Att bo

I den där lilla boken finns mina små, något spretiga noteringar. Ibland hittas en liten förklarande bild med pilar och understrykningar. Funderingar, drömmar och visioner samlade för framtiden. Boken är snart tjugo år och ännu har inget hus byggts, men noteringarna känns inte direkt daterade utan kan nog få leva tjugo år till…

DSC_4906

Härom dagen landade Gert Wingårdhs nya bok i brevlådan. Designtorget bjöd in till boksignering under torsdagen, men då jag inte kunde närvara fick jag mitt signerade exemplar hem i brevlådan istället.

Gert Wingårdh är för mig en idol, en förebild, någon jag beundrar. Han äger ögon som ser just det där som gör den stora skillnaden, som får detaljerna att bli den fantastiska helheten. En så enkel elegans. Att få skugga honom i hans arbete ett par dagar hade varit så otroligt intressant!

Att ”bo” intresserar mig mer och mer. Jag försöker jobba på att inte bli så påverkad av min omgivning, men misslyckas gång på gång på gång. Att koma hem, ta steget in i hallen, snubbla över en hög med skor och inte kunna se vidare in i köket för att det hänger jackor överallt påverkar mig. Hur mycket jag än försöker att inte bry mig så går det inte. Jag hittar inget lugn och kan inte känna mig som hemma.

Vidare funderar jag på lösningar. Hur gör vi för att jackorna istället skall hamna i garderoben och skorna i lådan? Men om ingen annan är intresserad så faller alla idéer helt platt och jag blir återigen den som bara tjatar.

Försöker påminna mig om att vara glad över att det finns ett hem åt mig, tänka på hemlösa och hur man bor i en del andra länder. Lyckas ändå inte, så tror jag plockar upp den där fina boken och bläddrar några sidor istället, drömmer mig bort till Gerts värld.

Första advent…

DSC_4697

…och den enda människan du kan ändra på är dig själv. Insikten kryper sig långsamt på och sanningen gör ont. Kall vind och oändlig horisont sätter ner mina trötta fötterna på jorden som ingen längre vill ärva. Ansvar och medkänsla står lågt i kurs, högst i kurs står tydligen egna behov? Klockan är bara tre men solen lämnar plats för månen och myrorna rör sig längst tallarnas mycket stabilare fötter, flitigt jobbande, alla strävar mot samma mål. Samspelt samarbete. I nästa liv vill jag bli en myra.

DSC_4724

Tankar om klimatångest och konsumtion

DSC_4205

Att säga att internet ”svämmar över” av fina initiativ som ”White monday”, ”skralt under granen” och klimatsmarta uppmaningar låter ju negativt men just precis nu kommer jag inte på något bra uttryck. Kanske skulle ”internet sprudlar av…” eller ”en oas av tips” passa bättre? Men strunt i själva formuleringarna nu och till något annat.

DSC_5151

Black Friday är nära, och till julafton återstår blott en dryg månad. Prognoser pekar på rekordförsäljning även denna julen och klimatångesten kan ju ge vem som helst ont i magen. Det känns nästan som om det bara kan gå dåligt och fel kommer man göra hur mycket man än anstränger sig.

DSC_3832

Jag tänker att julafton och julklappar i grunden är något fint. Visst kan man ge en present någon annan gång än på julafton och lika självklart kan man visa uppskattning på andra sätt än att genom gåvor, men någonstans i mig finns en vilja att fundera på vad de jag håller kära skulle bli glada av, att hitta något som känns speciellt utvalt till just dem. Och en gåva måste ju inte vara ett nyproducerat föremål.

DSC_4188

Om man skall vara lite mer krass så behöver pengar fortsätta röra sig i samhället och jag tänker mycket på hur vi gör det på ett bra sätt? Att vi bara slutar handla tror jag inte kommer hända, men just nu upplever jag det som om vi nästan bannas och får skämmas om vi köper något.

DSC_4945

Jag tänker att vi kanske tillsammans kunde försöka visa på bättre alternativ hellre än att bara säga ”nej”, ”fel” och ”fy”. Låta moroten vara mer framträdande än piskan? Hjälpa varandra att hitta alternativen? Självklart behöver vi veta vad som är ”fel” också, men skrämseltaktik har inte alltid visat sig vara den bästa metoden så en balans kanske är att föredra. Och känner man sig osäker är det nog lättare att välja de bra alternativen om man blivit presenterad för dem. Kanske lättare att välja ”rätt” då än om man bara veta vad man skall välja bort?

DSC_4652

Jag VILL ge mina barn julklappar. Det behöver absolut inte vara ett berg under granen, men några väl utvalda klappar kommer ändå kännas fint om de finns där. Kanske blir det ett medlemskap på studsmattepark, biljetter till en hästtävling eller en dag i höghöjdsbana? En kurs där man lär sig något nytt hantverk hade väl också varit roligt? Det kanske inte måste vara ”prylar”?

Själv skulle jag gärna önska mig ett restaurangbesök eller kanske övernattning här?

DSC_4070

Jag är verkligen glad att konsumtion och miljö lyfts mer för var dag som går och skulle samtidigt gärna se att vi tillsammans visar på goda, positiva alternativ och inte bara hamnar längre och längre ner i klimatångesten.

Hur tänker ni?

Att se sig om

Idag vill jag lyfta något jag funderat på ett tag och tror att vi alla skulle kunna dra nytta av.

Det finns två låtar som ibland plötsligt spelas upp i mitt huvud, oftast är det när jag sitter på ett tåg och tittar ut men det händer även när en promenad leder förbi ett öppet fält med vajande havre eller när längdskidorna har kommit till en plats där snön utanför spåren är helt orörd.

DSC_3970

Detta är den ena låten och den andra är denna.

DSC_3874

Jag skulle så gärna vilja kunna inspirera till att utforska vårt vackra land. Vi har så mycket fint nära oss som vi kan uppleva utan att behöva flyga.  Ibland tänker jag att det slängs fantastiska mängder kärlek över Sverige (eller kanske främst Österlen, Västkusten och Gotland – och absolut inget fel med de platserna) under sommarmånaderna och sedan vill vi helst glömma bort resten av året och kanske också resten av platserna.

DSC_3935

Men kanske kan vi försöka inspirera varandra till att hitta alternativ till t.ex. en London weekenden (som ju jag var på, dock inte självvald…)?  Vi kan kanske dela med oss av våra små pärlor för några dagars besök, visa en vecka i fjällvärlden eller bara de där färgrika skördedagarna på Öland som förhoppningsvis gör att vi inte längtar (långt) bort lika mycket?

DSC_3980

En av mina pärlor är Nääs Fabriker. Ni som tittat in här förut har nog redan märkt det, men kärleken tar liksom inte slut, så i tisdags checkade jag och Stina in på hotellet. Vi badade i badhuset och i sjön (!!), spelade shuffleboard, testade gymmet, hade med oss ”sätt sprätt på en miljon” och ”UNO” och hade det bara – sammanfattningsvis – väldigt bra.DSC_3982

2 varma pooler utomhus, aromabastu och vanlig bastu gav 8-9 dopp i kalla sävelången. Så levande man känner sig när man kommer ner i det kalla vattnet!

DSC_3991

Vi alla är ju olika och för mig är omgivningen, inredningen och miljön viktig så Nääs passar mig utmärkt. Stora (gigantiska!?) fönster, vackert tegel, planteringar och blommor som alltid är superfina, inredning som är spännande och samtidigt inbjudande. Bara positiva ord här.

DSC_3996

Platser att slå sig ner på finns lite överallt, både under tak utomhus, nere på bryggan, på caféet, hos Ost Hugo, inne i foajén… Inbjudande, mysigt. Både sociala platser och ställen man kan få vara lite mer privat på.

DSC_3979

Vill man kan man cykla en sväng, kanske till Tollered? På sommaren kan man också trampa trampbåt och testa SUP.

DSC_4009

På helgerna nu under hösten har caféet börjat servera soppbuffé. Mat ur skål är alltid mina favoriträtter så soppbuffé passar mig utmärkt, men även lunchen i restaurangen har bara blivit bättre och bättre och under sommaren serverades underbar sommarlunch-buffé. Älskar att kunna plocka precis det man själv vill, från goda grönsaksblandningar (långt ifrån hackad isbergssallad, tomat, majs och oliver…) till att få testa olika varmrätter och kunna sitta ute på altanen.

DSC_4002

Här kan man också sitta, på Ost Hugos lilla söta uteplats. Delikatesser kan köpas med hem och även här finns goda lunchalternativ.

När jag på instagram berättade om min önskan att kunna inspirera och inspireras till att välja Sverige som resmål och därmed göra resandet lite mer klimatsmart så föreslog Helena Sandström att vi kan samla våra tips under hashtagen klimatsmarta resmål sverige – #klimatsmartaresmålsverige – vilket jag tycker är en fenomenal idé! Tack Helena!

Så kan vi nu hjälpas åt och dela med oss av våra pärlor, så att vi – när res-suget faller på – inte känner att flyget är nödvändigt? Är ni med?

Funderingar en söndagsmorgon

DSC_3732

För någon dag sedan frågade min 8-åring plötsligt ”-vad är meningen med livet?”. Frågan handlade nog mest om något hon hört någon annan prata om och hade kanske inte det där djupet frågan egentligen kan innehålla. Samtalet gled vidare i hur jorden blev till (vem kan svara på det?!) och om det inte kunde vara så att meningen var att ”bara” leva?DSC_3730

Men de där morgnarna när världen är tyst och inget utifrån sliter och drar i en kommer frågan till mig ganska ofta. Vad är meningsfullt? Lustfyllt? Vad har ett syfte? Ett mål? Vad strävar vi efter? Vet vi själva?

DSC_3765

Redan som barn eller ung tonåring tänkte jag att få barn och familj var det jag ville. Jag var säker på att jag ville bli en ung mamma och ha många barn. Drömde aldrig om andra platser, spännande yrken eller extraordinära upplevelser. En egen familj att ta hand om och plocka svamp i skogen med var vad jag såg framför mig. Ett hem att pyssla, fixa och leva tillsammans i.

DSC_3744

Barn kommer dock inte på beställning och jag är otroligt tacksam för de två fina vi har. Ibland tror jag att jag förlikat mig med tanken om att det ”bara” blev två, andra dagar kommer sorgen så plötsligt att den chockerar mig. Mamma-träningsgruppen som jag nästan inte kan gå förbi, systerns dotter som jag ibland låtsas är min egen… Och ändå så fel, jag har två fantastiska döttrar, vissa blir helt utan, hur kan jag klaga?

DSC_3770

En snöig söndagsmorgon maler tankarna. Om meningen med livet är att få barn så är jag nog förbrukad. Men jag har tänkt leva frisk, pigg och länge så förhoppningsvis finns kanske någon mer mening? Eller så fortsätter det att vara meningsfullt att vara mamma även om man inte får fler barn och är ständigt behövd?

DSC_3784

Tänk om det bara fanns ett enkelt svar man kunde googla sig fram till…

Om att drömma, fundera och inte veta

DSC_2807

”Fönster är husets ögon”

 ”ögonen är själens spegel”

Jag går förbi detta vackra fönster då och då. Vet att det inte är någons hem men fantiserar ändå om hur det skulle vara att bo där. Drömmer vidare om framtiden och kan inte släppa tankarna på flera dagar. Någon gång vill jag nog bo i ett riktigt gammalt hus placerat där ingen finns nära, där jag vaknar i fullständig tystnad med utsikt som inte går att tröttna på och där golven är nötta efter de tusentals fötter som trampat runt år efter år.

Någon gång, men inte riktigt nu. Än så länge är närheten lite för viktig. Bekvämligheten att slippa sätta sig i bilen och istället kunna gå till jobb och skola på några minuter väger tungt. Och vi bor bra. Jag påminner mig gång på gång. Samtidigt gör det ont i mig när jag lämnat mitt hem i ordning för att senare på dagen komma hem till brödsmulor, disk på bänken och tvätt. Det gör ont, jag vantrivs, kan inte finna den ro jag behöver och framför allt skäms jag. Kan jag inte bara blunda?! Inte se smulorna? Men det går inte.

Ett gammalt vackert hus med ögon som speglar själen hjälper inte mot brödsmulornas vardagsrealism, men jag fortsätter drömma, fantisera och undra hur det hade varit. Någon gång. Kanske.

DSC_2808

Formex II

Frida, Trendenser, skriver tänkvärda ord om Formex. Om stirriga blickar och säsongsprodukter och att inte vilja delta i spelet. Orden har satt igång tankar och funderingar på vad det är med Formex som tilltalar mig.

Dagen före Formex startade träffade jag en vän som frågade vad jag såg fram emot att se på mässan? Något speciellt varumärke? Någon nyhet?

Jag har inte sett mässan så. Mest nyfiken är jag nog på hur kulörer används, hur montrar byggs för att skapa rumslighet, vilken känsla utställarna vill förmedla. Själva prylarna är inte så intressanta. Sällan har jag lyckats komma ihåg vad jag såg i vilken monter eller vilka nyheter som lanserats, men däremot sitter känslan kvar. Jag minns den där montern med löv-tak, järnsängen som var bäddad i fina kontraster mellan senapsgult och blått och väggen som var klädd i textil. Jag minns mannen som berättade om keramiken han tillverkade för hand, jag minns den unga fotografen som blygt tackade för berömmet och jag minns kvinnan som generöst delade med sig om sina tankar kring att välja ekologiskt kontra närproducerat till sina produkter.

När årstiden växlar är det som om hela min sinnesstämning ändras. Våren drar mig ut och jag vill bara omge mig med knoppiga grenar och nygröna blad. Sommaren är för mig piggare kulörer, tunna textilier och öppna dörrar och fönster. När hösten kommer händer samma sak år efter år, suget efter murrigare, djupare kulörer och att få tända ljus kommer som ett brev på posten. Varje år plockas det där senapsgula kuddfodralet fram för att få se dagens ljus någon månad tills höstkänslorna lagt sig något. Att på Formex få ”bada” i hösten är som att tvätta av sig sommaren och ladda upp för en ny säsong. Rätt…..mysigt?

Nä, något bra förhållningssätt eller slutsats om Formex har jag nog ännu inte hittat, men bredvid rostiga röda toner kan jag i alla fall konstatera att där fanns en hel del gult. Precis som det brukar vara om hösten.

 

Det där med att vara mamma

DSC_6925

3 dygn i Stockholm med bara ena dottern är fint. Att storasyster inte alltid måste vara storasyster och ta hänsyn till lillasyster är något vi misslyckas med gång på gång, särskilt när storasyster är ansvarstagande, medkännande och lätt ger med sig. 3 dygn utan småsyskonet gör gott.

DSC_6941

DSC_6986

Att vara mamma är den svåraste uppgiften jag tagit mig an. Att säga nej och sätta gränser för att framtiden skall bli bra känns för mig viktigt även om det är så mycket lättare att säga ja och vara ”snäll” just där och då. Att alltid behöva vara den som säger stopp och får ta rollen som ”dum” är inte så roligt men det finns nog ändå något i uttrycket ”björntjänst” som är sant och trots allt frågar hon mig om vi inte kan åka bort tillsammans. Mitt bland konflikterna finns ett förtroende. Kanske något skört nu när tonåringen börjat komma fram. Hur vet man vad som är rätt väg att gå?

DSC_6897

DSC_7003

I går sa hennes stegräknare närmre 23 000 steg men ändå följde hon med ut i solnedgången. Kvällen slutade på närmre 27 000 steg och stolt och trött somnade hon. Men jag funderar… 27 000 steg det är väl inget alls när man tänker tillbaka på hur mycket man själv rörde sig som barn? Eller? Då var det återigen det där med gränser och björntjänster – hur mycket skärmtid och hur mycket rörelse skall man reglera…?

DSC_6942

Fotoutmaning mars 2018

Sedan några år tillbaka har Hanna Wendelbo bjudit in till fotoutmaning i mars. Ett ord per dag, fri tolkning, man deltar de dagarna man vill. Tycker så mycket om detta fina initiativet som känns varmt och inkluderande men helt utan tvång. Tänk om vårt samhälle kunde vara lite mer på det sättet?

Här är några av bilderna:

DSC_0485HÄLSA

Kanske en presentation skulle varit på sin plats, men hur presenterar man sig egentligen? Jag vet ju knappt ens själv vem jag är. Ordet hälsa är ett ord som det för mig finns så många definitioner av, så många – så texten skulle bli oändligt lång och spekulerande. Hälsa är vad jag tänker att jag jobbar med dagligen.

DSC_0601FEM

Med bara 5 ingredienser kan man komma långt. Matlagningssituationen hemma hos oss skall inte beskrivas med några sköna ord. En med allergier mot allt och lite till, en uppväxt med sond och sondnäring, en som tänker att maten är viktig för hälsan och en som kanske inte har så starka åsikter men gillar falukorv i ugn. Vi har svårt att mötas på ett sätt där alla är helt nöjda. Tråkigt – men säga annat skulle vara lögn.

DSC_0634

KONTRASTER

Vintern har vägrat släppa taget utomhus men inne på köksbordet försöker vi lura oss själva att våren är här.

DSC_0638UPPÅT VÄGGARNA

En köksvägg har fått en String-hylla. Kanske att en kök skulle ha mer koppar och glas framme och mindre lindform-vaser? Men jag struntar i det och glädjs varje dag av de där små vaserna. Och förresten, det är olika te-sorter i burkarna på nedre hyllplanet så det känns väl ändå som köks-saker?

DSC_0788GREN

Liten grön gren vid sängen gör kanske morgonen lite bättre?

DSC_0806HÄLFTEN

Brickor är tveksamt om man kan få för många av. Eller? Här är kanske hälften av mina favoriter. Som synes dras jag alltid till djurmotiv. Den där djupa blå kulören i koppen och brickan från Götefors och skålen från loppis tycker jag så mycket om, särskilt tillsammans med det mörkare träet. Kulörkombinationer kan verkligen uppta mina tankar titt som tätt.

DSC_1035HELT ÅT SKOGEN…

…är det kanske att våren inte kommit längre? Men vi fortsätter att låtsas inomhus.

DSC_1077MAKALÖST

Jag hänger inte riktigt med, helt makalöst vad tiden går fort. Vips! och det verkar närma sig påsken. Samma påskpynt får duga år efter år.

DSC_1163UPP OCH NER

Den ena är ”min” och hon är bäst i världen, den andra älskar jag nog nästan lika mycket som om hon var ”min”. Så mycket så det gör ont i mig ibland och jag nästan inte vill träffa henne för att skydda mig själv. Kusinkärleken går det i alla fall inte ta miste på och just denna kusinen som är min lillasysters dotter har fått mig att återigen undra vad livets mening är. Min syster är 10 år yngre än jag och som barn kunde jag nästan få känslan av att ha henne som min dotter. Att få hämta henne hos dagmamman och passa henne långhelger när våra föräldrar var bortresta var bara förknippat med glädje. För är det inte det som är livets mening? Att ha barn?

Ibland tror jag att jag ”kommit över” att ”bara” ha 2 barn, andra dagar inser jag hur gärna jag skulle haft fler. Samtidigt är tacksamheten över de två fantastiska döttrarna stor då det inte var självklart att det skulle bli någon alls, eller att Stina skulle överleva. Tänker på de som inte fått några barn och skäms nästan när jag önskar fler och beklagar mig…

DSC_1198LJUS

Om man nu får vara elak mot naturen så skulle jag nog säga att den visar sig från sin sämsta sida nu. Ingen morgondimma, när det är sol är det för starkt solljus för bild, bara gråa toner och inte ens vacker frost när det är minusgrader. Näe, skärpning på dig – leverera lite bättre i april tack!

DSC_1242EXTRA ALLT

Så blev det påsk. Vilket kanske inte innebar extra allt hos oss, men lite gult fick komma fram, även om det inte höll många dagar…

DSC_1274MÖNSTER

Snödroppar igen!?   Ja, det finns ju inte mycket annat att plocka direkt. Naturens mönster är ändå de vackraste av alla. Efter naturen kommer mönster från Hanna, Emma von Brömsen och LisaLisa på delad andraplats.

 

TACK HANNA för att du håller i detta år efter år. Hoppas på återseende om sådär 11 månader.

Här hos Volang-Linda kan du se några av hennes bidrag i fotoutmaningen.

 

SparaSpara

Vad är hälsa?

Vårens första dag. Eller kanske inte. Även om termometern visat fler minusgrader än någon annan gång i år och vinden letar sig in genom både märg och ben så står det 1:a mars i almanackan vilket – förutom ”vårmånad” – betyder Hanna Wendelbos årliga #fotoutmaningmars2018.

Ordet för dagen är #hälsa och tolkningen är fri.

DSC_0485

Med tanke på att ”hälsa” är min vardagssysselsättning – och helgsysselsättning också för den delen – så borde det väl inte vara så svårt att formulera några tankar om det? …Men det är det. Börjar jag så tar det liksom inte slut, resonemangen löper vidare och jag som är dålig på prata blir plötsligt inte tyst. Att prata hälsa i korta formuleringar funkar inte för mig när jag inte tror på absoluta sanningar allmängiltiga för hela vår population eller när jag inte ens kan svara på ”är denna bra att äta?” utan att börja med ”det beror på syftet”.

DSC_0489

Så för att knyta ann till bildvalet väljer jag istället att #hälsa att boken på bilden finns med på årets bokrea. Det vackra omslaget fick mig på fall men om boken bidrar till bättre hälsa låter jag vara osagt än så länge.