Om en matta

DSC_3168En matta är ju egentligen bara en matta, men är man hemkär och behöver ha en lugn plats att landa på blir plötsligt en matta lite mer än så. För mer än ett år sedan fick den förra mattan som inte gick att få ren flytta på sig. Ett tag var vi helt utan matta men sedan plockade vi ner en allt för liten från vinden. Mattan var långhårig, mjuk och skön och tårna kunde gömma sig djupt ner i luggen. Mycket annat kunde också gömma sig i luggen men det pratar vi tystare om… Dock låg bara mattan där som ett test främst för att känna in kulören.

Månaderna gick och även om storleken var helt fel så var kulören och lugglängden så rätt och det blev omöjligt att hitta en liknande i rätt storlek. Åtskilliga timmars googlande hjälpte föga och alla andra alternativ kändes tråkiga. Bilden om hur jag ville ha det var svår att överge.

En kanins behov vid uppredde tillfällen gjorde dock det hela lite mer ”dags att ta tag i nu”, för en matta med fläckar av kaninkiss är faktiskt inte så trevlig – även om den visst bara låg där ”på prov” sedan många månader. Den jag på riktigt ville ha fanns tyvärr fortfarande inte.

En sväng senare på Mio för att titta efter en tavellist gjorde att ögonen ändå såg något där. Kanske skulle något annat funka? Ett foto i mobilen och fortsätta fundera. Men det där med att fortsätta fundera brukar resultera i ”kanske inte” tillslut. Är känslan inte WOW från början är jag oftast tveksam, men denna gången kändes det som att det var dags att i alla fall ta hem, rulla ut och känna efter på riktigt. Kaninkiss är tydligen en bra motivationsfaktor.

Sagt och gjort, nu ligger mattan här. Kulören känns okej, fötterna säger mjukt och skönt och storleken binder äntligen ihop rummet precis som det borde vara. Men ull-lukten? Hur länge kan den stanna? Hoppas på några få dagar för tydligen gav andra halvan av familjen tummen upp och sa ”behåll!”, och kanske skulle jag säga det samma.

DSC_3169

Varberg och FGL

DSC_2558DSC_2560Det finns fotografer och så finns det FOTOGRAFER. Den första kategorin dokumenterar och visar sanningar med sina bilder, den andra skapar egna världar. På min favoritlista finns Krickelin som kan få det enklaste motivet att prata. Se till exempel här där hon besökt HåkesgårdDSC_2557Krickelin driver FGL med sin kollega Miranda. FGL som är en förkortning av For Good Luck startade som ett projekt för att få resa och då förena nytta med nöje. Byxor köptes in och såldes, men nu är företaget något helt annat, bland annat med en härlig lokal i Varberg (bilderna ovan) som agerar både butik och lokal för en del event.DSC_2550En dag var det loppis utanför butiken och jag hittade skor : ) Roligt med något som inte är svart och basic – som allt annat i min garderob.DSC_2548På Brukstorget där FGL finns ligger också Verket som jag ätit lunch på vid ett par tillfällen nu. Har fått supergod mat alla gånger och samma sak med salladsbuffén som ju är ett måste för mig. DSC_2611Just den här dagen lyckades jag även pricka öppettiderna i hamnen. Så fint att få se hantverk på nära håll.

Och på tal om hantverk och fotografer; Angelica Rosengren är ju en helt ljuvlig fotograf och nu finns en ny sida där Angelica och en vän lägger upp varannat inlägg. Klicka in här för att inte missa alla fina foton.

Köpenhamns gator

DSC_2288DSC_2289Just här går jag en annan morgon. Betraktar och beundrar. Funderar. Fasaderna är så vackra, så långt ifrån de som omger min vardag. Inga hastverk som ”får duga”, inget ”enklaste vägen” och inget ”billigaste sättet”. Hantverket är skickligt genomfört och en liten oro rör sig i kroppen.  Vem kan bygga på detta sättet idag? Har vi förlorat hantverksskicklighet på bara några få generationer?

Jag vill se mer, jag vill traska gata upp och gata ner och bara titta. Stanna till i någon park och vända näsan mot solen för ett par minuter, snöra om skorna och gå vidare. Fundera på hur livet är för de som bor bakom gammalt tegel som visar på stor omsorg om detaljer. Hur det är att leva med murgröna som frodas längst fasaden och stockrosor i trottoarens sprickor. Jag vill se mer. Både här och på tusen andra platser.

Min familj ligger på hotellet och sover. Snart vaknar de. Ingen delar mitt intresse, ingen vill promenera runt för att se platsernas vardag och ingen vill fundera och filosofera utan att ha svar. Jag trivs oftast ensam, men just där och då värker det lite i mig, jag nästan avundas de familjer jag möter som är slinker in på morgonöppna caféer för att äta frukost, för att inte tala om ledsamheten som kommer när jag hör samtal som sipprar ut för tjuvlyssning om hur dagen varit, där var och en får prata till punkt utan att någon retas eller avbryter. Det händer inte när vi är alla fyra tillsammans. Jag traskar vidare. Åren går fort och nya tider kommer. Hoppet lever vidare och återigen påminns jag om orden ”this too shall pass” och tills dess gläds jag av benen som visar mig gata efter gata…DSC_2294DSC_2299DSC_2296

Träslövs Trädgård

Vill så gärna dela med mig av härliga ställen som går att besöka i fina Sverige och detta är en sådan plats:

Träslövs trädgård kan nästan stå på egna ben som ett utflyktsmål även om det ju egentligen ”bara” är en handelsträdgård…DSC_2578DSC_2581…men denna handelsträdgården har ju så mycket mer än bara växter. Här finns gamla fina möbler som lyfter produkterna på ett vackert sätt, här finns rumsligheter uppbyggda som inspiration till hur man kan bygga upp en trädgård och här finns växthus.DSC_2589En sån där har jag just nu stående på vardagsrummet, köpt hos Marie på Håkesgård.DSC_2585DSC_2584Gamla fina möbler som lyfter växterna och platsbyggda fina bokhyllor – utan böcker då förstås – som är perfekta för krukor och annat fint.DSC_2590DSC_2572Dessa små vaserna var så fina! Ångrar att jag inte köpte en.DSC_2573DSC_2594Tycker mycket om bräken av alla de sorter och kombinationen med afrikas blå (eller i detta fallet vita) lilja var riktigt fin.DSC_2571Fri som en fjäril kan man ju kombinera ihop besöket efter egna önskemål, för i Varberg finns ju så mycket; Strömma Farmlodge, Brukstorget, Kustbageriet, Fina stränder, Varbergs fästning, Vattenaktiviteter eller bara ett nakenbad : )

Brique, Nääs Fabriker och grillbuffé

Jag vill, vill och vill! Ser utflyktsmål, små ställen, gårdar, vandringsleder, restauranger – och vill uppleva allt. Sparar och tänker att tid kommer nog snart, en vacker dag kanske resten av min familj plötsligt jublar av glädje över att besöka alla de där platserna jag hittat och rivit ut från en tidning, sett i en kartguide eller hittat på instagram. Den vackra dagen har inte dykt upp ännu, men istället för att bara längta efter den dagen passar vi på att faktiskt uppskatta och nyttja det fina vi har nära oss.

DSC_2655DSC_2656Nääs Fabriker är en av de platser som jag är så glad att ha nära. Alltid vackert och alltid något att göra och just nu är det grillbuffé på kvällarna. Efter gårdagen kan jag intyga att buffén är så god så man bara vill äta och inte fota…:) Mycket grönt också, vilket ju är det bästa jag vet.

DSC_2661DSC_2666Nu under sommaren har Brique öppet lite fler dagar, så turligt nog hann jag titta in en kort stund före det var dags att äta, var nyfiken på ett av rummen i butiken som var nymålat. Och ja, en del kan nog tycka att en väggfärg inte är så otroligt intressant, men för mig är den det, och fint var det. Varmt, neutralt, naturligt. Kunde flyttat rakt in.

DSC_2668DSC_2674Har ni vägarna förbi så missa varken grillbuffén eller butiken 🙂

 

Söndagsstilleben med skogsklematis

DSC_2646Det är söndag men veckodagarna hoppar huller om buller. Jag jobbar lite då och då när vädret ändå är sämre och familjen mest vill ligga på soffa och titta på skärmar. Jobb som avlastar grubblerier. DSC_2647Att knäppa bilder på en skogsklematis är ett annat sätt att stilla tankar lite. Bara snurra på kamerans rattar och fundera på skärpdjup, skärpa och ljusförhållanden, att försvinna in i bilden ett par minuter. Eller sekunder.DSC_2648Trodde aldrig att det skulle vara lätt att bli tonårsmamma, men…ja, men? Vad hade jag förväntat mig egentligen?

Om någon mer vill drömma sig bort i bilder så klicka in hos mina söndagsstillebenkompisar Åsa och Annelie.

Att ångra sig och ändra sig igen

DSC_2496Just den här sortens Clematis har jag köpt inte bara en, utan två gånger. Och lika många gånger har jag skänkt den vidare när jag känt att den inte riktigt passat här. Nu har jag dock ett nytt ställe jag tror på…

En tidig morgon när jag ligger på knä utanför en grannes planta funderar jag på om man inte bara kunde få den liiite mer blå? Är inte så glad i lila-toner i just min trädgård, men var den mer blå än lila hade det ju varit perfekt… Tänker på en alpklematis som också fick flytta vidare. Kanske nytt försök med den? Inte samma ”blomma” såklart men klockorna är ju också vackra och den var lättare att få tag på i en renare blå ton.

Hmmm…Visst kan det vara härligt att vila huvudet med lite kulör och form-fantiserande? Återstår att de om det blir något av det : )

 

En så kallad semester

DSC_2456Med stor sorg men samtidigt en känsla av någon sorts lugn ser jag på dahliorna som nu står i en rabatt precis utanför ett av våra vardagsrumsfönster. Dahlior som påminner om det där som skulle föreställa semester. Dahlior som stolt sträcker på sig och alltid håller huvudet högt.

Vi är så olika. Jag som mår bra av planering för att hinna ”ställa in mig” och förbereda mig på vad som skall hända. Jag som gillar ordning och att man gör som man bestämt, som har svårt för spontanitet. Delar av min familj som inte alls har samma grundkänslor i kroppen. Barn som inte tycker om samma saker, som gnabbas om det mesta. Tonåring med temperament som kan trötta ut den mest tålmodiga. Retsticka som vet precis vart man hittar de ömmaste punkterna.

Att ändå försöka sätta sig i bilen för att hitta på något tillsammans var ett motstånd redan där. Någon ville absolut inte följa med utan bara vara med kompisar, en vill att ”vi kör på känn”, en har nästan panik redan från början över tanken att det kanske inte går att koka pasta som blir exakt som hemma och en som tänker att en plan och riktlinjer hade varit bra. Utgångsläget är inte det lättaste.

Men vi kom till en vacker strand i Falkenberg och Blå Planeten i Köpenhamn. Två nätter borta med gråt om obefintligt WiFi, gråt en natt pga inte bodde på hotell, och gråt nästa natt pga bodde på hotell. Bland annat. Vi gav upp.

Men något vackert finns nu i min rabatt. I en park i Köpenhamn som vi mest av en slump råkade gå förbi, stod en stor samling blommor och skylten ”bortskänkes”, ja, eller snarare något liknande på danska. Tre stora fina dahlior och sex krukor sommarljus fick bilen som redan var full att bli ännu fullare. Botanisk trädgård i framsätet.

Nu står en av dahliorna där i rabatten och påminner om tre dagar där mitt hjärta gång på gång brustit. Sorgen att inte ”kunna” åka iväg med två barn är stor. ”Familj” har alltid varit min målbild och misslyckandet känns så definitivt. Men någon sorts lugn infinner sig ändå, för vi gav det ändå ett försök så nu behöver vi inte fundera mer.  DSC_2457

Linneaträdgården i Helsingborg

Vill så gärna dela med mig av härliga ställen som går att besöka i fina Sverige och detta är en sådan plats:

Växthus alltså. Hjärtat slår alltid några extra slag när ljuset sprider sig mjukt, luften är lite extra fuktig och dofterna mer koncentrerade.DSC_2220DSC_2218Linneaträdgården i Helsingborg har så mycket fint. Växthus, blommor, vackra föremål, kläder, god mat.DSC_2203Tredje besöket nu. Lika fint denna gången, kan inte se mig mätt. DSC_2198DSC_2197Nu har jag bara varit här på somrarna men tänk att sitta här i växthuset om snön faller utanför.DSC_2211En sån här skulle jag gärna ha. Men kanske ”villhöver” jag mer än ”behöver”. Trotts allt sitter vi ute ett fåtal gånger om året…DSC_2210Krukor av alla de slag, eller bara vackra slag i och för sig. DSC_2205Visst blir man lockad att få med sig något fint som ”souvenir” hem? Senaste åren har jag dock försökt följa regeln att sova på saken några dagar, så jag vet att jag verkligen, verkligen, VERKLIGEN vill ha just den. Inte bara fylla skåpen.DSC_2214Denna kulören alltså ❤ Tycker så mycket om. Annars brukar inte suget efter senapsgult komma förrän till hösten…

Besökstips i alla fall!

Mariehällsvägen 100 i Helsingborg