Fredagsbuketten

Höststorm ute, höststorm inne, höststorm i sinne. Vinden skänkte chokladblommorna nya former, blandade och gav några böjda huvuden, andra krokiga lemmar medan de sista gav upp och la sig platt. Varje liten blomma med sitt egna uttryck och sin unika form som ändå håller ihop och säger ”tillsammans kan vi göra det” och så bildade de septembermånads sista fredagsbukett. Kanske har vi något att lära av blommorna.

När det snart är över

Känner ni doften? Snart skördar nog höstens frostnätter de sista knopparna men än så länge har de stått emot kylan. Några milda nätter till håller vi tummarna för, och plockar så mycket det bara går. Funderar på om de första på året är de bästa eller om det är nu – när man vet att det snart är över – som man njuter som mest? Luktärt alltså, rätt fantastiska faktiskt!

Söndag & Weronicas fina @baravackrating

Det är söndag och trots morgonklass på jobbet, gymnastikkörning med löpning, läxläsning med Stina och schema-jobb så känns det som om det hanns med en hel del denna sensommar-söndag. ”Hinna med” har annars varit den känslan som saknats  lite för länge.

Weronica – som jag tycker så mycket om att titta in hos – ger varje dag i september ett nytt ord på @baravackrating. Ett konto – och utvalda ord – som vill inspirera till second hand och återbruk. Inspirera utan ”fy” och pekpinnar, precis den väg jag tror är lättast att få med sig den stora publiken på, och för att få förändring på riktig räcker det inte att några få gör mycket, utan alla måste vi ju bidra.

Måste också knappra ner några ord om inspirationen Weronica ger, både på blogg och instagram. Foton, bilder, kombinationer som är långt ifrån det jag ser när jag tittar runt omkring mig själv där jag nu sitter. Här hos mig finns inga vita väggar, men heller inte några kulörstarka väggar i mönster. Kuddarnas färgskala ligger nära soffans som i sin tur är lik väggen och mattan. Hos Weronica finns allt det där jag inte har, och jag älskar att få se det! Inte för att jag kommer ta efter, utan bara för att jag verkligen inte bara vill se samma, samma, samma. Hem som är älskade, vårdade och omtänksamma inspirerar mig oavsett om det är beige eller röd kulör som dominerar, det jag vill se är att någon har valt från hjärtat, har lagt ner en del av sig själv i valen och älskar sitt hem för just det.

Tillbaka till orden Weronica valt – idag är det HÅLLBART som står i listan och jag tittar på mina hyllor. Uppväxt i familj där loppis aldrig existerat blev second hand en helt ny upptäkt när flyttlasset till eget hem gick för sisådär 18 år sedan. Nu är nog mer än hälften av hyllornas kompisar saker som redan bott hos någon annan. Känns fint! 

Fredagsblomman

Två nätter med frost har passerat. Halvvägs in i september känns det lite för tidigt med minusgrader, även om längtan efter snö och frost växer för varje dag. Än så länge har blommorna stått emot kylan, men nedräkningen har nu startat och snart kommer nog morgonen då slokande knoppar inte orkar återhämta sig.

Bäst att försöka supa in så mycket som möjligt av det som fortfarande ger lite blomsterglädje tänker jag, och pelargonerna som troget blommat hela sommaren levererar fortfarande dansande ljuspunkter i både gryning och skymning. Nu förgyller några små avbrutna knoppar även inomhus ❤ Måste nog ändå säga att pelargon som ”snittblomma” är något underskattad, men hemma hos mig får den ofta vara i strålkastarljuset i favoritvaser. Älskad och anspråkslös.Trevlig helg!

I säsong – alltid

KÅL – gott, klimatsmart, fina näringsämnen. Kan det bli bättre? Dessutom går det nästan att få tag på kål odlad i Sverige året om då lagringstiden för hela kålhuvuden är väldigt lång. Såhär års bjuds det på många fler sorter än bara rödkål och vitkål och en favorit hos mig är spetskål som fått gå i ugnen med citron, olja, vitlök, salt och peppar, eller som här, med halloumi. Ibland är dock det enkla minst lika bra och har man bara en mandolin går det snabbt att strimla rödkålen som sedan dressas med en blandning av olja, äppelcidervinäger, mycket dijonsenap, salt och honung. Vill man ha kålen lite mjukare så kan man massera in dressingen en stund före det är dags att äta, men jag gillar kålen minst lika mycket när den får ha kvar sin krispiga känsla.Vilka är era bästa kål-tips?

Hösten i Stinas händer

Nyponen har blivit liggandes. Torkat, tappat spänst, skrumpnat något. Nypon som sett sina piggaste dagar, men ändå så vackra. Livets höst, nedräkning och ett värdigt sätt att åldras.Det är jag och nyponen. På många sätt så lika. Skrumpna med de bästa dagarna bakom, men ändå inte helt slut. Inte riktigt ännu. Så länge jag får vila i Stinas händer är jag nöjd ❤ 

Enkelhetens plantering

Alltså det där med samplanteringar, nästan varje år försöker jag, för att någon vecka senare rycka upp allt och flytta isär. En sak i taget – så lite blandat som möjligt: ) Får gärna stå i krukorna bredvid varandra, men på något sätt blir det för rörigt för mig med flera sorter i samma kruka. Favoriten just nu är den stora korgen, enbart med via pelargoner som lyser så fint när solens sista strålar precis håller på att tacka hejdå till dagen. Många av samma sort är nog snarare min melodie : )

Min trädgårdsbukett

Vackrare än nu har nog aldrig instagram varit ❤ Dahlior, rosenskäror, luktärter. Stora fält med självplock i vackert motljus, buketter som spretar av ljuvliga blomster och höstens alla kulörkombinationer som lyckoinjektioner! Så mycket fint att få ta del av – vilken fin plats instagram kan vara.

Min lilla miniträdgård bjuder inte på några fält dahlior, inga överdådiga odlingar eller ens överflöd av blomster. Gång på gång slår det mig – hur jag fullkomligt älskar att få se på och ta del av vissa saker men samtidigt inte skulle välja det till mitt hem. Hur något kan vara bedårande vacker men ändå vara utesluten från det som jag väljer. Kanske låter det knasigt, men för mig är det helt olika saker – vad jag trivs att bo i och vad som är vackert att se på ❤

Stockholm i tre bilder

Fika är inte min starkaste gren. Älskar mat och vill gärna äta sällan men mycket. Dock inte denna gången, då en god liten raw-boll och en kopp te blev sällskap till ett telefonmöte.Tittat på dessa så många gånger på Designtorget. Försöker hitta användningsområde som inte är espresso…eller är det dags att lära sig dricka kaffe?Suddigt och oklart foto från Bacchus Antik, men var ändå tvungen att spara… Vilken dröm! Här finns allt jag älskar, nästan som en bättre upplaga av det jag tycker om mest med Röhsska museet. Många, många, många år har jag önskat mig denna. Fortsätter drömma…

Li Edelkoort

Luftigt, ljust – de vackra föremålen får chansen att ta för sig. Mitt i den stora entrén, där ljudet studsar mot hårda ytor bildas ändå ett lugn. De stora tygveporna svajar lite sakta av vinddraget när någon går förbi. Materialen är i fokus och de flesta av de utvalda föremålen är så otroligt vackra! Svanen från konsthantverkarna får mig att stanna till flera minuter, och väven med något som liknar utstickande fjädrar får fantasin att skena, är det möjligt att försöka göra något liknande själv? Animism – ett helt nytt ord för mig. På Formex sida kan man läsa beskrivningen ”tron på att även tingen kan vara besjälade”, och ännu en gång inser jag vilken otrolig skillnad det kan vara på ting och ting.