Orange

Igår fick jag bara nog. Jag vill inte titta ut genom fönstret och varje gång mötas av något jag inte gillar, något som ögonen alltid fastnar på och hjärnan varje gång formulerar ”nej” ”fel” och ”synd”.

DSC_2725

Egentligen är det ju inget fel i orange tulpaner. Otroligt kraftiga, praktfulla, och dessutom som glödande klot där ute. Det är fascinerande att se hur de små lökarna sträcker sig mot himlen och växlar över från gult till orange. Men jag hade tänkt mig något annat.

DSC_2718

Förpackningen innehöll inte riktigt vad den lovade. Jag förväntade mig vitt, svart och aprikost. Och fick orange och lila. Missnöjd. Gnällig. Som snuvad på det där jag längtat efter. Och påmind om det vid varje tillfälle ögonen landade utanför stora vardagsrumsfönster.

DSC_2726

Regnkläder på, ruggigt, kyligt väder, men fast beslutsam. De med lila kulör får stanna ett tag till, utan orange blir intrycket så mycket lugnare. Att plocka upp de där knölarna som inte var vad jag trodde… Känns på något sätt syndigt, som matsvin eller att köra bil en sträcka som lika väl kunde tas till fots. Får man ens plocka bort tulpaner i full prakt bara för att kulören inte tilltalar? Kan man diskriminera blommor?

DSC_2715

Upplockade blir det så tydligt, vad är det egentligen vi köper i affären i januari? Kan det ens räknas som samma art? Mina orangea gnisslar, sträcker på sig och har så starka stjälkar så ett kraftigt finger mest kan mäta sig i omkrets. Så otroligt fina och så långt ifrån det den lilla mataffären kan erbjuda.

DSC_2729

Så fantastiskt fina där de ligger, och efter en dusch inne återfinns några i en stor vas i trappan. Helt perfekta! Som att solskenet alltid lyser där på vilosteget.

DSC_2714

Tänk, så perfekta på en plats och så fel på en annan. Känslan som kan vara precis den samma i verkliga livet.

Vårkänslor

DSC_1460När man sätter bara fötter i träskorna och kan plocka färska kryddor på altanen.DSC_1458När tvättlinan har återfått sina klädnypor och bara väntar på lakan som skall vaja lite lätt i vinden.DSC_1452När penséerna ännu känns roliga och inte sådär överväxta…DSC_1448…och tulpanerna är som knoppigast och knappt hunnit visa färg.DSC_1443Då trivs jag nog som bäst. Dofterna, det ny-gröna, krispigheten och känslan av på-nytt-födelse. Lika fantastiskt att det sker varje år.

Vad gillar ni bäst med våren?

Lökarna

891AF83B-647B-48A6-82E2-331A35604FF7144st. Förhoppningsvis blir det en härligt blommande vår, men visst är de vackra redan som lökar? Nästan lite svårt att förstå att allt liksom redan finns där i, att växtkraften bara ligger där och väntar, att den lilla knölen skall genomgå en metamorfos, sträcka på halsen och bli en ståtlig tulpan.

De första två butikerna jag var i hade redan sålt slut alla tulpanlökar, så när jag väl hittade var glädjen stor och det blev en blandning av vita (såklart!), mörka och aprikosa. Att få ner dem i jorden är alltid lika tråkigt, är det dessutom en dag när det regnar igenom alla kläderna och jorden börjar likna lera känns det inte direkt roligare, men två timmar nu jämfört med (förhoppningsvis) flera fina veckor i vår gör ju ändå valet enkelt. Kommer bli så fint! Men nej, jag längtar ändå inte efter våren. Nu vill jag ha frost och snö. Gärna tre månader på raken utan en enda plusgrad : )

På min trappa

Att tankar om en kulör ens kan få ta plats i huvudet när det finns så mycket viktigare saker att fundera över låter ju helt…knäppt?

DSC_3122

Men ändå. Vad som dyker upp där i huvudet styr man oftast inte över och nu är det ju ett par veckor sedan gula tulpanlökar köptes. Tanken var att de skulle få lysa upp påsken, men sedan var det så fasligt kallt att de först nu slagit ut.

DSC_3158

Och visst är dom ändå lite fina? Tillsammans med en mörk oxalis gör dom sig riktigt bra där på trappan.

min fredagsbukett

Fredag idag igen. Förstår inte riktigt hur veckorna bara rinner iväg?

DSC_7286

Idag är min fredagsbukett tulpanerna från alla hjärtans dag.

DSC_7279

Visst är de lite söta de här ”tvilling-tulpanerna”?

DSC_7291

Rött brukar ju inte vara mitt val när det kommer till blommor, men är det alla hjärtans dag så är det och dessa är ju ändå väldigt gulliga med sina dubbla blad.

Liseberg trädgårdsdagar

Variationen av motiv min kamera fångar just nu är minimal. Vart jag än vänder mig fastnar ögonen bara för knoppar, grenar, blommor och annat grönt. Med det sagt så kommer nu ännu fler…

Idag öppnade Liseberg trädgårdsdagar. I år blir det inget besök då jag och döttrarna var där i fredags. Döttrarna passade på att åka så mycket som möjligt nu när säsongen inte riktigt är igång ännu och köerna är obefintliga. Jag fastnade mest för planteringarna för redan då fanns många fina kombinationer av vårlökar, penséer, hyacinter och annat smått och gott, så säkert blir det en fin kommande helg för er som besöker parken.

DSC_4243

Sist jag besökte trädgårdsdagarna var 2015 och det jag minns mest  var Sarah Widman som gjort stora scenen så fin. Minns faktiskt också några små liljekonvaljer. Liljekonvaljer ligger alltid nära hjärtat. Liljekonvaljer och stora blombuketter i cykelkorgar…

Vill man se lite mer från tidigare år så kan man klicka här,  här eller bara googla, för gott om bildmaterial går att finna. Så mycket fint så man kan ju hoppas att det ger mig den motivationen jag behöver för att komma igång på min egen lilla trädgårdsplätt…

 

 

Fredagsblommor på en lördag

Denna vår-vintern har tulpanerna varit få hos oss. Tulpaner utan sällskap från matbutiken har inte lockat, knoppiga, krispiga första dagen och sedan gulnande toppar på bladen nästa. Gult är som bekant inte en av mina favoritkulörer – och besöken hos floristen har varit relativt få när tid behövts till annat – så tulpanerna har inte hunnit bli uttjatade direkt.

DSC_3922

Men så idag skulle ett par timmar spenderas på vårt torg där folkhälsan gjorde sig påmind i form av löparlopp. Min funktion var att en gång i kvarten se till att förbispringande små knattar mellan 2 och 6 år inte sprang vilse. En sådan funktion innebar också minutrar mellan starterna där ögonen kunde vandra vidare till närmsta trappan där Alis frukt skyltade ”kanske säsongens sista tulpaner?” för 50 kronor. Säsongens sista tulpaner blev inte riktigt säsongens första, men inte heller långt därifrån. De – möjligtvis – sista dock så mycket finare än buntarna i närmsta spann på Ica.

DSC_3925

Men vad hände egentligen? Valde jag just rosa tulpaner? Frivilligt? Undrens tid är inte förbi.

DSC_3924

Min fredagsbukett vecka 4

dsc_9817

Januari och tulpaner hör ihop för mig. Gnisslet av stjälkarna och krispigheten. Men skall sanningen fram så tycker jag bäst om tulpanerna innan de slagit ut. En tulpanknopps spänstiga känsla slår lätt ett helt fång utslagna tulpaner med blad som börjat gå mot gult i topparna. Självklart får tulpanerna stå kvar även utslagna men det är med något dåligt samvete jag ändå erkänner att buketten efter fyra fem dagar oftast hamnar på någon mindre synlig plats…

dsc_9820

Som partner till tulpanerna blev det – just denna gången – några grenar nedtaget sly av något slag från skogen. Ibland räcker det lilla.

dsc_9821

Fler fredagsbuketter här, här och här

Fredagsbuketten vecka 2 -17

dsc_9030

Jo, visst är det söndag men ibland går tiden lite för fort och fortfarande står samma blommor kvar. Köpta i tisdags men långt ifrån utblommade. Ovanligt nog har buketten till och med fått nytt vatten då och då, kanske har det gjort sitt för hållbarheten.

dsc_9040

Varje gång jag känner doften av fresia dyker minnen av BB och min lillasyster upp. 10 år gammal var jag då hon föddes och kanske var det fresia vi köpte med till BB när vi hälsade på. Jag har frågat mamma om hon minns vilka blommor hon fick men hon är inte säker, men helt omöjligt är det nog inte då jag nästan alltid valde fresia till min födelsedag. Just fresia och iris var mina favoritblommor som barn så varför skulle jag inte välja det även till en efterlängtad syster?  Doftminnen kan vara starka.