Chokladblommor på kökshyllan

Risken finns att det kommer bli en chokladblomme-följetång här, men nu blommar hela krukan så tacksamt på altanen, helt utan att ha fått någon kärlek. Dessutom är det ett så enkelt och billigt trix med några få små blommor med sina mörka, nästan sammetslika blad som tillför så mycket.

Bollvasen från  vasakeramik har stått framme, men på lite olika ställen, sedan jag köpte den vid ett besök i Thereses keramikverkstad i maj förra året. Tror aldrig jag kommer tröttna på den.

Vad har ni för favoriter där kärleken ständigt består?

Midsommar 2016

Någon partyprinsessa har jag aldrig varit och kommer jag nog aldrig att bli, men en midsommarhelg är ändå en midsommarhelg. Kanske värd att minnas?

Vanligtvis längtar jag till västkusten då den är lugn och stilla, då luften är svalare och måsarnas skrik inte störs av spotify-sommarplågor från en båt som luktar alkohol på flera meters avstånd. Vanligtvis vill jag, kanske något egoistiskt, kunna klättra, gå och hoppa mellan klipporna utan att behöva ta hänsyn till om någon annan ligger och solar i en skreva. Vanligtvis vill jag inte trängas på Konsum för att få med mig några mosade tomater eftersom det var det enda som fanns kvar. Men denna helgen var inte vanlig. Två alltid lika fina döttrar och en vän med sötaste valpen gjorde ändå tanken på en midsommarhelg i Hunnebo lite lockande. Där barnen vill vara vill jag också vara. Får man dessutom vän och valp med sig så lyser solen lite extra.

Något som fascinerar mig är hur floran förändras när man flyttar sig 13 mil nord-väst. Vill stanna och fotografera mest hela tiden. Så nära min hem-skog rent geografiskt men ändå så annorlunda.

Okej, den där sista rosen kunde lika gärna växt här hemma, men en ros är alltid en ros och därmed värd att dokumentera.

Hoppas ni fick den midsommar ni önskade ❤

 

 

Färg med nya ögon

Färgen – eller snarare kulören – röd har inte varit något favorit, men i morse då jag gick en sväng vid Nääs Fabriker var det helt plötsligt en liten röd blomma som fångade min uppmärksamhet. Tänkte först ge mig på en chansning på vad det är för blomma, men sedan blev jag osäker… kanske Ulrik eller Annelie vet?

Fint kombinerad med den blå stäppsalvian (eller vad jag tror är stäppsalvia;))

Tycker så mycket om att få titta in i andras trädgårdar eller upptäcka offentliga planteringar. Att få ta del av andras kulör-kombinationer och hur de tänker med olika växt-former kombinerade med varandra. Själv hamnar jag så gott som alltid i samma gamla trygga val: mycket gröna blad och lite vitt till det. Kan tyckas mycket trist när blicken just fångats av röd-blå blomsterprakt.

Även det mysiga caféet hade röda blommor i ampeln.

Söndagsstilleben vecka 24 2016

Jo visst är det måndag idag, men fotot togs ändå i går, så kanske kan det ändå räknas in i kategorien ”söndagsstilleben”? Inte så stor skillnad från vecka 21, men ändå – chokladblommor! Längtat lite faktiskt.

Besökstip – Gunnebo Slott

Gunnebo Slott har kanske legat där i bakhuvudet ett tag men det var först när både Weronica och Carina skrev så fint om platsen som suget att åka dit växte sig riktigt stort.

I slottsträdgården fanns bland annat välskötta odlingsbäddar med halm att gå på för att nå grödorna. Allt såg ut att trivas mer än väl och suget att odla mer ätbart växte nog hos fler än mig.

I caféet såg lunchen riktigt god ut men som vanligt så fanns inte något Lisa tålde, annars hade vi gärna stannat och ätit för finare restaurangemiljö får man nog leta efter. Grusad gårdsplan och så fina färger inne.

Odlingarna bestod inte enbart av ätbart utan bland annat fanns lupiner i en lite mer ovanlig färg och rosor lite här och där.

Med tanke på barnens något skrala matintag fick vi lämna den guidade visningen av slottet till nästa gång, för i sommar kommer Gunnebo Slott vara en del av Gothenburg Green world så nästa besök behöver inte vara långt borta.

 

 

 

 

Besökstips!

Är man i Göteborg och vaknar hungrig i tid en lördagsmorgon så är Fratelli Gridelli ett tips. Italiensk brunch i liten mysig lokal. Men som sagt, sov inte för länge för det kan bli svårt att få plats.

Lite extra roligt såklart att ägarna är från, och fortfarande boende, i Lerum.

Favorit

På väg till Alingsås idag stannade vi till på Nääs Fabriker som fått ny fin butiksentré. Älskar att dom tar så väl hand om området!

Isabelle på Brique berättade om kommande grillbuffé, aktiviter för barn och om tranquilo som kommer redan imorgon.  På instagram tävlades en hotellnatt ut nyss. Himla synd att jag inte vann den… Även om något i mig säger att hotell är något man bor på långt hemifrån så skall jag nog hålla koll här och se om något datum tillkommer.

Inne på brique ville jag som vanligt ha det mesta, men vad som faktiskt följde med hem han inte fotas idag.

 

min fredagsbukett

Blandningen mellan det vilda och det mer tämjda tilltalar mig. Fresian som doftar så gott, som jag ofta valde i min födelsedagsbukett som barn, kirskålen som kanske anses vara det värsta ogräset och sedan funderar jag på om det är råg? Någon som vet?

En bunt fresia på torget för 65kr och en kvällspromenad så är buketten som firar in helgen färdig. Firar och firar förresten, vardagsälskaren i mig värderar nog alla dagar lika högt.

I min systers trädgård

Tänk hur mycket olikheter berikar oss. Olikheter på alla livets plan. Saker, tankar och funderingar måste inte vara rätt eller fel, bara olika helt enkelt.

Min ena syster och jag är nog varandras motsatser på många sätt. Hon är öppen, inbjudande och verbal, jag är långt därifrån. Hon är färgglad och mönstrad, jag är grå – i bästa fall med inslag av brunt, vitt, svart – och diskret. Hon är alla blommor medan jag är bladen. Ändå är det så fint att gå vägen förbi hennes trädgård, platsen man kan hitta henne jordig med spaden i handen även om klockan hunnit visa spöktimme. Platsen där det blommar och spirar, platsen där gräsmattan som förut var stor som en fotbollsplan bara krymper år efter år.

Mina växtval skulle antagligen varit mer blad, mindre färgglada och färre till sorterna men oj vad jag njuter av andras blommor, även om jag inte vill ha detsamma hemma hos mig.

Löjtnantshjärta som fanns i min uppväxt-trädgård  ❤ Just dem, pioner (som vi kallade myr-blommor) och vallmo är de blommor som jag starkast förknippar med mammas och pappas dåvarande trädgård.

Trift ger mest associationer till segling (sjösjuka), klippor och kust. Kan känna lukten av saltvatten.

Pappas favorit liljekonvaljen. Antagligen på grund av doften.

Men jordgubbarna, ja, dom skulle jag kunna ta med hem vilken dag som helst!

Ängsull

Kan inte annat än säga att jag älskar att få se pioner, syrener och färgglada buketter i alla fantastiska kombinationer och former i mina inspirationsflöden, men ändå är det oftast de där lite mer lågmälda växterna som hamnar närmst mitt hjärta. Allt som oftast kommer jag hem med bara bladväxter till krukorna när tanken var att fylla altanen med blomstermagi. Ett äppleträd med några få små blommor ger starkare hjärtslag i bröstet än körsbärsträdet som är så rosa så grenarna knappt syns. Kanske säger det något om mig som person, kanske inte?

Tänk en tyst skog, knotiga tallar, spång att gå på och solen som bryter igenom. Tänk vita små tussar som dansar runt i svag vind. Finns det något ljuvligare? Ängsull är helt klart en av mina favoriter.

Just nu finns det gott av dem på Lerums ängar och skogar.