Kontrasterna

DSC_3236DSC_3110

En dag sol på näsan, lätta steg, värme mot huden och mjuka vindar i håret, en annan dag hänger regnet i luften, lamporna behöver vara tända hela dagen, jackorna får letas fram och tårarna rinner. En av de finaste människorna har blivit väldigt sjuk. Sjukvården har felat och tuff behandling väntar. En dag solsken nästa dag bara mörker. Men efter regn kommer solsken, visst är det så? ❤

 

Små steg framåt

DSC_3712DSC_3713

För tolv år sedan fick jag höra ”vad skall du med dansgolvet till?” när vi rev ett litet (men mycket konstigt placerat) förråd, plockade bort en stenläggning som sett sina bästa dagar och istället byggde altan. För att ha en liten mini-tomt så var – och är – det en rätt stor altan.

DSC_3710

Ett dansgolv är för mig en stor platt yta utan något mer, men det var inte alls så jag tänkte mig vår altan, utan altanen skulle ju bli den där platsen som alla klyschor refererar till som ”en förlängning av huset”.

DSC_3715DSC_3716

Trallen fick komma upp en bit från marken så golvet inomhus och altanen ute hamnade på samma höjd, dubbeldörrarna skulle kunna stå öppna när vädret tillät och då var visionen att golvet bara skulle fortsätta på utsidan.

DSC_3723DSC_3725

Altanen skulle få agera både matplats, växtplats och viloplats. Tänk att ha så många krav på sig…

DSC_3719DSC_3720

En dag plockade jag fram sågen och började såga upp altanens första hål. Idag finns fyra hål som alla bidrar med grönska. De första två hålen rymmer klotkörsbärsträd och de två senare klätterväxter till pergolan.

DSC_3721

Något år gick och vi insåg att det var dags att ta tag i behovet av förråd. Att använda trädgården som förvaringsplats blir ju inte så mysigt i längden. Vår granne som är arkitekt hjälpte mig rita upp mina tankar om förrådet och sedan var det bara att sätta igång. En kunnig vän kom och grävde och stom-reste tillsammans med min man och när det var dags att sätta panel tog en byggfirma helt över, viktigt för mig att där panelen möts i hörnen skulle bli fint gerat (stavas det så?).

DSC_3728

En stor rostig planteringslåda i rätt mått var omöjligt att hitta, men en dag fick jag tipset om en kunnig man som brukade vara på min arbetsplats, så efter att han hälsat på hos oss fick jag skissa upp vad jag var ute efter och bara någon vecka senare levererade han både pergola och en stor låda.

DSC_3729DSC_3731DSC_3736

Något bra bord hittade vi aldrig så en sommar byggde jag ett eget. Eftersom bordet står ute året om börjar det nu bli dags för ommålning…om det håller. Även en bänk blev till någon sommar.

DSC_3735

I år är träden så stora så en hängmatta kunnat hänga mellan träden. Plötsligt förstår man att det ändå gått några år, för de där taniga små klotkörsbärsträden har ”plötsligt” stammar stabilare än mina ben. En soffa har också fått ta plats i ett hörn.

DSC_3733

Inte för att jag tror att jag någonsin kommer känna mig klar, så något ”sista att göra” finns inte, men det som är mest aktuellt just nu (och har varit under ett års tid) är att hitta markbeläggning runt planeringslådan. Just nu ligger bara gruset där och några gångstenar är utplacerade så man inte behöver sätta på sig skorna för att gå till förrådet. Jag hade önskat något mörkt slitet marktegel som går att lägga i mönster där två ”plattor” ligger vertikalt och sedan två horisontellt, det Trendenser skriver om som dubbelt korsförband. Har letat på hus till hus och blocket, men ännu inga plattor jag fastnat för, så tips mottages gärna!

DSC_3742DSC_3743

Många funderingar finns och vi får väl se vilka små steg framåt som blir tagna nästa år. Att byta häck är något jag önskat länge nu, men tyvärr är jag inte ensam bestämmande, och några drömmar kanske man skall ha kvar? Efter att ha sett detta inlägget är jag nästan mer sugen på att ta tag i gången som leder runt huset, och sen styvmoderligt behandlade framsidan, och cykelparkeringen, och…

DSC_3738

Träslövs Trädgård

Vill så gärna dela med mig av härliga ställen som går att besöka i fina Sverige och detta är en sådan plats:

Träslövs trädgård kan nästan stå på egna ben som ett utflyktsmål även om det ju egentligen ”bara” är en handelsträdgård…DSC_2578DSC_2581…men denna handelsträdgården har ju så mycket mer än bara växter. Här finns gamla fina möbler som lyfter produkterna på ett vackert sätt, här finns rumsligheter uppbyggda som inspiration till hur man kan bygga upp en trädgård och här finns växthus.DSC_2589En sån där har jag just nu stående på vardagsrummet, köpt hos Marie på Håkesgård.DSC_2585DSC_2584Gamla fina möbler som lyfter växterna och platsbyggda fina bokhyllor – utan böcker då förstås – som är perfekta för krukor och annat fint.DSC_2590DSC_2572Dessa små vaserna var så fina! Ångrar att jag inte köpte en.DSC_2573DSC_2594Tycker mycket om bräken av alla de sorter och kombinationen med afrikas blå (eller i detta fallet vita) lilja var riktigt fin.DSC_2571Fri som en fjäril kan man ju kombinera ihop besöket efter egna önskemål, för i Varberg finns ju så mycket; Strömma Farmlodge, Brukstorget, Kustbageriet, Fina stränder, Varbergs fästning, Vattenaktiviteter eller bara ett nakenbad : )

Söndagsstilleben med skogsklematis

DSC_2646Det är söndag men veckodagarna hoppar huller om buller. Jag jobbar lite då och då när vädret ändå är sämre och familjen mest vill ligga på soffa och titta på skärmar. Jobb som avlastar grubblerier. DSC_2647Att knäppa bilder på en skogsklematis är ett annat sätt att stilla tankar lite. Bara snurra på kamerans rattar och fundera på skärpdjup, skärpa och ljusförhållanden, att försvinna in i bilden ett par minuter. Eller sekunder.DSC_2648Trodde aldrig att det skulle vara lätt att bli tonårsmamma, men…ja, men? Vad hade jag förväntat mig egentligen?

Om någon mer vill drömma sig bort i bilder så klicka in hos mina söndagsstillebenkompisar Åsa och Annelie.

Att ångra sig och ändra sig igen

DSC_2496Just den här sortens Clematis har jag köpt inte bara en, utan två gånger. Och lika många gånger har jag skänkt den vidare när jag känt att den inte riktigt passat här. Nu har jag dock ett nytt ställe jag tror på…

En tidig morgon när jag ligger på knä utanför en grannes planta funderar jag på om man inte bara kunde få den liiite mer blå? Är inte så glad i lila-toner i just min trädgård, men var den mer blå än lila hade det ju varit perfekt… Tänker på en alpklematis som också fick flytta vidare. Kanske nytt försök med den? Inte samma ”blomma” såklart men klockorna är ju också vackra och den var lättare att få tag på i en renare blå ton.

Hmmm…Visst kan det vara härligt att vila huvudet med lite kulör och form-fantiserande? Återstår att de om det blir något av det : )

 

En så kallad semester

DSC_2456Med stor sorg men samtidigt en känsla av någon sorts lugn ser jag på dahliorna som nu står i en rabatt precis utanför ett av våra vardagsrumsfönster. Dahlior som påminner om det där som skulle föreställa semester. Dahlior som stolt sträcker på sig och alltid håller huvudet högt.

Vi är så olika. Jag som mår bra av planering för att hinna ”ställa in mig” och förbereda mig på vad som skall hända. Jag som gillar ordning och att man gör som man bestämt, som har svårt för spontanitet. Delar av min familj som inte alls har samma grundkänslor i kroppen. Barn som inte tycker om samma saker, som gnabbas om det mesta. Tonåring med temperament som kan trötta ut den mest tålmodiga. Retsticka som vet precis vart man hittar de ömmaste punkterna.

Att ändå försöka sätta sig i bilen för att hitta på något tillsammans var ett motstånd redan där. Någon ville absolut inte följa med utan bara vara med kompisar, en vill att ”vi kör på känn”, en har nästan panik redan från början över tanken att det kanske inte går att koka pasta som blir exakt som hemma och en som tänker att en plan och riktlinjer hade varit bra. Utgångsläget är inte det lättaste.

Men vi kom till en vacker strand i Falkenberg och Blå Planeten i Köpenhamn. Två nätter borta med gråt om obefintligt WiFi, gråt en natt pga inte bodde på hotell, och gråt nästa natt pga bodde på hotell. Bland annat. Vi gav upp.

Men något vackert finns nu i min rabatt. I en park i Köpenhamn som vi mest av en slump råkade gå förbi, stod en stor samling blommor och skylten ”bortskänkes”, ja, eller snarare något liknande på danska. Tre stora fina dahlior och sex krukor sommarljus fick bilen som redan var full att bli ännu fullare. Botanisk trädgård i framsätet.

Nu står en av dahliorna där i rabatten och påminner om tre dagar där mitt hjärta gång på gång brustit. Sorgen att inte ”kunna” åka iväg med två barn är stor. ”Familj” har alltid varit min målbild och misslyckandet känns så definitivt. Men någon sorts lugn infinner sig ändå, för vi gav det ändå ett försök så nu behöver vi inte fundera mer.  DSC_2457

Den bästa av dofter

Det kan hända att jag missbrukar ordet favorit…men hur kan man låta bli när man möts av kaprifol-doften?

DSC_1027

En bättre söndag får man ändå räkna denna till. Blir så lugn i hela kroppen av att få komma ut på morgonen och röra på mig. Idag blev det en lite annan tur än min vanliga, fick till och med in ett bad (ja, simmade faktiskt en stund) före frukosten på Garveriet. Cykel, löpning, bad och god frukost – inget mer att önska. Nästan så man  funderar på om man verkligen kan få ha det så bra?

DSC_1022

Nu doftar det i alla fall ljuvligt här hemma. Ett doftande söndagsstilleben, något bångstyrigt i dåligt anpassad vas, men ändå…FAVORIT.

Hos mina bästa söndagsstilleben-vänner Annelie och Åsa blommar det också. Klicka in för fin blomsterprakt ❤

På min sida sängen

DSC_0403

Visst borde det höra till en av livets självklarheter att varje morgon få vakna till en liten blomma? Eller… under vinterhalvåret kan det förstås duga med ett grönt blad från en krukväxt eller en vacker torkad gren, men att något står där, hälsar ”god morgon” och gör att morgonen känns lite extra fin kan väl ändå få bli standard?

Imorgon vaknar jag till en ljuvlig liten akleja ❤

Lisebergs trädgårdsdagar 2019

DSC_9775

Hur många tulpanlökar grävdes egentligen ner i höstas?

Liseberg är så mycket mer än bara berg-och-dal-banor och snurrande karuseller. Tre steg innanför entrén möts man av tuplaner i mer än ”mängder”. Så många så man känner sig otroligt snål i sin egen lilla planeringslåda…

DSC_9777DSC_9776

Rosa rabatter kommer det inte bli här hemma, inte så länge jag bor i detta huset i alla fall. Känns inte som om 60-tals arkitekturen passar med de mer romantiska vibbarna rosa blommor ger mig. Men hade jag bott någon annan stans, med annan arkitektur så kanske förgätmigej i ovanlig kulör varit ett alternativ.

DSC_9806

Denna nejlikan ger så mycket barndomsminnen. Vi hade sådan – men i något mindre kulörstark ton – i ett stenparti i trädgården.

DSC_9779

Finaste sortens balkonglåda!Tycker så mycket om hur kulören hos penséen plockas upp i…har tappat namnet på grann-blomman : )

DSC_9830DSC_9827

Någon sorts äppleträd med hängande grenar. Fint och plats-snålt träd, men vill man ha många äpplen kanske det inte är rätt sort?

DSC_9811

Vita klockor mot grönt. Enkelhet. Lugnt intryck. Jag faller ju som alltid för sådant…

DSC_9855

…liksom mer ovanliga blad och grenar. Allt måste inte vara överdåd och sprakande färgglad blomsterprakt för att tilltala mig, ibland räcker ett litet barr.

DSC_9804

Liseberg är som sagt så mycket mer än bara för barnen. Skulle vara intressant att få gå en guidad visning och höra ansvarig trädgårdsmästare berätta om tankar, antal lökar, underhållsarbete o.s.v. Kanske en ny idé för Liseberg? Skulle ju i alla fall kunna erbjudas just under trädgårdsdagarna.

DSC_9847

Avslutar med denna som jag gärna skulle vilja veta namnet på. Kanske någon som kan hjälpa till här?

Mer Lisebergs trädgård här.

Frost

DSC_9511

Tomat och basilika fick sätta livet till. Pelargoner kanske ändå har en chans att hämta sig. Borde haft koll på väderappen… Men ändå, när man vaknar och de där frostkanterna visar sig på de skira bladen – så vackert!