Borta bra – men kanske är hemma bäst?

dsc_8422

Min snölängtan är alltid påtaglig, men ändå – på något sätt – är det skönt att komma hem. Hem till sitt eget. Alla egenvalda detaljer, alla småsaker som används dagligen, alla älskade föremål. Favoritkoppen, ljusstaken på bordet, hörnet i soffan. Dofterna, ljuden och lampan som går att dimra sådär lagom.

Wikipedia säger: ”Ambivalens är ett tillstånd av att ha samtidiga, motstridiga känslor gentemot en person eller sak. Angivet på ett annat sätt, är upplevelsen av ambivalens att ha tankar och känslor för både positiva och negativa valenser mot någon eller något.”

Åres miljö, möjligheter och luft. Åres aktiviteter, tillsammanstid och djupa andetag. Åres förmåga att flytta axlarna några centimeter längre ner samtidigt som bröstkorgen breddas. Åres skönhet.

dsc_8414

Man kan inte få allt, men någon centimeter snö kanske man ändå får hoppas på även här i västsverige?

Åre II

Regnet tog nog mer än hälften av snön. Många saker i världen är betydligt värre än det, men ändå ger det lite sorg i bröstet att se hur det fina regnar bort.

dsc_8282

Vägarna utstrålar nu mer löpning än längdåkning och vi håller tummar för ett nytt ordspråk: ”efter regn kommer…snö”. Visst är sol vackert men ett vitt lager över det hårda smutsiga som nu ligger kvar skulle vara toppen. Vi håller tummarna och påminner oss om att det finns så många saker som är värre än avsaknad av snö.

 

 

Balansgång

Bara några få dagar kvar till julafton.

Barnen har sett att ”andra” har paketkalendrar och många paket under granen. Vi städar i rummen och inser att där finns saker som inte ens använts. Jag funderar över vart gränsen går. Hur lär man barnen att värdesätta, ta hand om och vara nöjda? Om allt redan finns måste det då finnas stora högar under granen? Hur känns det för en tio-åring att komma till skolan efter lovet utan massor av nya saker att berätta om?

dsc_8101

(rum21)

Även om det snart är 25 år sedan minns jag känslan av att inte höra till. Då – när ”alla andra” fick se filmer jag inte fick se – gick det inte se något positivt i det, nu kan jag förstå tanken. Nu är hon där. Tio år och där finns nya oanvända kläder i garderoben, ändå är det andra kläder hon vill ha. Kläderna ”alla” har. Mammahjärtat både blöder och vill berätta om verkligheten.

dsc_8115

(floramor och krukatös)

dsc_8100

(bunches by blomrum)

Tänk om vi bara kunde fira jul med värme, ljus och vackra blommor? Men hur kul tyckte jag själv det var när jag var tio…

Åre

dsc_8197

Framme i snön. Äntligen! Allt blir vackrare med ett lager vitt på.

dsc_8189

I sittliften finns både rumpvärme och kupa att fälla ner. Vädret är små-blött och mot kupan smälter det fort. Att sitta där i liften, skyddad från väder och vind tillsammans med två små som längtat precis lika mycket som jag känns ändå rätt fint. Vilket väder det än är.

 

dsc_8172

Det byggs både här och där. Första rundan på säsongen i området innehåller alltid nyfikenhet och lite spänning. Vad har hänt sedan sist? En del hus ser ut att tillkommit fort – med just ”fort” som ledord – andra känns både genomtänkta och vackra. Omsorg om detaljer, såsom fina staket , uppskattas alltid.

Hej Åre, lite vinterledigt skall bli fint!

 

Julbord på LIS Mejeri

 

När man borstar tänderna på morgonen och märker att tandborsten inte hunnit torka sedan man borstade tänderna kvällen före, ja då kan man ana att nattens sömn varit lite för kort. Men vad gör det när kvällen spenderats med fina människor på fina LIS mejeri? Till och med så trevligt att jag som inte är förtjust i att köra bil gladeligen körde de tretton milen ut på landet vid Falkenberg.

dsc_8088dsc_8082

Fina Rina och Johan bordsserverade ett utomordentligt julbord. Allt från Jansson och sillar till lax och köttbullar. Många klassiska smaker som ändå vad nya för mig. Fint serverat till julmusik och med avslutande dessertbord.

dsc_8057dsc_8047

Hur god maten än är så förälskar jag mig oftare i lokaler med atmosfär och LIS mejeri är inget undantag. Stämningen när man kliver innanför dörren omfamnar en med värme som bara kan skapas av kreativa människor som verkligen brinner för sin sak. Varje liten flaska, det udda porslinet, överflödet av tända ljus, alla små saker som samlats till en avslappnad stämning. Man kan inte annat än känna sig välkommen.

dsc_8061dsc_8065

Det fanns fin-öl, ful-öl och jul-öl att välja på, men även äppelmust gjord på Ingrid-Marie från gården bredvid. Musten hade vacker färg och lika vacker smak. Hallands Kombucha tog stilpoäng för förpackningen och slank också ner.

dsc_8095dsc_8051

Nu tror jag redan alla dagar med julbord är fullbokade, men får ni möjlighet att besöka LIS mejeri så ta chansen! Mer om LIS mejeri kan man läsa här.

 

Tiden

Tiden före jul är för mig årets bästa. Känslan av att ha snö, skidor och ledighet framför oss. Gott om tid med lediga barn, frisk luft och vackra vyer.

 

 

Tiden före jul är nu och om två veckor har nog ett par mil hunnits med i längdspåret, barnen sover med trötta ben efter heldagar på berget och utsikten får mig att tappa andan var morgon. Snart är vi där.

dsc_7927

Vi längtar och tänker att det inte gör så mycket att julpysslet hamnat på provisoriska platser och pepparkaksdegen är obakad för snart kommer lediga dagar.

Julmarknad på Strömma

Första advent kom tidigt i år och Strömma farmlodge bjöd in till Farmers Julmarknad. Härlig känsla där på Strömma, som en egen liten värld nyskapad i det gamla mitt bland åkrar och ängar. Så fint att allt inte måste finnas i städer, att det bevisligen går att ha verksamhet på landet – bara man gör det riktigt bra.

dsc_7779dsc_7785

Extra trevligt att hälsa på fina Rina som man annars hittar på Lis Mejeri, men som nu bistod med julrim i världsklass. Ser fram emot julbordet på mejeriet kommande torsdag .

dsc_7739

I caféet sattes stämning med stråkar som framförde julmusik. Bättre stämningssättare än musik är svår att hitta. Att få välja sin egen tekopp och hitta en riktigt fin kan glädja vem som helst.

dsc_7766dsc_7755

Förutom utställarna var även Strömmas egen butik öppen. Alltid kan man hitta fina saker där, och att gå från rum till rum är lite som att få komma hem till nya bekantskaper och leta skatter, istället för de stor öppna butikerna med bra överblick – där allt visar sig vid första anblicken – som man är mer van vid.

dsc_7782

På väg in i en av ladorna hängde en så fin idé. Tänk om man ändå hade kvar sina gamla skor sedan barndomen. 15 par söndersprungna Nike Free ger liksom inte samma känsla…

dsc_7796

Följer man Strömma via instagram ser man när nästa tillfälle kommer att besöka pärlan bland åkrarna och såhär såg det ut sist jag och barnen tittade förbi i somras.