Körsbärskvistar, vår och vitsippor

Den finaste av tider ligger nu framför oss. Eller – den känslan är ju inte helt ovanlig hos mig. Tänk vintervit glittrande lätt snö, två minusgrader, vindstilla, sol och öppna vyer – eller kanske fem plusgrader, doft av skog, hög frisk oktober luft och träd som skiftar i vackra gula toner när den lågt stående solen träffar löven – eller varför inte en sen timma med eldig sol som färgar hela himlen i toner av rosa när den sakta sänker sig ner i havet en augustinatt. Oj, vad mycket årstiderna har att bjuda på.

Men ändå, våren är kanske lite extra kär. Knoppar med förväntningar som spricker upp, ljust gröna toner som till och med gör den tröttaste pigg igen, små fräknar som sprider sig över barnansikten. Ljuvligt.

DSC_5170

DSC_5184

Varje dag visar naturen nya tecken, tar ett steg mot ljuset, skänker ögonfröjd. Grenar som får flytta inomhus slår ut på bara ett par dagar. Dofter som sprider sig och förmedlar en ljuvlig känsla svår att sätta fingret på varifrån den kom.

DSC_5294DSC_5315DSC_5309DSC_5316

Välkommen vår!

 

Ljuset

Nu måste vi dra gardinen för fönstret när vi lägger oss om kvällen. Ljuset som vi så länge längtat efter är tillbaka och humöret hos våra medmänniskor är på topp. Det är som om livet runt om oss börjar om på nytt, på samma sätt som naturen vaknar ur vinterdvala. Om bara några veckor kommer skogen spira ståtligt i ljust gröna toner.

DSC_5081

Ändå kan jag inte låta bli att njuta av mörkrets intåg framåt kvällen. Några tända ljus och allt känns rofyllt. Pulsen går ner i viloläge, kroppens alla muskler blir mjuka.

DSC_5056DSC_5066

Skogens dova gröna toner en tidig, tidig morgon. Rätt vackert det med – och kanske är det så? – med öppna ögon kan man hitta vackert i allt som naturen bjuder på. Året runt.

Morgonen

På morgonrundan härom dagen sprang jag förbi Aludden. Öppettiderna visar öppning först kl. 08.00, så jag springer förbi. Efter några steg vänder jag, det kan ju inte skada att se om man ändå kan knacka på…

DSC_4951

DSC_4925

DSC_4930

DSC_4957

Resten av turen fick springas med brödpåse i handen. Men så värt det! Här är knäckebröd och fil mest frekvent på frukostmenyn, men alldeles nybakt bröd någon gång då och då är ju inte helt fel. Gillar ni Chai-te och inte testat Arvid Nordquist så är det ett tips.

Söndagsstilleben vecka 13

Morgonstund har guld… I väntan på att mitt frukostsällskap skall vakna blir ett litet söndagsstilleben till. Vitsippor från gårdagen får vatten i en loppisask, ljuslyktor från paradisverkstan som fina vänner gett i gåva och en kopp med tillhörande fat som fick följa med från en nyfunnen loppis i onsdags. Handduken från Muubs som jag köpt i fina Cosa Homestories i Kungsbacka används flitigt, både fin och otroligt bra.

DSC_4996DSC_5011

Från påskdagen

I morgon har det redan gått en vecka sedan påskdagen. Det är nästan lite lustigt, men så fort man kommer hem och rutinerna återfinns känns det som en evighet sedan man var borta. Eller?

DSC_4794DSC_4793

Påskdagens morgon bjöd på riktiga kust-vindar. Havet skiftade färg i stormen och mina steg vinglade till i vindbyarna. Precis som Abbes pappa i Madicken säger, men av helt andra anledningar, känns livet i en. Nästan hela världen sover medan mina sinnen är skärpta som aldrig förr. Abbes pappa föredrar nubbe medan jag tänker att måsskrik, havsvindar, saltstänk och tånglukt mer är min melodi.

DSC_4764DSC_4752

Kanske är det nu kusten står mig som närmst. Nu, när det går att traska milslånga sträckor utan att möta en enda levande själ, Nu, när man kan stå längst ute på klippan och vila ögonen utan att havet är fullt av båtar, Nu, när det går att ta sig genom samhället utan att undra om jag är den enda utan piké i rosa, frisyr som tog halva morgonen att få ordning på och en stickad tröja knuten över axlarna. Men det där sista borde jag nog hålla för mig själv.

Fredagsbuketten

En blomkyl fylld med snittblommor är det inte mycket som slår. Särskilt om det inuti den finns annat än rosor, gerbera och tulpaner. Inget fel med de sorterna men lite varierande former, strukturer och färger gör det hela lite roligare.

DSC_4978

DSC_4982

DSC_4980

Igår fick jag ett presentkort på Rallarrosen och det var ju det där med blom-kylen som drog…

DSC_4986

DSC_4993

Presentkortet fick jag som tack av en vän för några foton på hennes söta son. Slutar man någonsin längta efter fler barn?