Hos min syster

Systrar har jag fint nog två av – mellanbarn som jag är – en bror finns där också som delar mellanbarnsrollen med mig. Samma föräldrar men ändå så olika sinnen, tankar och önskningar. Intressen som delas och andra som inte alls är gemensamma.

DSC_3644

Hemma hos mig vill jag ha det lugnt, som någon sorts trygg vrå eller plats för vila. Färgerna är få och saker och ting får gärna vara på sin plats. Oordning gör mig rastlös och orolig. Kanske vill jag ha mitt hem så som en kontrast till mitt rätt livliga arbete.

DSC_3649

Hos min storasyster är det alltid liv och rörelse, vart saker hamnar är inte så viktigt. Folk kommer och går mest hela tiden och alla känner sig alltid välkomna. Stort hjärta och inbjudande på alla sätt och vis och så olikt från hemma hos mig. Mycket intressant det där, hur vi skapar våra hem på skilda sätt även om vi är uppväxta i samma familj.

 

#INFLUENCERMEETUP2017

Söndagen spenderades tillsammans med Cissela – och många andra – på Post Hotell där Trendenser anordnade #influencermeetup2017. Dagen innehöll föreläsningar av bl.a. Frida, Sofi och reklamombudsmannen och precis som de andra gånger Frida och hennes gäng ordnat träffar så var det lätt att använda superlativ som ”finast”, ”mest inspirerande” och ”trevligaste”.

Någonstans på mitten serverades också fika med flera alternativ så att alla kunde hitta något som passade. Nästan för fin för att ätas upp.

 

 

dsc_1193

Efter paneldebatt var det dags att gå ner till vinterträdgården där vRÅ serverade ett smakprov och ett glas bubbel (tror jag…testade ju bara det alkoholfria alternativet) före det var dags att slå sig ner för middagen.

dsc_1203

Vid middagsbordet hamnade jag fint nog vid samma bord som både Caroline och Sara. Sara som jag lyssnat på så många gånger i Kom-in-podden. Så fint att få se denna glädjespridare på riktigt. Som vanligt är inte stora tillställningar och jag riktigt vänner men jag hoppas på att få chansen att träffa dessa människor igen och få tiden att prata lite mer. dsc_1144

 

Förstod att det blev sen timma för vissa men strax efter tio traskade Cissela och jag hemåt igen. En fin påse i handen, glada, nöjda och med en lite lustig känsla i kroppen – tänk att vara där, sitta bredvid människor man kanske tittar in hos (via skärmen) lite titt som tätt och ändå inte riktigt veta vem som är vem. Lustigt som sagt.

Stockholm furniture & light fair 2017

Några dagar har gått sedan fredagen på Stockholmsmässan. Så många hallar, gångar, stolar, mattor och lampor att se och ett lokalsinne under all kritik som gör att förvirringen gång på gång blir total. Helt plötsligt är där samma lampa som förra timman, eller är det samma? Kanske är den bara lik den jag såg förra timman? Att jag i minnet skulle kunna behålla vad jag såg eller vem som producerade vad, var en stor överskattning av hjärnans förmåga. Mycket fint fanns, en del fastnade i kameran, en del fastnade i minnet och en del flög mest förbi.

String´s monter hade Lotta Agaton stylat och ljuset flödade. Köksredskapen luktade fortfarande sprejfärg och t.o.m. vinterälskaren upplevde något av en vårlik ljusterapi.

Blått och varianter av rosa fanns lite här och där. Blått och rosa som mina klasskompisar i nian skrattade åt när vår lärare kombinerade i sina klädval. Jag förstod inte då hur kulörkombinationen kunde hånas och har väl fortfarande inte förstått varför kombinationen inte skulle uppskattas.

Blått kombinerat med närliggande kulörer fanns i många montrar. Blått är fortfarande flott tycker jag nog.

Även lite mörkare kulörer – bl.a. något som skulle kunna nämnas vid mörkt smaragdgrönt – fanns som bakgrunder till möbler och detaljer. Fint djup skapas och jag vaggas in i något mysigt, mjukt och lugnt.

Ett och annat stilleben fanns också. En gammal skrivmaskin tillsammans med penslar och en hand har kanske synts en längre tid nu, men fina saker är alltid fina saker, oavsett om de synts mycket eller inte.

Även här en mörk kulör som bakgrund. Ljusare detaljer får lysa upp och kommer verkligen till sin rätt. Om kulören är lila, brun, plommon eller rosa låter jag vara osagt, men även denna nyans tilltalar mig.

Anslagstavlor hos Fritz Hansen som påminner om hemma hos mig, även om våra anslagstavlor även innehåller mindre vackra klasslistor o.dyl.

De mörka fonderna var inte ensamma på mässan utan det var fler montrar än String som körde på det ljusa spåret.

Marbodal visade ett fint kök och någon annan stans fanns fina ljusstakar. Ljusstakar som hade skön tyngd i handen. Modulerna sitter inte ihop utan kan placeras som man vill. Minns jag inte fel har jag sett dem i både en och tre butiker i Göteborg.

Som alltid dras jag till växtligheten. En stor, stor mässa med massor av möbler och hälften av bilderna som fanns i min kamera avbildar växter och blommor av något slag. Kanske var det någon slags kompensation för att befinna sig inomhus på mässa utan dagsljus och dessutom i storstad. Kanske är det bara så att det som jorden skapar ändå är lite vackrare än det vi människor kan tillverka…

Trendutställning på Stockholm Furniture & Light fair 2017

”Trend” är kanske ett av de mest utskällda orden just nu. Att vara trendig innebär att inte följa trender men ändå är de flesta hemmen som syns och får medialt utrymme relativt likartade. Trend har blivit ett skällsord som förknippas med ogenomtänkt, slarvig och överdriven konsumtion som i sin tur knyts samman med miljöhot. Vi vill gärna ta avstånd från den typen av köp men samtidigt flyger vi runt hela jorden och till och med mellan svenska orter som vi lika lätt kunnat åka tåg mellan. Vi vill absolut inte ha en trendig kaktus (när nu den var populär) men en stor ny SUV visar vi stolt upp.

Hur som helst, trendutställning på Stockholmsmässan är skapad av Lotta Agaton. Lotta, som varit stilbildande senaste åren i inrednings-sverige, hade också kunnat få titeln trendskapare men det hade kanske uppfattas som skällsord?

Varje rum i utställningen har fått en egen färg. Matrummet är djupt blått. En färg som synts mycket senaste året och som jag förknippar med Kristin.

Inredningen är monokrom, något som också synts mycket senaste tiden. Färgerna är behagliga med en del svärta i.

Rosa är en kulör jag oftast inte väljer men nyansen i arbetsrummet är mjuk och långt ifrån den skrikiga rosa som barnen gärna förordar.

Självklart fanns stilleben som träffade ännu en trend – materialprover med olika taktila ytor.

 

På eftermiddagen lyssnade jag till NCS´s kreativa ledare som pratade om att kulörerna vi kommer se framöver tenderar att bli mörkare. Återstår att se om det stämmer.

Oavsett trenders vara eller icke vara så verkar utställningen gått hem hos de flesta. Och jag säger inte emot.

 

 

 

 

 

Sötare än socker

Min syster har äntligen fått hämta sin kattunge. Tur hon bor nära för han är kanske det sötaste man kan hitta just nu.

dsc_9238

75% ragdoll, 25% birma. Blå ögon och så söta små gråa tassar. Ljuvligt lurvigt vitt som man aldrig får nog av att klappa…

dsc_9124

Allergin i familjen har kanske aldrig känts mer sorgesam, men tur då att han bor nära.

 

 

Malmö

Kanske är ”resa” något man förväntas älska, något man skall sträva efter att göra så mycket som möjligt. Av någon anledning hör jag mig ofta säga ”åhh” eller ”skönt” när jag får höra om resor både hit och dit. Jag säger det av bara farten helt utan att tänka efter.

dsc_8851

Långa resor – särskilt till värme – är inte något jag strävar efter men däremot vill jag se fler ställen som finns lite närmre och jag besöker hellre platser när det inte är säsong. Så mycket vackert finns runt oss och ibland blir man kanske hemmablind.

I helgen blev det Malmö. Ett Malmö med snöblandat regn och halka. Ett folktomt Malmö. Ett hotell som snart skulle fylla ett år och besök på bland annat Ab Småland.

Instagram (och hela internet!) är fint på det sättet, man får möjligheten att hitta till platser man aldrig annars skulle upptäckt. Generösa människor delar med sig av fina tips och pärlor man annars skulle missat får istället upplevas.

dsc_8865

Räkmacka på hotellrummet till ”På spåret”. Snöstorm på ingång och tolv våningar upp med stort fönster. Ibland är livet fint även om det där ”fina” inte fastnar på bild.

 

2016

Många årssammanfattningar finns att ta del av just nu men min absoluta favorit, vackrast av de alla, är Weronicas. Förra året försökte jag göra en egen variant, men med originalet kvar i ögonen kändes försöket rätt blekt så i år blir det en annan variant.

JANUARI – Snön räckte inte till skidåkning men var ändå vacker.dsc_1248

FEBRUARI – Ett år visare och naturen skänker vackert av alla de slag.

dsc_2044

MARS – nästippen fryser och ljuset förändras.

dsc_3491

APRIL – Kan inte vara utomhus tillräckligt

MAJ – Precis som april fast kanske ännu mer…

JUNI – Snart är den vackraste tiden över i naturen

JULI – Det där med sommar. Överskattat.

dsc_3312

AUGUSTI – Höstlängtan

dsc_2089

SEPTEMBER – Dimma och sköna rutiner igen

dsc_4521

OKTOBER – En natt på Brännö i Morran

dsc_6634

NOVEMBER – Höstens sista tecken före advent tar vid

dsc_6910

DECEMBER – De få ljusa timmarna vill man inte missa.

 

 

Gott nytt år!

Någon partypingla har jag nog aldrig varit (även om jag gjort tappra försök bara för att man borde) och kommer nog aldrig bli. Men fina vänner ordnade så fint (tack!), barnen (och självklart även vi något äldre) var supernöjda och ett nytt år har börjat.

Kanske är jag lite inne på Sandras spår eftersom jag nog tycker fisksoppa i köket en tisdagskväll är det bästa i själva LIVET. Storslaget, förväntningar och fantastiskt passar inte just mig. Tänk, vilken tur att vi alla är olika ❤

Tänk bara att varje dag är en chans till något nytt, det måste inta vara första januari.

Ikea PS 2017

Idag var jag på visning på kommande Ikea PS 2017. Eventet höll hus i fd arkitekturhögskolan, i en ljus luftig lokal som en man berättade var byggd som ett provisoriskt tält.

dsc_7454dsc_7452dsc_7447

Om jag förstått det rätt har Tina Hellberg stylat visningen. Många icke-ikea-produkter var med och lyfte fram kollektionen på ett fint sätt. En fin balans mellan det färgglada och det mer lugna naturliga kulörerna.

dsc_7429

Ibland har jag tyckt att tidigare PS-produkter nästan varit lite för galna och kulörta för att passa in hos mig, men denna gången fanns mycket som skulle kunna flytta hem direkt.

dsc_7470dsc_7444

Minns jag inte fel så är det Thomas Sandell som ritat vagnen.

Dessutom serverades otroligt god mat –  Pokebowl med lax eller gulbeta.

dsc_7461

Och till sist är här några som jobbat med kollektionen. Bland annat min favorit Nike Karlsson (sittandes i mitten) som har gjort så många av Ikeas välfungerande vackra vardagsföremål.

dsc_7493

Tack Ikea för att jag fick komma och mer finnas att se bl.a. här, här och här.

Brännö – Morran

Vissa hus etsar sig fast i minnet och Morran på Brännö är ett av dem. Jag har läst, tittat och drömt om Johannes Norlanders skapelse. Huset är så enkelt och samtidigt så vackert. Inlindat i ljuvlig natur.

dsc_6622dsc_6577

Inte trodde jag att jag skulle få chansen att besöka huset, att få sova över på loftet, att äta middag i köket, men ibland har man turen på rätt sida.

dsc_6582dsc_6562

Att vakna på ett loft med takfönster, se hur dagen vaknar och ljuset väcker naturen. Snöra på sig skorna och kliva rakt ut i havsluft och hala klippor. Inte mycket slår det.

dsc_6634dsc_6627

Hus där konceptet är genomfört ut i minsta detalj går inte annat än älska. Plywood överallt. Inte bara i  väggar och tak, utan även i t.ex. förvaring och köksskåp. Genomtänkt, noga utfört.

dsc_6612

Tack för besöket! Ett minne som kommer leva kvar länge.