Rosendals trädgård

Februari-månad förknippas knappast med ‘trädgård’, men Rosendals trädgård är så mycket mer än ”bara” odling, växter och rabatter. Så mycket mer att sociala medier alltid visar någon aktuell bild från Djurgårdens pärla. Just detta ger mig lite ambivalens då det verkligen är tacksamt att genom t.ex. instagram få upptäcka nya platser man aldrig annars hade uppmärksammat, dock blir man sällan ensam på platserna och trängsel är inte riktigt min melodi.

En lördag i februari var det alltså fullt med folk ute på Rosendal. Kanske tack vare bilder från pressevent och blogginlägg som läses av många, kanske bara med anledning av platsens charm. Trots folkmyllret är fortfarande Rosendal en Stockholmsfavorit för mig.

Växthus-kärleken är något som hängt kvar sedan Oscars höjd hade sin verksamhet i de äldre växthusen. Några av mina starkaste och käraste barndomsminnen är från de gånger vi följde med mamma när hon skulle köpa blommor. Vid entrén stod snittblommor och i en nedsänkning i jordgolvet slängdes de snittblommor som inte dög till försäljning. Den fördjupningen är min barndoms bästa guldgruva, där kunde man plocka upp lite tilltufsade fresior och få ihop till en kortstjälkad mindre bukett.

Nog om det, men Rosendals växthus påminner mig om Oscarshöjd och de lättare, söta blomdofterna som blandades med mörkare doft från jordgolvet. Samma känsla på något sätt.

I februari är det inte direkt odlingarna som lockar – även om de torkade fröställningarna kan vara nog så vackra – utan snarare är dragningskraften att få kliva in i växthusen, mötas av vårkänslor bland alla växter och slå sig ner för att fika. Fint det med.

 

Nästa gång blommor nog rabatterna igen och kanske blir det fika under äppleträden ❤

 

 

Rosendals Trädgård

Rosendals Trädgård har stått med i min bok – där jag skriver upp platser, butiker och restauranger jag gärna skulle besöka – länge nu. Vid senaste Stockholmsbesöken har tiden varit snål eller så har det varit fel årstid och mindre lockande. Trodde nästan inte det skulle bli av denna gången heller då barnens önskningar har fått gå i första hand, men efter många timmar på Moderna Museets skaparverkstad var dom ändå lite sugna på att få springa av sig. Och vilken tur för mig!

Där fanns så mycket fint att se. Önskar bara att vi kommit i tid så café, restaurange och butik inte precis skulle stänga. Men nu vet jag till nästa gång att det helt klart är värt att ta sig tiden att åka hit.

Fler bilder kommer nog…

Tror kanske att tips-tacket skall gå till Elsa

Delad glädje är dubbel glädje?

I jobbet och även privat har det blivit ett par resor till Stockholm senaste året så nu hittar till och med jag, helt utan lokalsinne, åtminstone hjälpligt i vår fina huvudstad. Några favoriter får återkommande besök men nu är jag lite sugen på att se nytt vid nästa besök. Så vart hittar man de bästa tipsen?

Artipelag var ett ställe jag länge velat besöka och när tillfälle gavs i augusti överträffade det förväntningarna.

En toalett som fått extra kärlek är aldrig fel. Dessutom hör den till bästa Pom och Flora. Skålmat (fortfarande favorit!) på högsta nivå!

På Pom och Flora finns ju även annat, men det är skålmaten jag ständigt längtar efter.

Oscar och Clothilde är väl egentligen inte riktigt mitt förstahandsval men bland sakerna som är ”lite för mycket” för mig finns ett och annat som får hjärtat att slå hårt. Dessa harar/kaniner (?) skulle jag mer än gärna ta med hem.

Även Snickarbacken 7 är värt återkommande besök liksom Gamla orangeriet, Zetas och Rosendahl. God mat har jag funnit på Portal och Hermans, är ju förtjust i mat som innehåller mycket grönt. Men kanske vill någon dela med sig av en ny pärla?

Stockholm i juli del 1

Hur mycket jag än älskar att få komma iväg över en helg eller ett par dagar med barnen så går det inte förneka att det oftast blir på Stinas villkor. Är man yngst orkar man inte vara uppe lika sent eller titta i lika många affärer, benen blir fortare trötta och når man inte upp till Gröna Lunds längdgränser är det liksom inte mycket att göra. Som snäll storasyster får man ofta stå tillbaka för sin yngre – mycket viljestarka – lillasyster. Många gånger önskar jag att dela på barnen för att ha gott om tid med dem en och en men när livet liksom visar sig från sin sanna sida är tiden oftast knapp.

Men så plötsligt kom möjligheten. Lisa var Stockholmssugen, Stina ville vara hos farmor, mannen var bortrest på tävling och jobbet kunde vänta tre dagar. Man får passa på när möjligheten ges, så Lisa och jag bokade in oss på tåget mot huvudstaden.

Huvudstaden som jag börjat känna mig bekväm i. Staden jag aldrig trodde jag skulle lära mig hitta i men som så sakteliga har ristat in sitt vägnät i minnet. Stockholm som är så vackert så det inte går att förneka dess skönhet ens för en skogsmulle som mig.

 

Vem kan motstå en utsikt som denna? Oavsett väder är vyn så fantastiskt vacker men i kvällsljus blir allt – om möjligt – ännu lite vackrare. Lisa var kall och fick på sig min något för stora tröja, för man måste ju bara stanna och vila ögonen en stund.

Vila ögonen gjorde vi mer än en gång. En ros här, en fin lerskulptur i ett fönster där… Benen fick dock vila först innanför dörren hos en fin vän som är på väg att renovera köket. Betongväggen kan jag ändå inte låta bli att tycka om.

En lunch på Rosendals trädgård blev det också. Eller, som vanligt fanns inget att äta för Lisa men en glass tålde hon i alla fall. Och sin livs första råtta fick hon också se, en förvirrad en som sprang rakt in i ett stolsben. 11 år utan att sett en enda riktig råtta och sedan 2 råttor på 3 dagar, den andra sprang dock på Söder mellan de söta små husen. Lisa konstaterade att fler borde skaffa katt. En upplevelse om något att få se råttor på riktigt!

Som sagt, mycket att titta på både här och där. En ros som fått några av lördagens regndroppar på sig eller en sprakande väggmålning. Så vilt skilda företeelser men likväl ögongodis.

Lisa gladde sig åt att vara 140cm lång (med skor…) och få åka allt på Gröna Lund. Själv var min lycka lika stor att se hennes spänning och förväntan i köerna som var sådär rimligt långa. 20 minuter är helt okej att stå för att få falla fritt ner under några sekunder. Efter några timmar hade vi testat allt utom spökhuset, åkattraktioner skrämmer inte Lisa men spökhuset var det inte att tala om att gå in i. Vem vet, kanske blir det spökhuset nästa sommar, men för denna gången var vi mer än nöjda efter en fantastisk utsikt i Eclipse.

Sommarlistan 2017

I almanackan står det redan juni vilket tyder på sommar även om det just idag har regnat mer än marken kunnat svälja. I morgon är det redan dags för barnen att stå ute på skolans fotbollsplan och sjunga ”den blomstertid nu kommer” så alla tummar hålls för bättre väder under morgondagen.

Sommaren är onekligen på gång och Sverige längtar mer än någonsin efter semester. Stora planer sätts ihop och förhoppningar byggs upp. Hos mig är det inte riktigt så.

Sommaren är vacker på alla sätt och vis men jag har svårt att ta till mig att 4 veckor i juli skall vara årets höjdpunkt, stunden då alla drömmar skall slå in, och att resten av året mest liknar en transportsträcka. För en vardagsälskare känns det främmande, och kanske är det just att sommaren förväntas vara så festlig som ger mig motståndet.

Med det sagt så fick ändå denna sommarlistan mig att fundera på närmsta månaderna. Efter lite googlande fanns många listor att finna.

Sommaren 2017:

Projekt:

Vår baksida behöver en stor dos kärlek. Planen finns redan färdig i huvudet. Tiden senaste året har dock gått till annat. Tid i sommar ser det inte ut att bli överflöd av men tummarna hålls ändå hårt att det är nu det händer…

En pergola skall byggas, en stor låda (likt denna) skall hamna på plats, spaljéer med tillhörande växter skall upp mot förrådsväggar, mossa skall ersättas av sten. Bland annat…

I Elsas lista finns frågan: ”Vad vill du verkligen hinna med?” och det enda jag verkligen önskar är att ha mer tid med barnen. Detta årets jobb har varit en stor kontrast till de senaste 10 åren och kommande halvår ser ut att bli likadant, men sedan skall jag nog vara i hamn och kunna bromsa lite.

Resa:

Mina bästa resor är de lite kortare. Sverige har så mycket att erbjuda och om det blir tid till att vara borta längre så skulle jag kunna tänka mig Norge, men min förhoppning är att få se små fina pärlor runt om i vårt vackra land.

Små fina pärlor finns också nära tillhands i vardagen. På Nääs bakas ibland bröd på gammaldags vis. Till vardags äter jag sällan mackor, men detta är något helt annat! Smaken av eld slår det mesta.

I Tollered finns också Nääs Fabriker som ständigt utvecklas. För någon vecka sedan öppnade badhus nere vid vattnet och så finns ju alltid de fina butikerna som bland annat Brique. Att sitta på Näss Fabrikers ute-servering en sommarlunch kan jag riktigt längta efter.

Vardagsäventyr kan få vara allt från Feskekörka till en kort sväng till Stockholm med favoriter som Zetas och Rosendals trädgård. Rosendals finns mer om här. Barnen längtar dock mer efter höghöjdsbanor i Borås och trampolin-parker i Stockholm. Att ta med barnen och resa själv är något jag verkligen gillar, allt måste inte göras som familj, när det ”bara” är jag och barnen läggs all tid på att faktiskt lyssna och prata med de två bästa som finns, något som vardagslogistiken ibland sätter käppar i hjulen för.

…eller varför inte Varberg som alltid lockar mig. Varberg bjuder på ett outtömligt utbud verkar det som!

Tidiga sommarmorgons-prommenader före resten av världen vaknat är inte heller fel. Kanske är det just det jag saknat mest senaste året. Dags att försöka ta igen med andra ord.

…och någon gång under augusti kommer vi troligtvis få en liten kusin. Sommarens absoluta höjdpunkt. Så fint så ord inte kan beskriva.

Att sammanfatta sommaren med ”projekt” och ”resa” känns så traditionellt som det kan bli, lägger man till ”läsa” har vi sommarens hela grundplåt.

Nu har den värsta störtskuren dragit förbi här verkar det som. Kanske blir det ändå vita små klänningar utan regnjackor över och nya glansiga ballerinaskor istället för stövlar i morgon? Oavsett väder så blir det sommar och nog blir det en fint hur det än blir ❤

 

Stockholm

För några veckor sedan, när sommaren var som varmast, var jag och tjejerna några dagar i Stockholm. I en av mina många – man måste bara samla på fina – anteckningsböcker skriver jag ner platser, butiker, restauranger och caféer jag gärna skulle vilja uppleva.  Några av noteringarna handlar om Stockholm, men reser man med barn är det inte direkt de platserna även barnen önskar att se. Turligt nog (för mig) finns undantag, så utöver Gröna Lund och Skansen var vi även på Moderna museet och fick en familjevisning som avslutades i skaparverkstaden. Tjejerna ville nog stannat där för evigt. Penslar, färger, sax, lim, papper av alla de färger och storlekar… en dröm för mina barn. I skaparverkstaden hittade jag dessutom tapeten som bara var rätt, men mer om det en annan gång.

Utöver skaparverkstaden var även Yayoi Kusama-utställningen något som barnen verkligen fastnade för. Vi fick gå tillbaka och titta mera efter att familjevisnigen var slut.

I kafét på museet fanns en glass på havrebas som Lisa tålde och som nu är hennes nya favorit. Tyvärr är det ytterst sällan det finns något – överhuvudtaget – som Lisa tål. Kafét var i alla fall väldigt fint och jag hade inte haft något emot att stanna och äta på uteserveringen.

En annan plats jag länge velat se är Rosendals trädgård. Dock kom vi så sent så butik, restaurangs och kafét precis stängde. Nästa gång ser vi till att inte drömma oss bort lika länge på Moderna museet, för en nästa gång får det allt bli.

Kommande vecka blir det Stockholm igen ett par dagar, men då med jobbet. Kanske att jag ändå hinner pricka av något som finns med där i den fina anteckningsboken…