När toppen aldrig nås

Någon gång i mitten på november längtar jag nog som mest. Ett par extra ljus plockas fram, några kransar får kläder av lingonris, och mossa eller tallgrenar får följa med hem från skogen. Ytterligare en vecka går och jullådan plockas ner från vinden. Allt ligger framför oss.

DSC_5292

Någonstans en tredjedel in i december stannar allt av. Inga nya julblommor är värda att köpas, granen skulle inte hinna in före den var på väg ut och de där riktigt juliga sakerna känns inte rätt att plocka fram när vi ändå strax skall iväg.

DSC_5294

Ibland kan jag sakna att aldrig låta julen blomma ut fullt hemma. Att aldrig haft en julgran i vårt eget hem, att aldrig få omge mig med mina favoritsaker och känna lugnet och trivseln vi skapat  hemma hos över julen. Men i nästa sekund glädjas jag åt vit vacker snö, barn med rosiga kinder och lediga dagar tillsammans. Och då duger julkulorna på fatet och suckulenten som överlever tills vi är hemma igen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s