Söndagsstilleben

DSC_5811

Jag är inte beredd att kompromissa bort form till förmån för funktion men är inte heller beredd på motsatsen – att bara prioritera form. Båda måste få leva tillsammans sida vid sida för att jag skall trivas. För mig känns vardagen mycket enklare när saker man använder ofta finns lätt-tillgängliga och var sak har sin plats så man slipper letandet. Finns inte många saker som retar mig så mycket som när handduken saknas på sin krok, när nycklarna inte hänger i skåpet eller när jag snubblar över tusen skor i hallen även om skolådan är 30 cm åt höger. Ett annat exempel på det där som faktiskt underlättar lite – även om det låter otroligt banalt – är saxen som hänger på en krok i köket. Saxen används flitigt och det är så smidigt att slippa dra i lådor med kletiga händer när något litet klipp behövs. Men för att det skall vara tillgängligt och bekvämt måste det inte bli fult och för mig är köksbrickan från en loppis i Järpen ett sådant exempel; salt använder vi ofta på maten och i köksfönstret bredvid den lilla fredagsbuketten står flingsalt i ett loppis-glas. På alla sätt win – win.

DSC_5808

Som alltid finns fler söndagsstilleben hos Åsa och Annelie.

I köket

DSC_5384

Öppna hyllor kräver nästan vackert porslin, tjusiga vaser eller fina ljusstakar, favoriter som gärna får stå synligt och ge den där vardagsglädjen. Men mitt allra bästa ”hyllpynt” är nog ändå de slingrande bladen, för visst är de fina?

DSC_5382

Sann vardagsglädje när både ugn och diskmaskin gått sönder inom loppet av en vecka…

Favorit

Nu är det strax över tre år sedan jag via instagram – efter tips från Trendenser – kontaktade Vasakeramik. Jag och Stina virrade runt ett tag före vi hittade rätt och tur var det väl att vi tillslut kom fram för denna lilla bollen är mig så kär! De flesta små vaser eller föremål brukar få pausa i ett skåp då och då, men denna står alltid framme. Så fin så det inte gör så mycket om den för tillfället saknar blomma.

DSC_4777

Just nu en liten pelargonblomma i men genom åren har den fått bära upp lite allt möjligt.

Och värmen ger inte upp

För någon dag sedan slank ”jag behöver nog inte köpa shorts, det är ändå så få dagar man använder dem” ur min mun. De där få dagarna är nu uppe i över en månad och vi har bara andra juni.

DSC_4517

Varm mat i värmen lockar inte alls. Vill bara äta kallt med mycket vätska i, som fil, frukter eller grönsaker. Och kanske några nötter också. Skall sanningen fram så skär jag gärna upp massor av tomater och doppar i utrörd tahini med extra salt. Så himla gott men inte direkt någon måltid att skryta med.

DSC_4520

Konstigt nog finns alltid sug efter te. #mintestund är lika efterlängtad oavsett gradantal, kanske har det att göra med lugnet, att en kopp te för en stund stillar den där rastlösheten som jag annars ofta känner.

DSC_4513

Men nu skulle jag gärna ta emot lite tips om någon har en extraordinär sommarfavorit. En sallad? Kall soppa? Har inte varit sugen på något annat än fil eller grönsaker med tahini under senaste månaden tror jag.

DSC_4512

Som bomull

Det må finnas blommor som är fantastiska, överdådiga och ljuvliga. De vi ser gång på gång i våra flöden, de som markerar en ny tid på året och de man väljer i brudbuketten. Men nästan lika ofta som jag scrollar förbi dessa pioner, amaryllis  eller dahlior slås jag av hur mycket jag tycker om det enkla. En liten kvist, en ensam liten blomma eller kanske ett enkelt litet blad där mönstret får tala.

DSC_4467

När skogens dofter är som ljuvast och det tidiga morgonljuset silas mellan trädens stammar för att träffa de små bomullsbollarna är de enkla små tussarna det vackraste som finns. Just där och då kan ingen pion i hela världen överglänsa den lilla vita bollen.

DSC_4499

Hemma på kökshyllan påminner den mjuka svävande bomullen mig om att skogen finns så nära. Jag kan höra fåglarnas kvitter och känna doften av kåda. När dom står där tar jag ett extra djupt andetag och axlarna sjunker lite. Lika mycket som jag älskar primadonnor som vallmo, amaryllis och franska tulpaner, lika mycket älskar jag den lilla vita tussen. Tur att man inte behöver välja det ena eller det andra.

DSC_4501

Vardagsrealism

Det är så mycket jag vill göra, så många idéer att testa eller färdigställa och så går det knappt framåt. Jobb tar upp tankar och tid och det är nästan bara i skogen funderingarna lämnas åt sidan för att istället samla koncentration till att sätta fötterna rätt. Högen med tvätt hemma har nästan växt till ett berg och att börja tapetsera när tvätten ramlar ut över hela vardagsrummet går liksom inte. Tvätten viks och sedan kommer en jobbfråga på telefonen igen och datorn behöver startas. Ingen tapetsering idag heller.

DSC_4418

Listan med saker att göra ligger där på köksbänken som en påminnelse. Penslarna står i vatten med förhoppningar om att skåpet snart skall få en sista omgång färg. Krukan är tömd men inte tillbakaställd i sitt skåp. Allt har bara mellanlandat där på bänken. Men vet ni? Den lilla spackelns röda kant matchar jättevallmons kulör, och det får räcka gott just nu.

DSC_4420

Söndagsstilleben

Klockan är 22:21 och jag sitter fortfarande ute. Filt behövs men med den runt axlarna är det inte direkt kallt. Dofterna är som intensivast på kvällen och det är nu – i skymningen – jag minns varför jag älskar vita blommor så mycket.

Jag försöker tömma kameran på filer men datorn protesterar. FULLT! påstår den. Kanske för många foton med blommor skulle jag gissa. Att sortera och lägga över på externt minne är tråkigare än att dammsuga. Nästan i alla fall. Vill mest bara klicka och klicka igen på kameran för att – om några månader – kunna minnas allt som är så vackert just nu.

För just nu blommar allt samtidigt. Syrén, hägg, lupin, liljekonvalj – allt som doftar och som på några sekunder trollar fram barndomsminnen. Tur man inte är pollenallergisk och täppt i näsan ❤

DSC_4299

DSC_4297

DSC_4301

DSC_4298

På tal om stilleben; lyssna på detta! Så hög igenkänningsfaktor här.

Utomhus säsong

DSC_4009

Måste, bara MÅSTE, få ordning här på baksidan i år. Pergolan är – efter år av velande – på plats sedan hösten, men efter det hände inte mycket mer.

”Något” skall få klättra upp och ge oss ett lite grönare tak. Min tanke är att sy vepor av segelduk att dra in och ut efter behov. När det kommer hända är högst oklart.

Bordet har jag byggt av de bredaste plankorna jag kunde hitta och benbockar från IKEA. Stort och praktiskt, men varken superstabilt eller tjusigaste man kan finna. Frågan är bara vart man kan finna det som är både snyggt, stort och praktiskt?

Det är så många detaljer att ordna så jag vet knappt vart jag borde börja. Hänga om ljusslingan? Skura golvet? Plantera om i krukorna? Kanske blundar några dagar till istället.

DSC_3997

 

Söndag

Då var det söndag igen och denna söndagen är en mindre pigg och kry sådan men några blommor har ändå fått byta plats och en och annan bänk har blivit av med sitt lager damm…DSC_3481För ett par veckor sedan var jag och min syster på Lilling Cottage och åt supergod brunch. Det är ett par ställen som fastnar lite extra nära hjärtat och Lilling är ett sådant ställe. Varje gång jag åker därifrån längtar jag till nästa besök. Denna gången åkte jag därifrån med en ensam liten blomma. En ensam en som nu torkat och fortfarande är lika fin. Ekonomiskt blomsterinköp i allra högsta grad!DSC_3479En av mina favoritfotografer och en lika ”favoritig” stylist håller på att slutföra en bok om Lilling och jag längtar så mycket till boken kommer ut, men tills dess kan man få se lite ”behind the scenes” hos Rebecca, Lina och Marie.

Fortsatt fin söndag!

Söndag…

…idag igen? Hänger inte riktigt med i veckorna som bara flyger fram.

DSC_3149För några år sedan (när det känns som ”några” år sedan har det säkert gått 10-15…) hade jag nog aldrig noterat hur ljuset skiftar över dagen. Att kura skymning i den blå timman hade jag ju hört om men nog aldrig reflekterat något mer över.DSC_3160Nu tittar min dotter med undrande och något uttråkade ögon varje kväll när jag drar för gardinen för hennes takfönster och kommenterar hur ljuset är just där och då, men det slår mig gång på gång och jag kan liksom inte låta bli att förundras över skiftningarna. DSC_3143Men just den här dagen var det verkligen guld som strålade ut och färgade allt med värme ❤