Om vanor, rutiner och djur.

Någonstans har jag läst om att vanor och rutiner är hjärnans sätt att skydda sig mot stress. Gör vi samma sak gång på gång behöver vi inte fundera och ta aktiva beslut, vi bara gör utan att hjärnan behöver jobba.

DSC_1889

En djupt rotad vana i mig är att – efter att barnen somnat och dagen är undanplockad – slå mig ner i samma soffhörn, dricka te, äta fil, scrolla vackra bilder och lämna dagen bakom mig. Nedvarvning för att komma till ro före det är dags att sova. Vill gärna avsluta varje dag just där, i mitt soffhörn.

DSC_1893

På något sätt dras jag alltid till djur. På väggarna finns en del bilder, några är foton på barnen men oftast är motiven djur, och djuren sprider sig även vidare från väggarna. Här vid soffan håller en liten räv uppsikt, en bit bort står min favorit-isbjörn. Kanske är det en saknad efter ”riktiga” husdjur som satt sina spår, men sedan en vecka tillbaka är vi faktiskt med husdjur igen! Två små kaniner har fått flytta hem till oss i en stor utomhusbur, enda lösningen på Lisas allergier. Återstår att se då om Isa och Svea kommer påverka antalet keramik-, trä- och pappersdjur som fortfarande får bo inomhus.

DSC_1894

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s