Fredagsblomman

DSC_5050Två nätter med frost har passerat. Halvvägs in i september känns det lite för tidigt med minusgrader, även om längtan efter snö och frost växer för varje dag. Än så länge har blommorna stått emot kylan, men nedräkningen har nu startat och snart kommer nog morgonen då slokande knoppar inte orkar återhämta sig.

Bäst att försöka supa in så mycket som möjligt av det som fortfarande ger lite blomsterglädje tänker jag, och pelargonerna som troget blommat hela sommaren levererar fortfarande dansande ljuspunkter i både gryning och skymning. Nu förgyller några små avbrutna knoppar även inomhus ❤ Måste nog ändå säga att pelargon som ”snittblomma” är något underskattad, men hemma hos mig får den ofta vara i strålkastarljuset i favoritvaser. Älskad och anspråkslös.DSC_5051Trevlig helg!

I säsong – alltid

DSC_4909KÅL – gott, klimatsmart, fina näringsämnen. Kan det bli bättre? Dessutom går det nästan att få tag på kål odlad i Sverige året om då lagringstiden för hela kålhuvuden är väldigt lång. Såhär års bjuds det på många fler sorter än bara rödkål och vitkål och en favorit hos mig är spetskål som fått gå i ugnen med citron, olja, vitlök, salt och peppar, eller som här, med halloumi. DSC_4911Ibland är dock det enkla minst lika bra och har man bara en mandolin går det snabbt att strimla rödkålen som sedan dressas med en blandning av olja, äppelcidervinäger, mycket dijonsenap, salt och honung. Vill man ha kålen lite mjukare så kan man massera in dressingen en stund före det är dags att äta, men jag gillar kålen minst lika mycket när den får ha kvar sin krispiga känsla.DSC_4915Vilka är era bästa kål-tips?

Hösten i Stinas händer

DSC_5010Nyponen har blivit liggandes. Torkat, tappat spänst, skrumpnat något. Nypon som sett sina piggaste dagar, men ändå så vackra. Livets höst, nedräkning och ett värdigt sätt att åldras.DSC_5014Det är jag och nyponen. På många sätt så lika. Skrumpna med de bästa dagarna bakom, men ändå inte helt slut. Inte riktigt ännu. Så länge jag får vila i Stinas händer är jag nöjd ❤ DSC_5006

Enkelhetens plantering

DSC_2825Alltså det där med samplanteringar, nästan varje år försöker jag, för att någon vecka senare rycka upp allt och flytta isär. En sak i taget – så lite blandat som möjligt: ) Får gärna stå i krukorna bredvid varandra, men på något sätt blir det för rörigt för mig med flera sorter i samma kruka. Favoriten just nu är den stora korgen, enbart med via pelargoner som lyser så fint när solens sista strålar precis håller på att tacka hejdå till dagen. Många av samma sort är nog snarare min melodie : )DSC_2813

Min trädgårdsbukett

DSC_4747Vackrare än nu har nog aldrig instagram varit ❤ Dahlior, rosenskäror, luktärter. Stora fält med självplock i vackert motljus, buketter som spretar av ljuvliga blomster och höstens alla kulörkombinationer som lyckoinjektioner! Så mycket fint att få ta del av – vilken fin plats instagram kan vara.

Min lilla miniträdgård bjuder inte på några fält dahlior, inga överdådiga odlingar eller ens överflöd av blomster. Gång på gång slår det mig – hur jag fullkomligt älskar att få se på och ta del av vissa saker men samtidigt inte skulle välja det till mitt hem. Hur något kan vara bedårande vacker men ändå vara utesluten från det som jag väljer. Kanske låter det knasigt, men för mig är det helt olika saker – vad jag trivs att bo i och vad som är vackert att se på ❤

Stockholm i tre bilder

DSC_4129Fika är inte min starkaste gren. Älskar mat och vill gärna äta sällan men mycket. Dock inte denna gången, då en god liten raw-boll och en kopp te blev sällskap till ett telefonmöte.DSC_4135Tittat på dessa så många gånger på Designtorget. Försöker hitta användningsområde som inte är espresso…eller är det dags att lära sig dricka kaffe?DSC_4113Suddigt och oklart foto från Bacchus Antik, men var ändå tvungen att spara… Vilken dröm! Här finns allt jag älskar, nästan som en bättre upplaga av det jag tycker om mest med Röhsska museet. Många, många, många år har jag önskat mig denna. Fortsätter drömma…

Li Edelkoort

DSC_4165Luftigt, ljust – de vackra föremålen får chansen att ta för sig. Mitt i den stora entrén, där ljudet studsar mot hårda ytor bildas ändå ett lugn. De stora tygveporna svajar lite sakta av vinddraget när någon går förbi. Materialen är i fokus och de flesta av de utvalda föremålen är så otroligt vackra! Svanen från konsthantverkarna får mig att stanna till flera minuter, och väven med något som liknar utstickande fjädrar får fantasin att skena, är det möjligt att försöka göra något liknande själv? Animism – ett helt nytt ord för mig. På Formex sida kan man läsa beskrivningen ”tron på att även tingen kan vara besjälade”, och ännu en gång inser jag vilken otrolig skillnad det kan vara på ting och ting.DSC_4163DSC_4142DSC_4144DSC_4176DSC_4156DSC_4166DSC_4157DSC_4168DSC_4169

Utan titel

DSC_4590Det är här, i morgondiset, som tankarna är som klarast. Banorna får bli långa och slutsatser är närmre än någonsin. Inget avbryter, inget pockar på uppmärksamhet, ingen förväntar sig respons precis just direkt nu. Dimman är som ett skydd mot verkligheten, som en mjuk omslutande stoppning. Det är här jag stannar mitt i steget och inser att det finns så mycket vackert, samtidigt som andra saker tar emot. Inser att dans på rosor inte är något eftersträvansvärt dag efter dag. Inser att pulsen just där och då är lägre än under nattens sömn. Dimmans förlovade land ❤ DSC_4576

Min fredagsbukett

DSC_4594DSC_4593DSC_4596DSC_4602DSC_4592Det är fredag och för några år sedan hade instagram svämmat över av maffiga fredagsbuketter. Men nu? Nja, inte så vanligt. Kunskapen om hur importerade blommor påverkar klimatet har nått ut i hemmen och på precis samma sätt som vi pratar om flygskam finns nog även en ”importerade-blommor-skam”.

Ändå älskar jag verkligen blommor! Eller kanske inte blommor specifikt, det duger ju lika bra med grenar, blad och gräs, men växtlighet vill jag gärna omge mig med, på något sätt påminner det mig om livet, hur man föds, lever en stund och sedan lämnar livet. Att leva bland blommor, blad, grenar och annat plockat direkt i naturen är också ett sätt att få njuta av årstidernas växlingar, tänk grenen med kaprifol som visar nya små blad redan i januari, snödropparna i den minsta vasen i början på mars, körsbärsblom i maj, lupiner i juni och rönnbären tillsammans med några nypon nu i slutet på augusti. Hösten som visar sin framfart på hedersplats hemma hos mig.

Så vad säger ni, skall vi sluta ”skamma” och skälla, och istället gå tillbaka till att visa massor av fredagsbuketter, men fredagsbuketter som inte har så stor klimatpåverkan? Just denna sista fredagen i augusti får några rönnbärsgrenar bli mitt bidrag.

Paradisverkstaden & Grandpas Low Key på Formex

DSC_4419DSC_4425Handgjord keramik, matt glasyr, milda kulörer – mitt hjärta slår frivolter. Den där grå-blå kulören som jag nog aldrig kommer sluta älska. Öländska Paradisverkstadens enkla sätt att visa upp sitt fina porslin, staplat i varierande höjder med en så enkel inramning som möjligt. Keramiken behöver inte mycket till stylingrekvisita för att göra mässmontern komplett, keramiken i sig själv strålar tillräckligt.DSC_4431Klassikerna ❤  I vitt finns både ljuslyktor, kronärtskocksvasen och ett mycket älskat ägg hemma hos oss. Ägget har jag fått i födelsedagspresent av fina vänner som umgås och har arbetat med familjen Paradis. Varje gång de åker till Öland för att besöka dem är jag avundsglad och hoppas på få se vad som är på gång, vilka kulörer och glasyrer som lyfts fram nu.DSC_4449DSC_4448DSC_4447DSC_4443DSC_4441DSC_4438Nytt för i år är samarbetet med Grandpa där Grandpas egna kollektion Low Key har utökats med ovan fina bruksföremål. Vackert enkla former som gör att keramikens glasyrer får leva ut i full prakt. Vill man läsa mer går det klicka här, här, här  Just den här sortens keramik kan jag inte sluta slänga lovord på. Jag älskar varje del av samarbetet och kan se många användningsområden utöver de självklara.DSC_4458DSC_4424DSC_4422De lite mer brända höstkulörerna är fina de med, men mina favoriter är verkligen de mer gråblå. Kanske på samma sätt som jag nog föredrar en kylig dimmig morgon före en varm kväll med solnedgång… Båda alternativen är väldigt fina, men någonstans inuti säger ändå hjärtat att om valet skulle göras hade dimman alltid kommit först.DSC_4455Många gånger har vi fått frågan om att följa med till Öland, och jag som aldrig varit på ön får nog säga att suget nu är större än någonsin. Kan det bli av redan i höst tro? Håller tummarna.