där de två lägsta stegen var ”hamna på sopptipp” och ”brännas för att utvinna energi”. Dessa stegen skall inte vara aktuella för produkter. Mittensteget var ”återvinning” men inte heller där är IKEA riktigt nöjda om produkten hamnar för fort, utan förhoppningen är att produkten skall vara oss så kär så vi bryr oss om att laga den eller gör om den till något annat.

DSC_7029

Som ett led i detta funderar IKEA i dagsläget mycket på material och framöver kommer vi nog t.ex. se färre bordsskivor i masonit som är svåra att reparera när barnen hackat lite för vilt med gaffeln. Även reservdelar kommer utvecklas.

DSC_7057

En stor aktör som IKEA har möjligheten att faktiskt göra skillnad, når man så otroligt många konsumenter blir påverkan stor. Men hur stora möjligheter än IKEA har kan jag inte låta bli att tänka att den yttersta makten ändå ligger hos oss konsumenter. Även om IKEA hade tillverkat produkter som föll samman efter en månad i material som har stor påverkan på miljön har ju alltid vi konsumenter valet att köpa eller inte köpa. Jag hoppas att de allra flesta av oss tänker längre än prislappen.

DSC_7067

IKEA pratade också om att massproduktion inte måste syfta till masskonsumtion. Massproducerar man kanske det till och med kan vara en fördel då t.ex. transporter kan effektiviseras.

DSC_7055

Självklart finns mycket kvar att göra och många steg kvar att tas men att frågorna får så stor uppmärksamhet på IKEA är ändå en bra bit på vägen. Tittar man runt lite så finns det även andra bra initiativ som IKEA gör för att produktens livscykel skall förlängas, t.ex. kan man som IKEA family-medlem annonsera gratis på blocket.

DSC_7034

På presslunchen pratade även Tom Dixon som designat en soffa/säng som finns på varuhusen från och med fredag. I produktionen av soffan används t.ex. inte lim (som jag tror stod för 6% av IKEAs klimatpåverkan!) – vilket också kan vara en fördel om man vill forma om möbeln –  och stommen var av aluminium som gick att återvinna.

DSC_7031

Viktiga, tänkvärda ord och tankar och på det serverades god lunch från Barobao.

Götefors Selma

Någon gång i början på sommaren stod vi några stycken i en vacker gammal byggnad belägen i kvarnbyn i Mölndal. Emma von Brömssen berättade om de mönster hon skapat för en servis tillsammans med Götefors. Vackert var liksom bara förnamnet.

DSC_4259

Och så härom dagen kom en kopp på posten. Lika fin nu som då. Några dagar har den fått stå på köksbänken till beskådan men idag var det dags att fylla den med te.

DSC_4246

Det kan låta löjligt men jag är lite petig med vilka koppar jag gillar dricka ur och en sak jag kan ha svårt för är när porslinskanten är för tjock. Min nya kopp kvalade dock snabbt in på favoritlistan med sin tunna kant. Fin och skön, inte mycket mer att önska.

DSC_4268

Mörkret är här tidigt så man kan lika gärna ta en kopp te till…. Tack Götefors ❤

Oväntat

Jag tror nästan det otroliga, helt oväntade, mycket förvånande har hänt.

DSC_4190

Kanske att jag faktiskt lärt mig tycka om en stad. Börjar hitta, ser det fina, känner mig nästan hemma. Små stunder när fasadernas vackra kulörer känns mer än de tomma blickarna på centralstationen kl. 08 en vardagsmorgon, när utsikten över vattnet i solnedgång överglänser trafikstockningarna, och när de små butikerna med fantastiska skapelser i lera uppenbarar sig som motpol till ett överfullt och smått illaluktande HM/Åhlens/you name it…

DSC_4186

Stockholmsfasader, Garageportar och Swedish Nature Collaborations. Ändå rätt fin huvudstad vi har?

DSC_4173

Men varför köpte jag inte dessa?

En plywood-dröm

För ett par veckor sedan var vi på Brännö. Min vän Gustav har ett hus på ön som figurerat i mina drömmar redan före jag träffade Gustav. Huset såg jag först genom en gammal klasskompis, Rasmus Norlander, som är bror till Johannes Norlander och det är just Johannes som ritat och även varit med och byggt huset. Johannes Norlander vann förra året Kasper Salin-priset för sitt projekt Örgryte Torp.

Huset är helt byggt i Plywood och är döpt till Morran – och jag älskar hur konceptet är taget hela vägen, ingenstans har man fegat ut och tagit en enklare väg. Att naturen och miljön är ljuvlig runtom gör inte saken sämre, men för just nu blir det bara bilder med plywood-interiören ❤

Tak, väggar – allt är i plywood.

Matbord, kök, köksbänk… plywood även där.

Gustav och Johannas porslins-samling går inte heller av för hackor.

Vart- om inte på Brännö – passar tallrikar med fiskmotiv bättre?

Tack G för lån av hus!