Söndagsstilleben vecka 4

Det är söndag, halsen är svullen och det mesta är stökigt. Vi väntar på klädsel till schäslongen och velar fram och tillbaka om det där med bokhylla. Tv´n vara eller inte vara kommer vi aldrig bli överens om. Inget finns på sin plats vilket kanske beror på att ingen av oss vet om det finns en rätt plats för något. Tillslut måste beslut tas och även om huvudet är så sömnigt att besluten inte riktigt orkar tänkas igenom så hängs en TV upp och allt känns ändå lite bättre. Någonstans måste man börja även om min önskan är att leva utan TV.

Ett skåp är sålt och dess innehåll finns lite överallt. En stor korg har fått äran att husera älskade glasvaser och nervositeten stiger var gång ett barn går nära korgen. Ljusstakarna hamnade på pianot. Pianot med den vackra klangen som längtar efter att få glänsa lite oftare. Och ja just det, söndagsstilleben var det dags för. Tre snabba klick med kameran riktad mot de där ljusstakarna. I efterhand ser jag hur snett ljusen lutar men just nu finns större röra att ta hand.

Ibland får livet vara så och mitt i allt stökigt får vi vara glada att det bara är förkylda halsar. Stöket och tidsbristen tar vi igen en annan dag. Nu kraxar vi fram en saga istället med den där svullna halsen.

Min fredagsbukett vecka 4

Januari och tulpaner hör ihop för mig. Gnisslet av stjälkarna och krispigheten. Men skall sanningen fram så tycker jag bäst om tulpanerna innan de slagit ut. En tulpanknopps spänstiga känsla slår lätt ett helt fång utslagna tulpaner med blad som börjat gå mot gult i topparna. Självklart får tulpanerna stå kvar även utslagna men det är med något dåligt samvete jag ändå erkänner att buketten efter fyra fem dagar oftast hamnar på någon mindre synlig plats…

Som partner till tulpanerna blev det – just denna gången – några grenar nedtaget sly av något slag från skogen. Ibland räcker det lilla.

Fler fredagsbuketter här, här och här

Höganäs

En kylig januaridag stannade vi några timmar i Höganäs. Temperaturen visade hela 13 minusgrader och havsluften nöp ordentligt i kinderna.  Som vanligt var världen lite vackrare i minusgrader så mössa, vantar och underställ fick bli följeslagare längst vattnet.

När vi kommer till nya orter så är det nästan obligatoriskt att gå en sväng längst gatorna och titta på husen. När växte just denna staden eller byn fram? Kan man få en förståelse för vilka människor som bor här? Finns det lite extrafina detaljer att lägga märke till? Så mycket att fundera, spekulera och prata om.

När näsan nästan tappat känseln av kylan blev Höganäs Saluhall perfekt att kliva in i. Vad det egentliga gradantalet var där inne har jag ingen aning om men den varma känslan tinar vilka frusna själar som helst.

Just denna dagen var det uppdukat till helgbuffé och hjälp(!) så mycket gott det fanns att smaka på. Rekommenderas varmt!

Även butikerna var öppna och de andra gångerna vi besökt saluhallen och magasinet har det varit smått omöjligt att ta sig fram då det varit otroligt mycket människor, men då – i början på januari – kunde man i lugn och ro gå och titta och känna på butikernas utbud. Så tipset är att planera sitt besök till lågsäsongen om man som jag är något folkskygg : )

 

#jaggillarknoppar

Vad är det som gör knoppen så fantastisk? Är det all förväntan, framtidstron eller kanske fascinationen att något så litet kan slå ut i något mycket mer som gör att knoppar är så älskvärda?  Eller är det känslan av att så mycket vackert ligger framför oss? Vad det än är så är knopparna nästan som små bebisar som man får se utvecklas och växa upp.

Kanske var det Åsa som startade #jaggillarknoppar? På tagen finns i alla fall många av hennes otroligt fina foton så missa inte dem.

Söndagsstilleben vecka 3

Måndag och tiden går för fort. Många gånger har jag tänkt att matlagning skall få ta mer tid men så blir det likadant igen  – äldsta dotterns allergier och lillasysterns obefintliga matlust, kanske på grund av åren med sondmatning – omständigheterna uppmuntrar knappast. Möjligtvis är det bara ett sätt att skylla från sig för att få hålla sig till favoriten – skålmat.

Enkelt men så gott! Keso i botten och sedan frusen banan och mango mixad till nicecream, lite kockosflagnor på toppen. Kanske något för dig Hanna?

Söndagsstilleben finns i vanlig ordning hos både Åsa och Annelie.

 

Spår av barn

Den där betongskivan jag gjorde lite provisoriskt för några år sedan till badrummet – den som bara blivit kvar i brist på annat – har fått sina spår av barnen. Tvål pumpas ibland ut ur flaskan i mängder och hamnar både på barnhänder och lite här och där. Smutsigt och stökigt kan tyckas men ändå – ett rätt fint tecken på livet.

Favorittvålen med citrondoft står där – bakom nedrivna torkade fröställningar – bredvid nagelborsten från Iris. En nagelborste fin som få, säkert funktionell men mest vacker.

Sötare än socker

Min syster har äntligen fått hämta sin kattunge. Tur hon bor nära för han är kanske det sötaste man kan hitta just nu.

75% ragdoll, 25% birma. Blå ögon och så söta små gråa tassar. Ljuvligt lurvigt vitt som man aldrig får nog av att klappa…

Allergin i familjen har kanske aldrig känts mer sorgesam, men tur då att han bor nära.

 

 

Falkenberg

På väg ner till Malmö förra veckan stannade vi till i Falkenberg. Börjar man googla hotell kan man både drömma sig bort och förfäras, ofta blir jag villrådig och får svårt att bestämma mig, men tillslut blev det ändå ett klick på boka-knappen.

När jag tillslut bestämmer mig för vad jag skall boka brukar interiören och läget avgöra. Skulle det även finnas gym eller bra löparleder är det ett plus. Denna gången var det hotellets insida och läget mitt på stranden som lockade.

Såhär i januari var hotellet lugnt och man behövde inte boka bord för att få plats i restaurangen. Vi hade redan ätit men slog oss ner i de mjukare sofforna på en kopp te och spelade lite spel som fanns i hyllorna. Kan tänka mig att det är lite annorlunda om man kommer mitt i sommaren när strand och havsbad lockar semester-lediga.

Vårt hotellrum var stort och luftigt med både soffa, skrivbord, stora garderober, tamburmajor och fåtöljer. Alla möbler och detaljer hängde fint samman och jag uppskattar verkligen att komma in i ett rum där man trivs med en gång. Allra finast var kanske ändå utsikten – att somna och vakna till havet kan aldrig bli fel.

 

Skulle gärna ta emot tips på nya favorithotell att landa en natt eller två på, så har ni favoriter får ni gärna dela med er.

 

Fredagsbuketten vecka 2 -17

Jo, visst är det söndag men ibland går tiden lite för fort och fortfarande står samma blommor kvar. Köpta i tisdags men långt ifrån utblommade. Ovanligt nog har buketten till och med fått nytt vatten då och då, kanske har det gjort sitt för hållbarheten.

Varje gång jag känner doften av fresia dyker minnen av BB och min lillasyster upp. 10 år gammal var jag då hon föddes och kanske var det fresia vi köpte med till BB när vi hälsade på. Jag har frågat mamma om hon minns vilka blommor hon fick men hon är inte säker, men helt omöjligt är det nog inte då jag nästan alltid valde fresia till min födelsedag. Just fresia och iris var mina favoritblommor som barn så varför skulle jag inte välja det även till en efterlängtad syster?  Doftminnen kan vara starka.

 

Malmö

Kanske är ”resa” något man förväntas älska, något man skall sträva efter att göra så mycket som möjligt. Av någon anledning hör jag mig ofta säga ”åhh” eller ”skönt” när jag får höra om resor både hit och dit. Jag säger det av bara farten helt utan att tänka efter.

Långa resor – särskilt till värme – är inte något jag strävar efter men däremot vill jag se fler ställen som finns lite närmre och jag besöker hellre platser när det inte är säsong. Så mycket vackert finns runt oss och ibland blir man kanske hemmablind.

I helgen blev det Malmö. Ett Malmö med snöblandat regn och halka. Ett folktomt Malmö. Ett hotell som snart skulle fylla ett år och besök på bland annat Ab Småland.

Instagram (och hela internet!) är fint på det sättet, man får möjligheten att hitta till platser man aldrig annars skulle upptäckt. Generösa människor delar med sig av fina tips och pärlor man annars skulle missat får istället upplevas.

Räkmacka på hotellrummet till ”På spåret”. Snöstorm på ingång och tolv våningar upp med stort fönster. Ibland är livet fint även om det där ”fina” inte fastnar på bild.