Bliss the collection

Ingen har nog undgått att Kajsa Cramers keramik sedan länge är favorit hos mig, Emma von Brömssens vackra mönsterbilder likaså, så när dessa två slår sig samman för en gemensam kollektion kan det knappast bli fel.

Samarbetet tog sin början redan för ett år sedan då Emma och Kajsa visade sina produkter och ”samskyltade” på en mässa.

DSC_9565

DSC_9625

Sedan dess har koppar, små fat, kuddar och handdukar – som även kan användas som servetter – tagits fram. Alla produkter i material man gärna vill stryka lätt med handen över och kopparna i porslinslera som har matt fin utsida, glaserad insida och den där tunna kanten som är så god att dricka ur är dags att skriva upp på önskelistan.

Kopparna och faten finns i fina present-förpackningar. Omtanke i minsta detalj! Känslan i kollektionen är så genomarbetad och välgjord, inget har lämnats till slumpen.

Bilderna till kollektionen är tagna av Lotta Lundgren och de foton Emma och Kajsa hade med sig och visade upp var tryckta på finaste pappret. Måste nog fråga vart trycken är gjorda.

I kollektionen ingår även ett te som både doftade gott och smakade bra. Dessutom berättade Kajsa att det var bra för magen. Kanske var det bland annat mynta och kamomill i?

Lokalen var som gjord att visa upp kollektionen i. Ett fantastiskt vackert välvt fönster och monokrom färgsättning – även taket – i mörkt blått. Solen gassade in och föll vackert på Lisa-Marie vars papperskonst jag verkligen beundrar. Pernilla/Piazzan berättade något om kommande utställning av Lisa-Maries verk som jag nog får undersöka vidare.

Snart kommer kollektionen i butik så håll ögonen öppna.

 

 

 

 

 

 

 

 

Bräken – Söndagsstilleben

Pionfrossan når oanade höjder i den digitala världen där instagram kanske står för den största delen av skönheten. För skönhet utstrålar verkligen de stora, maffiga bollarna med hundratals kronblad. Hos mig växer inga pioner men svägerskan några meter bort var vänlig och delade med sig så även mitt flöde kunde berikas med en pion.

DSC_6938

Hur vackra de där stora, maffiga, väldoftande växterna än är så bultar ändå mitt hjärta som vanligt för det lite mer enkla som inte hela tiden skriker efter uppmärksamhet. Det som håller sig mer i bakgrunden och inte har behov av att stå i centrum, oftast är det de växterna som jag gång på gång väljer.

Ormbunkar – bräken – av olika sorter hör till mina favoriter. De stora bladen som sent på våren rullar upp sig med full kraft eller de små späda tunna som bor i mörkaste delarna av skogen och nästan hinner vissna om stegen hem är för långsamma. Jag älskar dem lika mycket. Ett par enkla blad i Kajsa Cramers vackra keramik får bli denna söndagens stilleben.

Söndagsstilleben maj 2017

Öppna hyllor har som allt här i världen både bra och dåliga sidor. Luftigheten i köket – om man jämför med känslan när hela väggen var täckt med skåp – går inte att prata bort. Å andra sidan är också dammet som samlas svårt att förneka.

DSC_5870

Med dammtorkning kommer alltid en eller annan liten ny blomma/kvist/gren upp på hyllan. Själva hyllplanen börjar bli rejält slitna och repiga, men med lite tjuvplockad silverarv i favorit vasen (alt. ljuskoppen) från Kajsa Cramer glömmer vi reporna ett tag till.

DSC_5871

Efter många dagar med ljus som aldrig tagit slut var plötsligt gårdagen grå. Skönt tänkte jag även om kameran fick skruvas upp till högt ISO-tal och därmed gryniga bilder…

Söndagsstilleben vecka 14 2017

Det finns några föremål som jag aldrig tröttnar på. De små bollvaserna från vasakeramik är ett exempel, keramik från Lindform ett annat och Kajsa Cramers tunna lervaser – som lika gärna kan vara ljuslyktor eller penselförvaring – ett tredje.

DSC_3234

Den tunna oregelbundna lerkanten är så vacker och ljuset blir behagligt om blommorna byts mot ljus framåt skymningen, men i ärlighetens namn så har nog mina ”vaser” mest fått bära upp blommor. Just idag blev det vädd och en lupiblad.

DSC_3221

De första vaserna fick flytta hit när jag genom något socialt medie läst att man kunde få besöka Kajsas verkstad i bottenvåningen på en villa. Pappa och jag åkte dit några veckor före jul då mammas julklapp skulle inhandlas. Inte kunde jag motstå att julhandla till mig själv, hade haft vaserna på önskelistan länge och att få se drejplatta, lera och kajsa själv gjorde inte förälskelsen mindre.

DSC_3221

Samlingen är idag något större men fortfarande lika uppskattad. Tidlöst vacker och ändå så enkel att man inte tröttnar i första taget.

Söndagsstilleben vecka 13 2017

Närmre 2 månader för sent har vi så smått firat min 35-års dag idag. Firande är inte min favoritsyssla, men Lisas önskningar om att få baka och bjuda smälte ändå mammahjärtat och ett mindre kalas fick gå av stapeln.

DSC_2884

Många fina blommor kom med de lika fina gästerna, och kanske syns de en annan dag, men efter kalaset fick Lisa och jag äran att följa med yngsta kusinen i vagn på en promenad. Och som vanligt kom jag inte hem tomhänt. Det går inte att blunda för allt smått, skirt och ljuvligt som nu äntligen går att plocka.

DSC_2886

Gult är inte min favoritfärg, men vem kan motstå dessa små söta? Tillsammans med några grenar från en spireabuske hamnade dom i Kajsa Cramers fina keramik och blev veckans söndagsstilleben. För fler stilleben, titta in hos Åsa och Annelie eller på #söndagsstilleben.

 

Söndagsstilleben vecka 6 2017

dsc_0754

Nyss fyllda 35år och några fina presenter har plockats upp. En av dem var en liten ljuvlig ask från Klei studio som en fin vän, via Tambur, gav mig. Kleis små askar såg jag för första gången på Formex i entréutställningen, troligen var året 2015, månaden augusti och jag föll som en fura. Äntligen har nu en av askarna funnit sin väg hem till mig och då i ett utförande med den finaste råa leran.

dsc_0780

Andra favoriter som hängt med många år nu är Kajsa Cramers fina tunna vaser. Favoriter är även torkade blommor och fröställningar av alla de slag. Evighetsblommor som varken kostar eller har odlats i mindre miljösnälla växthus (även om jag köper även dem då och då).

dsc_0772

Den lilla saltskålen i olivträ finns hos Isabelle på Brique, och i samma sekund som fingrarna formade ”Brique” satte Nääs-längtan in.

dsc_0773

Den större skålen, också den i olivträ, följde med hem från Malmö och AB Småland. Isbjörnen tillhör egentligen dottern men jag har lånat den senaste åren och tänker nog fortsätta låna den på obestämd framtid.

dsc_0758

Fler söndagsstilleben finns både här och här.

 

Sista hösten

Nakna kvistar med bär, kan det bli mer höst? För mig är den nog bara gula lönnlöv som slår det.

dsc_7416

Idag fick de skrumpna bären lämna Kajsa Cramers fina keramik för nu blir det hyacinter, amaryllis och julrosor för hela slanten.

dsc_7419

Lampljus gör sig inte på bild, men ibland finns inga bra alternativ.

Favoriter

Hos mig finns en liten önskan om att saker, prylar och föremål i omgivningen inte påverkade mig, att ögonen bortsåg från allt smått. Kanske hade det då varit lättare att trivas i miljöer där en 60-tals soffa placerad framför vägg-orden ”cape diem” är en del av vardagen. Där en pastellfilt ligger sida vid sida med en mustigt senapsgul kudde. Där ett grovhugget furuskåp från 70-talet står bredvid stålrörsmöbeln från 2006. Ibland är det kontraster som tillför, ibland blir det bara en (o)salig röra i mina ögon.

Just saker, prylar och föremål har jag en hel del av och några favoriter, som fått vara med många år nu – fortfarande lika älskade – är Kajsa Cramers vackra keramik. Kanske rörigt i någons ögon, men för mig så vilsamt.

dsc_6910

 

En av alla tusen

Kanske hade det räckt att välja ”copy” och ”paste” på alla min foton och ord just nu. Kan liksom inte låta bli att slänga mig med kärleksfulla ord om knoppiga grenar som är på väg att slå ut. Får bara inte nog helt enkelt.

DSC_5953DSC_5963DSC_5955

Favoritkeramik från Kajsa Cramer och en av mina favorit-loppis-ljusstakar.

Med höst på ingång

Vinden blåser friskt och regnet har varit generöst senaste dagarna. Det går inte undvika känslan av att hösten kommer närmre.

DSC_9245DSC_9264

I skogen har de första små gula löven lämnat grenarna och pryder nu stigar och diken. Än är det månader kvar till skogen får de där brinnande tonerna och den klara friska luften men tiden går som bekant fort.

DSC_9248DSC_9287

Idag fick några gula löv följa med hem och sprida lite höstkänsla. Till kvällen blir det tända ljus och en stor kopp te som en försmak av kommande (och lite efterlängtade) hösten.

DSC_9298DSC_9264

Söndagsstilleben finns fler av hos Åsa, Annelie och här.