Ord, och dess status kan uppta mina tankar. Pynt hamnar långt ner på värdighets-skalan. Pynt är meningslösa prylar utan någon längre livslängd. Kanske är det dessutom plastigt och lite för mycket glitter. Eller?
Vad är egentligen skillnaden på pynt och dekorationer? På prydnadsföremål och rariteter? Kan en raritet användas som pynt?
I den världen jag växte upp var inte inredning intressant. Känslor jag fick med mig – och nu brottas med – är bland annat ytlighet och meningslöshet, men hur många gånger jag ändå sett de där axelryckningarna eller känt av ointresset påverkar miljöerna i min omgivning mig mer än mycket annat. Så här och nu slår jag ett slag för julPYNT, och pappersPYNT är något av de första som nu finns på plats inför adventshelgen. Kanske inte några rariteter direkt men ändå – så enkla och fina!
