Att finnas i just nu och samtidigt ha en längtan efter sen är inga motsatser. Torktumlarens välbekanta ljud, teet som är rykande varmt och ljusen som är tända – just nu är helt enkelt fint. Barrväxter som doftar i kapp med hyacinter, julmusik som klingar harmoniskt och frostmorgnar med imma i utandningen blir säkert lika fint. Och jag längtar dit – i samma andetag som lugnet i just nu finns. Längtan är inte att fly från nu, att skynda vidare till något obestämt. Längtan får vara kärlek till både nu och sen i samma hjärtslag.
Ett så fint inlägg som får mig att vilja stanna upp en stund.