Lars Lerin

Ingen har nog missat Lars Lerin. Senaste åren har han bl.a. hörts i Värvet, synts i TV och vinterpratat. Han har hängt på Nordiska Akvarellmuseet, har sitt eget Sandgrund och är just nu aktuell på Liljevalchs.

Kontrast och balans är fina ledord på mycket i livet så efter en hel dag på mässan och Formex kändes det fint att vila ögonen på något helt annat än mässmontrar. Kontrasterna Lars Lerin lyckas fånga i ljuset är också det som får mig att dra efter andan och stå helt stilla flera minuter framför en tavla. Bilderna gör mig knäsvag och gång på gång fascineras jag av hur olika man upplever tavlan beroende på avståndet.

Fram till och med 9:e september håller utställningen på Liljevalchs öppet och här finns mycket fint att se, dock saknar jag några av de riktigt stora formaten som fanns på med på Nordiska Akvarellmuseet för ett par år sedan.

När kultur som t.ex. konst eller design blir folkligt – som ju Lars Lerin blivit – verkar det som om värdet sjunker för ”kultureliten”, men strunta i det och upplev dessa fantastiska målningar på plats om du har möjlighet. Jag är så långt ifrån kulturelit man kan komma så jag älskar fortfarande Lars intervjuer, hans öppna och ärliga sätt att prata och framförallt den konst han visar upp.

Formex II

Frida, Trendenser, skriver tänkvärda ord om Formex. Om stirriga blickar och säsongsprodukter och att inte vilja delta i spelet. Orden har satt igång tankar och funderingar på vad det är med Formex som tilltalar mig.

Dagen före Formex startade träffade jag en vän som frågade vad jag såg fram emot att se på mässan? Något speciellt varumärke? Någon nyhet?

Jag har inte sett mässan så. Mest nyfiken är jag nog på hur kulörer används, hur montrar byggs för att skapa rumslighet, vilken känsla utställarna vill förmedla. Själva prylarna är inte så intressanta. Sällan har jag lyckats komma ihåg vad jag såg i vilken monter eller vilka nyheter som lanserats, men däremot sitter känslan kvar. Jag minns den där montern med löv-tak, järnsängen som var bäddad i fina kontraster mellan senapsgult och blått och väggen som var klädd i textil. Jag minns mannen som berättade om keramiken han tillverkade för hand, jag minns den unga fotografen som blygt tackade för berömmet och jag minns kvinnan som generöst delade med sig om sina tankar kring att välja ekologiskt kontra närproducerat till sina produkter.

När årstiden växlar är det som om hela min sinnesstämning ändras. Våren drar mig ut och jag vill bara omge mig med knoppiga grenar och nygröna blad. Sommaren är för mig piggare kulörer, tunna textilier och öppna dörrar och fönster. När hösten kommer händer samma sak år efter år, suget efter murrigare, djupare kulörer och att få tända ljus kommer som ett brev på posten. Varje år plockas det där senapsgula kuddfodralet fram för att få se dagens ljus någon månad tills höstkänslorna lagt sig något. Att på Formex få ”bada” i hösten är som att tvätta av sig sommaren och ladda upp för en ny säsong. Rätt…..mysigt?

Nä, något bra förhållningssätt eller slutsats om Formex har jag nog ännu inte hittat, men bredvid rostiga röda toner kan jag i alla fall konstatera att där fanns en hel del gult. Precis som det brukar vara om hösten.

 

Gamla Orangeriet

Det är något speciellt med växthus. Fukten i luften, doften av jord, det mjuka ljuset.Kvarglömda juldekorationer? Eller tidiga höstdekorationer? Oavsett så blir jag sugen på att ta in lite fina grenar att hänga från taket.Till och med en rätt skraltig pelargon blir vacker i rätt miljö.Eller?Här tar man vatten till maten. Himla fint och dekorativt.Ikea smälter så fint samman i den lite slitna omgivningen.Fula konstruktioner blir vackra.Det var det där med pelargonernas rätta sammanhang.Och rätta krukor.Blir sugen på en upphöjd odlingsbädd i betong. Skall bara hitta platsen…Pelargoner, pelargoner och pelargoner…Just denna lilla stod på mitt bord.

På de andra borden var det tomt. Lugnet känns vardagslyxigt, att få sitta i tystnad.Växter som passar mina ”gröna” fingrar.Linssoppa ❤ Höstkärlek till alla sorters soppor.Här finns mer info om vad som står på menyn och hur du hittar. Och här finns ett annat besök.

Formex 2018

Kulörkombinationerna dansar runt i huvudet och vi får se hur det hela landar. Röda, varma toner gjorde ett starkt intryck och kanske är det nu jag är redo att plocka in lite varmt vinrött som kontrast till det mer svalare dämpade grå-blå? Jag slås av hur lättpåverkad jag är men tvivlar på att det kommer hända särskilt mycket i den grå-bruna röran som härskar där hemma. Kanske stannar det vid en tanke.Lindform är ju en av mina favoriter och den mörkare röda kulören är en höstnyhet som kommer till butikerna om ungefär en månad. Jag fick dessutom en pratstund med kvinnan som äger företaget och designar produkterna. Alltid lika roligt att få träffa människan bakom produkten och – som i detta fallet – berätta hur mycket jag tycker om det hon gör.Textilier i toner som rosa, orange, rött, rost, aprikos, terrakotta fanns det gott om. Längst in i A-hallen fanns en samling föremål man själv fick bygga stilleben med.Dessa granar, kulor och ornament i styvt papper fanns överallt.Vackra kulörer! Längtar nästan efter jul, eller?Boel & Jans monter var fin. En pergola klädd med höstlöv som inramning.Mer varma toner hos Boel & Jan.Kanske är det i år vi ser hantverket riktigt blomma ut i julgranen?Eller så blir det ännu fler av dessa.Mer Boel & Jan som lyckats fint med sin monter uppdelad i olika färgteman.Ja, utbudet på pappersornament är stort.En sista Boel & Jan då, som avslutning till det varma rostiga röda på Formex 2018.

Päron

Söndagar med stilleben är nu en kär tradition. Har ni sett Åsas och Annelies?

I går var regnet lätt och mjukt, höstluften närvarande och dofterna fuktiga. Övergången från sommar till höst kom snabbt, plötsligt och nästan lite oväntat. Hur mycket jag än längtat efter att kunna andas fritt igen, få klä mig i lager på lager och komma tillbaka till rutiner så finns en sorg i bröstet. Kanske handlar sorgen lika mycket om att terminsstarten gör det så uppenbart att barnen blivit stora som att sommaren varje gång får mig att känna mig allt för udda som inte kan njuta av rosé och solande på stränder. Som ett misslyckande att inte heller detta året lyckats passa in och bli den där sommarälskaren.

Något som känns betydligt mer älskvärt med de senaste månaderna är vilket fantastiskt frukt-år det resulterat i. Fruktträden och bärbuskarna fullkomligt översvämmas av frukt och bär. Min syster har äpplen och päron i överflöd och några av päronen fick följa med hem till oss och bli en del i ett stilleben.

Allra mest älskvärt är nog ändå denna favoriten. Vet inte hur många gånger jag lyssnat, men tröttna verkar jag aldrig göra.

Slottsträdgården Ulriksdal

Vissa fredagar är ”happy friday” och vissa är inte det, men med lite fina blommor blir väl allt bättre? Och fina blommor fanns det gott om på Slottsträdgården Ulriksdal tidigare i veckan.

Har bara varit här en gång förut och hade då ännu mer ont om tid än nu. Nästa gång får bli ett tillfälle med obegränsad tid, för det finns liksom ingen hejd på allt man vill titta på.

Såg en tjej som plockat helt fantastiska buketter på självplocket och insåg att det kanske var tur att tiden började bli knapp och det återstod två jobbdagar innan hemfärd. Hade jag kunnat sluta plocka annars? Tveksamt.

På Ulriksdal serveras vegetarisk buffé på vardagarna så jag passade på att testa den. Helt okej och mycket att välja på, men inte något som jag längtar tillbaka till. Dock gör hela stället med växthus och fina sittplatser utomhus att vilken mat som än serverats hade kunnat slinka ner.

I ett av växthusen möttes höstens blommor med julens kommande fägring. Små julrosor stod uppradade på tillväxt och hur avlägset det än känns nu så kommer det antagligen bara säga swish så är vi där.

Miljöerna i växthusen är då fint uppbyggda. Glömmer nästan att det är en affär och tror för en stund att jag hamnat i någon sorts visningsträdgård.

Som sagt, näta gång får nog bli ett tillfälle med gott om tid, för finare handelsträdgård kan jag inte komma på.

En annan kväll i Hunnebo

Det är just såhär jag tycker om kusten allra mest. Solnedgången (men inte för rosa kulörer) när dagen lämnar över till natten, lite vind i håret, stickad tröja och tystnad.

Solens sista trålar träffar det glittrande gräset som är torrt efter sommarens oräkneliga soltimmar. Ett annat år hade man kunnat likna det med att det brinner i gräset men detta året blir liknelsen allvarlig och oroande.Smällglim som på en sekund slänger mig tillbaka till barndom med segelbåt och evighetslånga sommarlov. Så skörstark och vacker ❤De blå tonerna med inslag av gula stråk ger mig ett sånt lugn.Detta har varit sommaren med de tusen baden. Till och med för mig. Havstemperaturer som inte skådats på många år och de snabba doppen har blivit långa simturer.Kommer jag någonsin växa upp och kunna gå förbi utan att plocka?De tunna stjälkarna, som finlemmade små damer med vackra hattar.Och den vackraste av de alla  – blåklockan. Det blåser och vinden gör sitt bästa för att bråka med klockan men trotts att stjälken är tunn som en sytråd står den envist upp.Väl tillbaka står lillasyster och agerar fotograf när storasyster och nyvunnen kompis behöver bilder till livsviktigheter som instagram och snapchat.Världens längsta sommarlov är snart till ända och läxor, aktiviteter, väcka barn och komma iväg i tid blir åter verkligheten. En fin verklighet även den.

Borås & Rött

Borås. Hur exotiskt och häftigt låter egentligen det? I flöden syns soliga stränder, varma klippor, vibrerande städer och exotiska resmål. Riktigt så har inte sommaren sett ut här. Soliga stränder önskar jag att jag hade uppskattat, klipporna tilltalar mest när det inte är trängsel. Förslag som ”skall vi åka till Skåne, Malmö, Köpenhamn?” bemöts med stora protester och ”hur lång tid tar det?”. På två minuter är förslaget nedröstat…Men Borås! Bara 40 minuter hemifrån! Gick dessutom locka med Upzone som båda barnen gillar.En övernattning i Borås gav oss dessutom ett helt oplanerat sammanträffande med att det var ”torsdagskväll i Borås” då butiker höll öppet till 21. Det fanns även en scen på torget och människor i sommarkläder och stora leenden var ute och roade sig.Borås bjuder bland annat på gatukonst – No limit Street Art – och textilmuseum. Förvånande nog sögs min blick mot röda accenter både här och där. Rött har varit kulören som stått lägst i rang (tillsammans med gult och lila) på min lista men plötsligt visade sig några röda toner som fångade mitt intresse.Nu regnar det ute och rött känns rätt mysigt. Rött som kontrast till mer nedtonat kyligare blått. Vi får se om det blir något intryck som stannar.

Nääs Fabriker – Sommarbuffé

Måste bara tipsa om Nääs Fabrikers ”sommarbuffé med grilltema” som serveras till och med 12:e augusti. Med rådande grillförbud görs maten iordning i köket men det spelar mindre roll för nu är jag ändå på tok för mätt efter att ha smakat på allt gott som fanns att välja på!

Nä, någon öl smakade jag inte på, men flaskan är ju fortfarande snygg!

Till vardags fikar jag aldrig ”sötsaker”, men då och då när vi äter ute (väldigt sällan det händer) testas utbudet. Denna blåbärspannacotta var både vacker och god.

Så passa på om ni är i närheten!

The Steam Hotel

Korta små resor tillsammans med barnen är så mysigt. En stund i bilen då samtal inte blir avbrutna och en kväll när alla säger god natt och kryper till sängs samtidigt är mycket värt. Att fly vardagen för en stund och få dygnets alla timmar tillsammans med mina två bästa människor är något av det bästa som finns och tidigare i veckan packade vi för test av ”actionbadet” kokpunkten och övernattning på The Steam Hotel.

Vårt hotellrum hade rosa väggar konstaterade Lisa glatt.

På entréplanet finns sittgrupper utspridda. Mycket sammet och mörk mysig atmosfär. Konceptet är verkligen taget hela vägen vilket jag älskar! Lisa var så uppfylld av känslan och upplevde det som i en film, dock en läskig gammaldags film 🙂

På entréplan finns också restaurangen Chamberlin. Även här mycket sammet och mycket textilier som ger en inbjudande och avslappnad atmosfär. Som om man vill sjunka ner i soffan och dra upp fötterna…

Ännu en av sittgrupperna på entréplan. Bakom dörren finns lekrummet och vägg i vägg med lekrummet fanns även ett rum som fungerade som bio. Fint när det finns aktiviteter för barn! Dock önskade mina barn att SPA-avdelningen skulle haft tider då barn var välkomna. Även om det finns barnaktiviteter och det känns avslappnat att vistas här med barn är hotellet nog ändå mest lämpat för vuxna par som uppskattar den superfina SPA-avdelningen. Nu testade jag ju inte den men jag gick förbi och tittade på väg till gymet och finare har jag nog inte sett. Älskar mycket tända ljus och öppen eld – för en rastlös som mig som har svårt att ”inte göra något” är ändå elden något som gör att jag kan finna ro för en stund.

Och på tal om finna ro eller att vara rastlös så finns en del aktiviteter, som bl.a. dessa pingisbord vid entrén. Inte vilka pingisbord som helst heller, utan väldigt fina bord, racket & bollar och ”nät”. Vi spelade en stund, men med Stinas tävlingsinstinkt så räcker en stund för att hålla syskonkärleken på en lagom nivå.

Skall vi till Västerås någon mer gång skulle jag mer än gärna komma tillbaka till Steam!