Det finns fotografer och så finns det FOTOGRAFER. Den första kategorin dokumenterar och visar sanningar med sina bilder, den andra skapar egna världar. På min favoritlista finns Krickelin som kan få det enklaste motivet att prata. Se till exempel här där hon besökt Håkesgård. 
Krickelin driver FGL med sin kollega Miranda. FGL som är en förkortning av For Good Luck startade som ett projekt för att få resa och då förena nytta med nöje. Byxor köptes in och såldes, men nu är företaget något helt annat, bland annat med en härlig lokal i Varberg (bilderna ovan) som agerar både butik och lokal för en del event.
En dag var det loppis utanför butiken och jag hittade skor : ) Roligt med något som inte är svart och basic – som allt annat i min garderob.
På Brukstorget där FGL finns ligger också Verket som jag ätit lunch på vid ett par tillfällen nu. Har fått supergod mat alla gånger och samma sak med salladsbuffén som ju är ett måste för mig. 
Just den här dagen lyckades jag även pricka öppettiderna i hamnen. Så fint att få se hantverk på nära håll.
Och på tal om hantverk och fotografer; Angelica Rosengren är ju en helt ljuvlig fotograf och nu finns en ny sida där Angelica och en vän lägger upp varannat inlägg. Klicka in här för att inte missa alla fina foton.
Jag tror inte på att sluta med julklappar helt och hållet, på något sätt är det ändå ett sätt att visa omtanke, och traditionen har nog en så stark rot så den inte välts omkull i första taget. Men för allas skull kan vi väl försöka tänka lite längre än till de där enkla snabba köpen? Kanske kan dessa 
Tänk så mycket enklare livet varit om jag älskade en dag på stranden vid havet i 30 graders värme, om kusten mitt i sommaren med ett glas vitt vin i handen var en målbild och om solstolen kändes lockande en kväll vid en sjöbod.
Istället vill jag stå på klipporna med vinden i ansiktet, jag vill se när det går gäss på vågorna och jag mår utmärkt när fingrarna behöver vantar.
En arbetsdag i Varberg och en lunchrast vid havet. Vågorna slår mot berget så skum bildas och för säkerhetsskull står jag lite bredbent så inte vinden kastar omkull mig. Varberg påminner mig om Åre; I Åre möter man löpare även när det är 20 minusgrader och massor av snö – det skulle inte hända i Lerum. I Varberg pågår fullt med vattenaktiviteter när vinden kommer oavsett om det är början på december eller mitt i sommaren – skulle heller aldrig hända i Lerum. Friluftslivet, rörelsekulturen finns inte riktigt här i min hemort och kanske är det just det som gör att både Åre och Varberg känns lite nära hjärtat, att ute alltid är ett bra alternativ oavsett väder?
Denna gången lämnar jag Varberg med lungor fyllda av havsluft och trassligt hår. Vinden sätter ju sina spår, och snart får blåsten en ny chans, nästa vecka blir det två dagars jobb i Varberg igen. Längtar lite.
…men denna handelsträdgården har ju så mycket mer än bara växter. Här finns gamla fina möbler som lyfter produkterna på ett vackert sätt, här finns rumsligheter uppbyggda som inspiration till hur man kan bygga upp en trädgård och här finns växthus.
En sån där har jag just nu stående på vardagsrummet, köpt hos Marie på Håkesgård.
Gamla fina möbler som lyfter växterna och platsbyggda fina bokhyllor – utan böcker då förstås – som är perfekta för krukor och annat fint.
Dessa små vaserna var så fina! Ångrar att jag inte köpte en.
Tycker mycket om bräken av alla de sorter och kombinationen med afrikas blå (eller i detta fallet vita) lilja var riktigt fin.
Fri som en fjäril kan man ju kombinera ihop besöket efter egna önskemål, för i Varberg finns ju så mycket; Strömma Farmlodge, Brukstorget, Kustbageriet, Fina stränder, Varbergs fästning, Vattenaktiviteter eller bara ett nakenbad : )
Håkesgård utanför Varberg har jag besökt ett par gånger när ”
På gården finns nu också en liten stuga där man kan hyra in sig för 
Vi anlände strax efter sex och startade grillen. Utanför stugan finns en uteplats och om man vill kan man också sitta i växthuset. Precis när vi grillat färdigt kom en riktig sommarskur så vi satte oss inne i det fina huset vi skulle sova i. Huset är nytt och fräscht och byggt i en stil som verkligen passar in på gården, inrett med äldre möbler och ljuva mjuka kulörer. Sommarskuren gick över lika fort som den kom så sedan tog vi med kaffe och te ner till växthuset som nu badade i ett underbart guldigt kvällsljus. Kattbesök gör också allt trevligare ❤ Kvällen avslutades sedan i jacuzzi som finns på altanen utanför sovhuset.
Morgonen startade med morgonlöpning och efter det kom Marie med frukostbrickan innehållandes scones, yoghurt och frukt. Vackert dukat och inget mer att önska…
…eller, alla förutsättningar finns liksom där; underbart vackra omgivningar, fint hus att bo i, växthus, jacuzzi, söta ankungar. Boende, service i toppklass och allt kunde varit tipp-topp, men med en familjemedlem som bara surar för att internet inte fungerar åker vi vidare med vackra vyer i minnet och ett surt bi som surrar sådär så man efter en stund känner sig något….matt.
Även om jag knappt minns det så började tydligen året med snö. Vi hade nyss kommit hem från Åre och då som nu var den där ambivalensen där. Fina Åre som byggs ut i ett så högt tempo så vi inte riktigt hinner med. Fina Åre som nästan blivit överexploaterat.
Februari var möbelmässa och ett fullt Hötorg.
Hemma stod ornithogalum bredvid sängen och 5 års dagboken var tom – då liksom nu.
I mars var några morgnar fyllda med frost. Även om färgerna är monokroma är naturen vacker och alltid finns något att plocka i naturen. I mars hittade jag fina fröställningar som fick stå på kökshyllan.
Så kom april och man kunde skymta grönt här och där. De första penséerna fick flytta ut på entrétrappan
Inte många månader slår maj i skönhet. Allt spirar och är så ljuvligt nygrönt. Hemma står små buketter överallt. I maj har jag också mer jobb än någonsin och nätterna framför datorn är många. På något sätt säger ändå kroppen att hur mycket som än finns att göra skall aldrig utomhustid och träning prioriteras bort.
Nästan varje dag får någon gren som hunnit blomma över bytas ut mot något annat smått ljuvligt. Är inte mitt hem i hyfsad ordning får jag ingen ro. Det blir så tydligt för mig, hemma är en så viktig plats. Det är där – och i skogen – jag hittar lugnet, men för att kunna göra det behöver jag trivas och det gör jag inte med disk på diskbänken och skor att snubbla över i hallen. Ungefär här börjar barnen också prata om kaniner, en övertalningskampanj som efter många månader lyckas.
I Juli blommar det fortfarande fint och Lisa och jag har några dagar själva i Stockholm. En eftermiddag äter vi glass på Rosendal där Lisa ser sitt livs första råtta. Dock ser vi mycket annat fint också, som en av mina favoriter – sommarljus – när det kommer till sommarblommor. Så skir och ändå stark på något sätt.
September och äntligen höst. Högsommar har aldrig varit min favorit, så när doften av höst börjar smyga sig på välkomnar jag med öppna armar. September är lurigt, en dag sommar, nästa dag höst.
I slutet på oktober är vi på lovledighet i Åre. En kort förmiddag bjuder på snö men mestadels är det höstväder. Och mitt där band det vissna finns fortfarande någon sorts margurit eller prästkrage. Efter Åre är barnen också övade 2 kaniner.
November ger frost och mörkret har verkligen tagit över kvällarna. Jullängtan kryper sig på och när 
Samling 